Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
praktiska skäl vore detta dessutom en fullkomlig löjlighet. Ty
hur skulle något sådant gå till? Skulle dessa författare, hvilka
ju allmänheten envisas att betrakta som ett fast parti, genom
omröstning hafva utsett en person, hvilken i den grad hade den
något tvetydiga egenskapen att kunna sammanjemka de olika
viljornas uttryck till nå^ot antagligt mixtum compositum af
allmän öfverensstämmelse? Och skulle man sedan på förhand
förklara sig nöjd med, ’hvad han behagade skrifva? Eller skulle
hans stackars manuskript vandra ur hand i hand för att
granskas, tummas och godkännas, innan det framlades som ett
uttryck för denna sjelfvalda författarerepresentations samstämmiga
mening?
Och om ett så hufvudlöst förslag verkligen blifvit antaget,
är det då rimligt att förutsätta, att till den person, som utförde
ett sådant uppdrag, utsäges just eu man, hvilken i det hela stod
utanför det yngre literära lägret och egentligen först genom
denna uppsats visade, att han sympatiserade med »det unga
Sveriges» sträfvanden?
Säkerligen icke.
Just emedan doktor Meyer stod utanför deras krets, som
vanligen hedras med detta namn, kom han att i revyn utreda
några af de allmänna synpunkterna, som, när det gälde den
unga literaturen, kunde göra sig gällande. Han har i dessa så
mycket omtalade bref framlagt sin uppfattning af den literära
situationen, och han är sjelf säkert den siste, som skulle önska
att se sina ord annorlunda uppfattade.
Jag tror, att om man endast läste den förra revyn med
uppmärksamhet, skall man finna, att den är skrifven af
personer, hvilka inbördes uppträdde oberoende af hvarandra och som
framför allt önska, att ingen inom denna krets måtte lägga ett
band på den andre. Ur individernas fria utveckling framgår
slutligen sanningen som ett resultat af allas samfälda, fast
olikartade sträfvan. Allt parti är inom tankens och literaturens
verld oberättigadt Det är först, när det blir fråga om
idéernas utförande, som partibildningen blir nödvändig. En skald,
som förlorat känslan för skalder af annat tycke, än med häris
egen rigtning öfverensstämmande, är som skald död. Och en
tänkare, som är dogmatisk, förnekar sin egen rätt att vara till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
