247 . S. 201, r. 12. Carl Stridsberg, Lärobok för Begynnare i Tyska språket. Stockholm. 1783. Åttonde upplagan 1813. S. 206, r. 25. Fredrika Runebergs parentes. S. 207, r. 13. »kulle» provinsialism för »kull». S. 202, r. 2. »Kräket, eller de tre svåra orden», grekisk saga i 4 kap. om vad som skedde då Jupiter sände Merkurius ner till Grekland för att dela ut ett förråd av sådana egenskaper »som karlarne vanligen söka hos fruntimren, och hvarigenom dessa tro sig i stånd att göra mankönets lycka». — Jfr C. G. af Leopolds samlade skrifter. Tredje bandet, s. 464 f. Stockholm 1816. S. 207, r. 25. Salmberg, Anna, f. Brinck. Jfr FR: 34 f. S. 220, r. 31. Fredrik Berndtson, 1820—81. Författare. Överflyttade 1839 från Sverige till Helsingfors, där han 1847 vart docent i estetik och 1853—65 redaktör för Finlands allmänna tidning. S. 221, r. 5. Rudolf Israel Holsti, 1815—52, skriftställare, litteraturkritiker, rektor vid högre elementarskolan i Tavastehus. S. 221, r. 12. V. F. Palmblad, 1788—1852, författare, universitetslärare, medarbetare i ett flertal upsalatidskrifter, bl.a. Frey 1841—50. S. 217, r. 31. Under sin lärartid vid Helsingfors Lyceum utgav J. V. Snellman: Öfningsexempel lämpade till Latinska språkets etymologi. Helsingfors 1834, 2 uppl. 1845. 3dje uppl. 1853. S. 223, r. 7. Carl Wilhelm Törnegren, f. 1817, bestred från 1848 professuren i lärdomshistoria vid Helsingfors universitet. Han gjorde den nyare skönlitteraturen till huvudföremål för sin forskning och undervisning. Hans docentspecimen behandlade den spanska scenkonstens uppkomst och var den första avhandling hos oss i nyare litteraturhistoria. Utgav 1849 yTeckning af den svenska vitterhetens äldre öden i Finland intill Franzén», det första litteraturhistoriska försöket på detta område. Törnegren hade stora litterära insikter och var en framstående föreläsare. † 1860 vid 42 års ålder. — Jfr I. A. Heikel: Helsingfors universitet 1640—1940, s. 395. Hfors 1940. S. 227, r. 35. Fullom, S. W.: Qvinnans historia från de äldsta tider intill våra dagar. Stockholm 1856. Se närmare FR: 535. S. 229, r. 6. Om C. G. Estlanders kritik, se närmare FR: 354 f. S. 229, r. 20. Om Fredrika Runebergs uppfattning av Hjortgestalten, hertig Karl, m.fl. se FR: 344 f. S. 231, r. 3. Jff FR: 399 f. S. 232, r. 13. Jfr FR: 407—09. S 232, r. 15. Jfr FR: 404 f. och 409 f. S. 232, r. 20 Jfr FR: 403 f.