Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnasternas bastupropaganda i Sverige och dess resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av E. Elmroth. Resultatet blev även nu en utredning. För
detta ändamål överlämnade Kungl. Maj:t ärendet till Kungl.
Medicinalstyrelsen, som tidigare veterligen icke praktiskt
intresserat sig för denna form av folkomvårdnad. 1920 började Kungl.
Pensionsstyrelsen sin understödjande verksamhet. Den tekniska
sakkunskapen har i denna verksamhet handhafts av den s. k.
Svenska föreningen för folkbad. Pensionsstyrelsen har sålunda
under en tidrymd av 16 år beviljat byggnadsanslag till 424 bastur
med ett sammanlagt belopp av 937,999: — kronor. Detta måste
betecknas som ett kraftigt ekonomiskt stöd. Men då vi med
säkerhet torde behöva minst 20,000 små och medelstora by- och
skolbastur på lämpligt sätt fördelade på Sveriges landsbygd, inses
lätt, att det med detta tillvägagångssätt skulle taga hopplöst
lång tid att lösa badfrågan i hela dess vidd som samhällsfråga.
Dessutom torde formerna för utdelning av dessa anslag med
stöd av de senaste årens erfarenheter böra radikalt omarbetas.
I allmänhet strävar varje badförening att komma åt så stort
anslag som möjligt, och följden blir ofta, att man bestämmer sig
för en för platsen och behovet olämplig storlekstyp. I
dragkampen mellan ett par platser i en kommun blir det ju alltid den
starkaste som segrar. De perifert liggande byarna, som kanske
allra bäst behövde en badmöjlighet bli ställda utanför. Ett litet
byalag på 50—60 människor kan ju visserligen söka ett anslag,
men måste då bygga en bastu, som kostar minst 3,000 kronor,
vilket är villkor för erhållande av anslag från Pensionsstyrelsen.
Även om anslag erhålles, blir ju på detta sätt byalagets
ekonomiska bärkraft oproportionerligt starkt påfrestad. Men det
allvarligaste är dock, att bastun icke motsvarar det faktiska
behovet. Följden blir alltså, att antingen bygger byalaget en för
stor bastu och får höga drifts- och underhållskostnader, vilket i
sin tur försämrar badfrekvensen, eller också får den ingen bastu
alls. Och ändå kanske just ett sådant litet byalag på grund av
isolering, sämre ekonomi eller andra omständigheter är i långt
större behov av lämpligt stöd än mera centralt liggande platser.
Tiden borde nu vara mogen för en fullständig omläggning av
anslagssystemet efter ungefär följande linjer: En kommun, som
intresserar sig för sin badfrågas lösning, får lämplig anvisning att
utreda kommunens fullständiga badbehov. På en generalstabens
karta över bygden indelas kommunen i badområden med hänsyn
208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
