240 ordböcker och handböcker i den klassiska mytologien, arkeologien, historien m.m. : S. 44, r. 35. Fontell, J. W., a. a. s. 21 o. BAIII: 474. Forsman, O. W., a. a. s. 24 o. BAIII: 474. Antell, C. A., se a. a. s. 14 o. BAIII: 474. Castrén, M. A., FBH sp. 346 f. och Bernh. Estlander: Mathias Alexander Castrén. Helsingfors 1928. Berg, Hans J., a. a. s. 21. Madenko, troligen rysk privatelev. Upptages icke i studentmatrikeln. Nyberg, C. O., a. a. s. 30. S. 44, r. 44. Bokstaven ser ut som E, men bör troligen läsas C. Dikten i fråga är tydligen nr 3 i Blåa boken, Namnsdagsverser (på Catharinas dag). S. 45, r. 5. Runebergs far avled d. 28 dec. 1828. Jfr BAI: 56. S. 45, r. 12. Lisette, trotjänarinna. Jfr BAIII: 491. S. 47, r. 28. Brevet återges här enl. Fredrika Runebergs avskrift. Den originala handskriften publiceras BAI: 339 f. S. 48, r. 25. Fil. dr Ernst Brydolf, som ägnat frågan ett ingående studium, säger att Runebergs första samling Dikter (1830) i Sverige mottogs med stor beundran, av många t.o.m. med verklig entusiasm; den recenserades »berömmande» av Heimdall och i Upsala blev den något av en litterär sensation. Se närmare Ernst Brydolf: Sverige och Runeberg 1830—1848. Akad. avh. s. 101 f. Helsingfors 1943. S. 49, r. 25. Rehbinder, R. H. Statssekreterare, universitetets t. f. kansler. Jfr BAI: 179 f. S. 49, r. 33. Brevet återges här i Fredrika Runebergs avskrift liksom Franzéns brev strax efteråt. De originala handskrifterna äro publicerade i sin helhet i BAI: 139 f. S. 50, r. 26. Professor Dietrichsons föredrag refereras d. 17. 9. 1875 i Helsingfors Dagblad, d. 20. 10. i Hufvudstadsbladet, d. 15. 10. »enl. stenografisk uppteckning» i Morgonbladet o.s.v. S. 52, r. 10. Helsingfors lyceum leddes i fortsättningen av Carl Backman, K. G. Leinberg och Emil Böök. Den sistnämnde var 1869—91 rektor för läroverket. Sedan Svenska Normallyceum hade grundats 1864 fick Helsingfors lyceum allt mindre betydelse och upphörde 1891 med sin verksamhet. S. 59, r. 5. Walleen, Carl Johan, 1822—54, prokurator, blev geheimeråd 1832. S. 60, r. 6. Paaso egendom i närheten av Heinola. Ägdes av löjtnant Georg Henrik von Essen. Ahlstubbe hade varit informator där 1832. Fredrique Julie von Essen, f. 1813, gift 1840 med Johan Ulrik von Törne, död 1870. S. 73, r. 1. Stenbäck, Lars. Se närmare Eliel Aspelins biografi. S. 74, r. 19. Tulindberg, Klas Albert, docent i matematik. S. 75, r. 7. Zakrevskij, A. A. Jfr BAI: 179 och FBH sp. 2447 f. S. 75, r. 28. Jfr noten s. 21, r. 10. S. 76, r. 9. »Den nya stjernan i Öster» av B. von Beskow. Om uppsatsen se E. Lagus, Runebergs tidigare diktning uppfattad av samtiden FU 9 32 f. och Ernst Brydolf, Sverige och Runeberg s. 187 f. S. 77, r. 3. Oläsligt ord. S. 78, r. 5. Med rätta framhåller dr Gunnar Tideström (Runeberg som estetiker, s. 151 f.), att det inte var så helt med samstämmigheten och att skiljaktigheterna icke gällde endast detaljer. S. 78, r. 34. Dr G. Tideström redogör i detalj för saken a. a. s. 84—87. S. 80, r. 33. Lamartine, Alfons de, 1790—1869. S. 81, r. 7. I Runeberggestalten, kapitlet om Sandels, har prof. Yrjö Hirn ägnat frågan en fängslande undersökning.