Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
stämmande meningar? Och vidare: är forhållandet sådant, att
meningsskiljaktighet råder i dessa ting, tvingar oss ej logiken
då att genom ett enkelt analogislut antaga, att denna olikhet
individerna emellan sträcker sig ännu längre, än man hittills
antagit? Och är det då ej vår — motståndarnes — pligt att
åtminstone vänta med vår fällande dom, till dess att vi fått
flere och ännu säkrare fakta att stödja oss på? Kritiken borde,
synes det mig, i detta och andra fall tänka på faran af att
upprycka hvetet med agnarna.
Det tycks, som om detta sätt att resonnera verkligen borde
hafva varit både enkelt och naturligt Men emellertid tog man
saken på ett något olika sätt Förbittringen, som förut varit
rigtad mot den förmodade sammanhållningen, vändes nu helt
plötsligt mot bristen på sammanhållning, och man uppfann den
vackra anklagelsen mot »partiets» medlemmar att vilja »spela
prester i andra akten, sedan de spelat röfvare i första». Detta
var så mycket egendomligare, som det varit lätt att ådagalägga,
att de, som i revyn 1885 yttrat sig om sagda ämnen, ej alls
varit med i »första akten». Robinson tillhör nemligen, som
hvar man med någon literär bildning vet, en helt annan
generation, är nu en 50 års man och har varit en känd och aktad
författare, långt innan »Unga Sverige» kom till. K. af
Geijerstam hade aldrig förr offentliggjort någonting alls i tryck, och
hvad Bernhard Meyer angår, så är hans ställning sedan länge
känd i Stockholm. Det kan icke vara bona fide, som man
försökt att inrangera de tre ofvannämde inom »partiets» leder.
Visserligen kan man ej begära, att en kritiker skall känna alla
tidningsartiklar, som flutit från flitiga pennor. Men när man
helt ogeneradt talar derom, bör man antingen göra det med
sakkännedom eller också tiga.
Det är i allmänhet underligt, att de kritiker, som i detta
häfte förekommo mot Strindberg, kunde fattas såsom »angrepp».
För fem månader tillbaka hade många af dem, som deltogo i
denna revy, tagit en mer eller mindre verksam del i arbetet för
att han skulle bli frikänd. De hade offrat både tid och möda
för denna sak, de hade utsatt sig för att hånas i pressen,
smädas samtalsvis och berömmas i »Budkaflen». Det synes, som
om deras personliga ställning i denna sak bort vara alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
