Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mina fagra ögon, när jag är död och sitter här i
mörkret.”
Men systern lade vänligt sin arm om hans
hals och sade: ”Veli, Veli, om än det är mörkt,
nog ser jag ändå i mitt hjerta huru fager du är."
Och så började hon sjunga en visa om en
vissnad ros, och hon sjöng så vackert, att Veli glömde
sin sorg och sade: "aldrig visste jag att du kunde
sjunga så vackert.”
Och systern svarade: "du hade stora sångare
och sångerskor vid hofvet, hvad skulle du då höra
din lilla systers sång.”
Och de trefvade omkring i rummet och märkte
att det fanns mat, och undrade att de ville äta
fast de voro döda. Och så började åter Veli att
gråta, när han tänkte på att han var död; men
systern grät icke, fast hon nog haft lust, när hon
tänkte på hur far och mor nu sörjde; men hon
ville ej bedröfva Veli.
Huru länge de så sutit här, visste de icke.
Men när systern såg Velis sorg, glömde hon att
hon sjelf var begrafven liksom han; och hon hann
ej ens finna tiden lång, ty hon var just sysselsatt
med att försöka roa Veli. Hon sjöng för honom
visor, hon berättade sagor och hon hittade
till-ochmed på lekar, som de kunde leka i mökret.
"Syster, du är bättre än jag”, sade Veli, "du
är begrafven, så väl som jag, och du tänker ändå
blott på att roa mig."
"Ånej Veli, jag är ful, hvad gör det mig om
jag sitter i mörkret. Också har du förlorat myc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
