Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Självbehärskning och självhängivelse måste sålunda förenas.
Först (]iiv detta sker. kan det bliva tal om en karaktär, som är
både stark och god, d. v. s. sedlig.
Delia är emellertid icke någon lätt uppgift. På vägen dithän
resa sig nianga och svara hinder, som de flesta finna allt för
mödosamma. Och därför äro de mogna, helgjutna karaktärerna
sn sällsynta.
Hjälpmedel för att övervinna dessa hinder saknas ingalunda.
Ett bland dessa är gymnastiken, fastän den kanske icke ens av
dess aktiva utövare tillräckligt beaktas ur den synpunkten.
I och för sig är gymnastiken naturligtvis icke tillräcklig för att
av sina ute g ula och starka karaktärer. En människa
behöver viv t vara god kärn kl är. därför att hon är en god
gymnast. Alen den är ett förträffligt hjälpmedel. Ty där den
tages på fullaste allvar, främjar den i hög grad både
självbehärskningen och självhängivelsen.
Gymnastiken s terravälde över muskler, nerver, kropps-
liga tillstånd ocl driftartade impulser. Detta är något som
ofrånkomligt hör i jälvbehärskningen. Men detta återverkar
öcksa på männisl Isliga hållning. Människan är en
kropps-lig-själslig enhet. Vad vi göra med vår kropp återverkar på vår
själ och tvärtom. Men var kroppsliga sida vill gärna tillvälla
sig överväldet och ställa sig hindrande i vägen för själens liv.
Därför måste den tuktas och disciplineras, så att den kan bli ett
lydigt verktyg för själen. Detta ha andelivets stora heroer i alla
tider förstått. Och därför ha de också underkastat sin kropp en
hård och sträng disciplin, även om den icke precis fick de former,
som vi nu mena med kroppskultur. Den kroppsliga tukten och
disciplinen tillhör gymnastikens väsen, är ett av dess främsta mål.
Ett farligt hinder för andelivet och icke minst för
självbehärskningen är den s. k. muskellättjan, d. v. s. musklerna reagera trögt
och under stark olustton för viljans impulser. Därigenom
förlamas den motoriska energi, som varje viljeakt utlöser. Men detta
innebär att viljan i viss utsträckning sättes ur funktion och att
den energi, som viljeakten frigjort, i stället söker sig hän till de
rent reflexiva centra. Och dessa komma i stället att tillvälla sig
ledningen. Men detta i sin tur betyder att det lägre själslivet
blir det härskande. Och därmed går en god del av människans
frihet förlorad. Följden blir att den själsliga hållningen blir dålig,
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
