Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
torde vara bäst, att först låta gå forbi den stund,
då de omkriugboende äro vana att komma hit,
för att begära bot för sina åkommor. Om
morgnarna bruka mina krafter vara något mera stärkta,
så att jag hoppas kunna då forinå meddela dig
hvad jag önskar säga-”
Efter ännu en aftousignelse lade sig den gamla
nunnan till hvila, och Siri skyndade att krypa ned
i sin bädd, som hon redt i samma cell, emedan
de många toma cellerna föreiöllo henne så
ödsliga och hemska. Hon läste nu i stillhet sin
aftonbön och bad ännu en gång, att henne icke måtte
tillräknas, att hon deltagit i syster Elins påfviska
gudstjenst. Länge hade hon svårt för att kunna
somna. Den cell, der syster Elin tagit sin boning,
var belägen nära den stora, ödsliga klosterkyrkan.
Siri kunde ej låta bli att lyssna, hon tyckte sig
höra ständig rörelse derute. När vinden hven
genom kvalfven, tyckte hon att derute messades eller
sjöngs psalmer, och bäfvande drog hon sig
tillsammans vid tanken på den tid hon skulle
tillbringa i denna öde boning, ett hem endast för
obekanta makter. Men hastigt satte hon sig opp.
kastade en klar blick omkring sig i månskenet,
såg hur den åldriga slumrade på sin bädd, och
sade vid sig sjelf: "fy Siri, skall du vara barnslig
och pjåkig! Skulle jag väl vilja lemna den gamla
att dö här, ensam och öfvergifven. Nej visst icke!
Ah, det är detta myckna underliga prat om
helgon och allahanda döda menniskor, som gör mig
yr i hufvudct; aldrig hade jag kunnat tro, att jag
skulle få så mycket att göra med detta påfviska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
