Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedan lian tagit sig en dugtig klunk. Svordomen
uttalades på svenska, men fortsiittningen af talet
blef en blandning af finska, polska, tyska och
svenska. ”Man kunde nästan tro, att gamle herr Klas
lefde, ty nog är ölet bra nog i sin sort, just
sådant han ville ha det. Det kan man medge, att
visst ville han ge knektarne så godt stackarn hade
att bestå. Men sen man hade fått en klunk af
hans kalla maltsmörja i magen, så fordrade han,
att man skulle vara så flink och förlig, som om det
varit det eldigaste vin han bestod. Ah fy för f—n.”
”Hör han på, munsjör Raborsky”, svarade
skotten, som af hvad polacken talat ej förstått
mycket mer än ett ord, ”låt han bli att kalla herr
Klas för stackare. Det var en karl som kunnat
förtjena att ha en fjäder i sin blåa mössa och
säckpipblåsare framför sig, och ingen skulle ha
sagt, att ej han hedrat den klan, till hvars chef
han hade blifvit född.”
”Ja, då hade han ej heller behöft sina
smör-jiga skinnbyxor”, skrattade polacken. ”De hade
minsann kunnat passa åt skottarne att kläda
öf-ver sina sköldar med, så styfva och grofva de
voro. Pilarne skulle bra ha studsat ifrån dem."
Skotten for opp och ryckte på sitt stora svärd,
men lugnade sig dock vid en klunk öl; han visste
ej rätt livad den andre sagt.
"Åh hå”, fortfor polacken, i det han vred på
sina långa mustascher. ”Det var dumt att låta
värfva sig till det hiir björnlandet. Nog hade det
smakat bättre att dricka söderns vin och bo
under de välluktande citron- och orangeträden, än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
