244 S. 147, r. 29. Konstruktionen visar inflytande från finskan. Bör givetvis vara »Hvar ... hamnat?» S. 147, r. 31. Enl. major C. Adelsköld befunno sig almanackorna våren 1869 hos redaktionen för Ny illustrerad tidning i Stockholm, men innehöllo endast »få och knapphändiga» uppgifter om Myhrbergs liv. Professor Julius Krohn utgav sedermera en biografi över honom på finska, som kom också i svensk översättning under titeln: En finsk krigares levnadsöden. Maximilian August Myhrbergs biografi, tecknad av J. Krohn. Borgå 1887. Jfr BAIII: 464 not 211. S. 148, r. 7. Synnerberg, E. J. Jfr FR: 542—43. S. 148, r. 38. Denna episod, som ger en föreställning om vad åbotraditionen förmälde i saken, skulle med all sannolikhet ha fått rum i den skildring av furstemötet i Åbo 1812 som Fredrika Runeberg hade planlagt, ehuru hon aldrig fullbordade den. Prof. C. von Bonsdorff ger i tredje bandet (1932) av sitt stora verk om Gustav Mauritz Armfelt den vidare bakgrunden och avvisar a.a. III: 473 ryktet att Armfelt velat förmå kronprinsen att yrka på att återfå Finland som en ren fantasi. Jfr FR: 542 noten till s. 402. ; S. 149, r. 4. Historien relateras i ett brev från Runeberg den 12 nov. 1850 till J. J. Nordström, publicerat i Efterl. skr. s. 241 f. S. 149, r. 4. Arwidsson, A. I., kungl. bibliotekarie sedan 1843. Se närmare FBH sp. 122 f. S. 149, r. 27. I det 1838 utgivna tionde bandet av Utmärkta och klassiska arbeten af Svenska Författare ingingo Runebergs dittills utgivna arbeten med undantag av Serviska folksånger. Se Ernst Brydolf, Sverige och Runeberg, s. 109. S. 149, r. 36. Jfr BAII: 123. S. 150, r. 5. Beskow, Bernhard von, 1796—1868, förf., utsågs 1834 efter Franzén till Svenska akademiens ständige sekreterare. S. 150, r. 21. Nyblom, C. R., estetiker, författare, 1832—1907. S. 151, r. 30. Jfr noten s. 100 r. 1. S. 152, r. 30. »Han är som en björn». S. 153, r. 41. Österbottniskt dialektuttryck. S. 158, r. 22. De bägge anekdoterna ingår i en »teckning» av Fr. Berndtson, »Runeberg och hans hem» i kalendern Svea 1875. S. 160, r. 28. Georg Wallgren, stadsläkare i Borgå. S. 163, r. 21. Priset för det bästa dramatiska alstret under åren 1863—64 vid den stora litterära pristävlan 1865 skulle ges som uppmuntran »åt en lovande skriftställare». Valet stod mellan Kivis komedi ur palojokiallmogens liv, Nummisuutarit (Sockenskomakarna), Wecksells Daniel Hjort och Runebergs Kungarne på Salamis. Prisets storlek var 2,500 mk. Tack vare Fredrik Cygnaeus som i prisnämnden hävdade Kivis betydelse för en framtida diktning i Finland tillföll priset honom. S. 165, r. 9. »Topelii program till Universitetets minnesfest öfver Runeberg». Minnesfesten ägde rum den 6 maj 1878. Topelius, då universitetets rektor, hade som inbjudan till minnesfesten utgivit ett program innehållande en längre uppsats om Runebergs uppfattning om skaldekonsten, vilken omtryckts i T:s Saml. skr. bd 23. S. 165, r. 12. Nils Arwidssons översättning av Ossians sånger kom ut 1842 i Stockholm. S. 165, r. 24. J. M. Stjernstolpes översättning kom ut 1818—19 i Stockholm. S. 165, r. 30. Christian Winther, dansk diktare, 1796—1876. Se ock BAS: 397. S. 166, r. 19. sassessor Tengström». Gabriel Tengström, f. i Jakobstad