12 Då Runeberg som utgången från Wasa skola kom till Åbo för att taga studentexamen var han, och det ännu flere år framåt, lång och gänglig, smal om axlarne och med något insjunket bröst. Såg dock icke egentligen sjuklig ut, kanske mest emedan det glada, intelligenta ansigtet ingalunda talade om försakelser eller sjukdom. Emellertid var hans bröst vid denna tid och ännu många år framåt, ingalunda starkt och sjelf ansåg han sig föga hafva att räkna på i den vägen, spottade litet blod och hostade ofta, men var oförsigtig och brydde sig alldrig om att vårda sin hälsa. »Det är lika illa att vara girig om sin hälsa som om sina pengar», yttrade han någon gång — Det var först åren 1828—29 som hans bröst började höja sig, axlarne tilltogo i bredd, hufvudet reste sig, och han framstod som den kraftfulla och starka gestalt, som han sedan var, och som icke ens det svåra slaganfallet 1863 förmådde att helt och hållet krossa. Länge fortfor dock hans bröst att tidtals gifva anledning till oro, och anlitades, enligt den då för bröståkommor vanliga regimen iglar och koppning, och än nu på sednare år angreps han lätt af lindriga inflammationer i lungan. Det var först de alra sednaste åren, kanske en följd af den jemna temperaturen i kammarlifvet, som sådant nästan ej märktes till. Af rheumatism förföljdes han ofta och lades af sådan tvenne gånger på sjuksängen troligen i följd af sina jagtfärder der han ofta nog om våren vadade i issörja och om hösten och vintern skydde hvarken köld eller snö eller tö. Sednare gången, något år innan han drabbades af slaganfallet, var isynnerhet ytterst plågsam och tålamodspröfvande för honom. Ett och annat stycke vers från Runebergs skoltid finnes bland hans efterlemnade papper. Ett benämndt skolan hade förf. oåtspordt, blifvit tryckt i Hufvudstadsbladet eller Vasabladet (?) Intages här 1 (då det kan äga biografiskt intresse och i alla fall redan blifvit publiceradt. Ett par andra stycken i något så när samma maner om ock ej fullt så grofkorniga och skrifna så sent som under Rbgs vistelse i Ruovesi eller Saarijärvi finnas ock i behåll.) Skolan. Pingeli, pingeli, ping, ping! Skynda dig, skynda dig, spring, spring! Ljuder skällan upp ur skoln — Custos han fattar karbasen: Fan så de stimma de asen Sluten då gubbar, bort med fioln. 1 som prof på hans författarskap från denna tid, liksom ock ett par andra.