Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
efter engelskt mönster. De departement åter, der det lilla
jordbruket ännu herskar, höra samtliga till dem, som afkasta minst,
i medeltal endast ungefär hälften af de nyssnämnda. Corsika
ger sålunda blott 14 hektoliter per hektar, Creuse 12%,
Basses-Alpes 8’/, o. s. v. Hvad göres oss mera vittne behof?
Den parlamentariska kommission, som 1850 fick i uppdrag
att undersöka de franska jordegendomsförhållandena, kom till
det resultat, att Frankrikes jord då egdes af 7,846,000 personer,
en sönderklyfning till hvilken intet annat land kan uppvisa ett
motstycke. Men denna siffra är alldeles vilseledande, om man
icke tillägger, att af dem fulla 3 millioner på grund af
fattigdom icke betala någon direkt skatt, och ytterligare 600,000
blott kuude komma ut med en sådan på 5 centimer! Dessa
båda kategorier äro ju i sjelfva verket landtproletarier, fast de
gå under det stolta namnet »jordegare». Det är sålunda på
de återstående 4,250,000 egentliga jordegarne som den ofantliga
inteckningsbördan hvilar, och det är bland dessa vi ha att söka
de små jordegare, hvilka föra sin hopplösa kamp mot den stora,
dubbelt produktiva egendomens konkurrens. Att närmare följa
denna klass’ utveckling sedan 1850 skulle vara af högsta
intresse, men härför saknas nödigt statistiskt material. Dock må
nämnas att 1874 antalet jordegare, som skulle kunna tänkas
komma i åtnjutande af då ifrågasatta kreditfördelar, blott
uppskattades till 2,800,000 — alltså en minskning på 33 % från
1850, hvilken uteslutande måste tillskrifvas småböndernas
under-. gång i kampen för tillvaron. Och i samma rigtning peka de
undersökningar som den opportunistiske deputeraden B. Lavergne
anstält öfver denna utveckling i hans hembygd. Der finnas i 5
socknar 304 mindre och medelstora egendomar, innefattande
10—100 hektarer hvardera. För femtio år sedan tillhörde 197 af
dessa egendomar bönder, hvilka sjelfva brukade sin jord. Nu äro
blott 81 af dessa 197 gårdar i samma familjers händer, som for
femtio år sedan; 116 hafva försålts, och af dessa 116
öfvergingo 71, d. v. s. -/3, till kapitalister, hvilka icke sjelfva bruka
sin jord.
Jag har något utförligt uppehållit mig vid dessa franska
förhållanden, men det ligger i öppen dag att de erbjuda en
värdefull parallel för ett rätt bedömande af situationen i vårt eget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
