Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De flesta människor åtti för mycket kött.
Köttets äggviteämnen bör endast ingå i den
dagliga födan i samma proportion som
pålägget på en smörgås.
oberoende av om vi hava ett tungl eller ett lätt arbete för oss.
Möjligen slitas cellerna någol mera den dag, då vi särskilt mycket
fresta våra muskler. Härav följer, att det således framför allt
är kolhydraten i födan, som bör ökas vid tungt arbete, under
det att äggvitemängden bör vara densamma. Vi kunna också
uttrycka det så, att en människa med stillasittande arbete
behöver äta mindre än en med tungt arbete, men att äggvitan i
hennes föda bör ingå till större procent i det förra än i det senare
fallet. Att människor nu för tiden äta mera köttrik föda än förr
kan på grund härav delvis ha sin förklaring. Men tyvärr har
man i allmänhet i detta hänseende gått för långt. De flesta
människor äta vanligen alltför mycket kött. Som ett praktiskt
exempel på, hur stor del av den totala födan äggvitan bör
utgöra, kan en smörgås med pålägg av kött tjäna. Lika stor del,
som pålägget utgör av hela smörgåsen, bör äggvitan utgöra av
hela den dagliga kosten. Särskilt gymnasten och sportsmannen
bör lägga på minnet, att kött och annan äggvitcföda ej ger kraft
och spänst. Det är den socker- eller stärkelserika födan, han
framför allt behöver. Särskilt kroppens förmåga att snabbt till-
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
