Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges Indsustri under Kung Oscars regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De befintliga fabrikernas sammanlagda tillverkningsvärde uppgick 1894
till 49 mill. kronor och år 1895 till öfver 55 mill. kronor, utgörande
sistnämnda värdesumma bortåt en åttondel af hela rikets fabrikstillverkningsvärde.
I ingendera summan ingå dock tillverkningarna vid qvarnar och boktryckerie r,
hvilka industrigrenar, såsom bekant, hittills icke varit skyldiga att aflemna några
uppgifter till den officiella näringsstatistiken. Inom qvarnindustrien äro emellertid
3 större etablissement i verksamhet inom hufvudstadens område och
representera en årstillverkning af tillsammans öfver 8 mill. kr. Inom tryckeribranschen
utgör Stockholm en centralpunkt för hela vårt land, med både många och
synnerligen betydande anstalter, hvilkas tillverkning förmodligen icke kan skattas
under 10 mill. kr. om året.
Främsta platsen inom de olika fabriksgrenar, som äro representerade i
Stockholm, intages af jern- och stålindustrien, hvars totala tillverkningsvärde
år 1895 blifvit uppgifvet till närmare elfva och en half mill kronor. Bland hit
hänförliga verk märkas Aktiebolaget Carlsviks gjuterier, Aktiebolaget Separator,
J. & C. G. Bolinders mekaniska verkstads aktiebolag, Aktiebolaget Per
Perssons väf- och stickmaskin, Mobergs gjuteri och mekaniska verkstads aktiebolag
samt W. Wiklunds verkstäders aktiebolag alla å Kungsholmen, Bergsunds
mekaniska verkstads aktiebolag, W. Lindbergs ’verkstads- och varfsaktiebolag,
Ludvigsbergs verkstads aktiebolag å Södermalm samt Nya aktiebolaget
Atlas å öfre Norrmalm. Näst efter jern- och stålfabrikerna följa i ordningen
bryggerier, sockerraffinaderier och tobaksfabriker med resp. 5,9, 4,5 och 4,2
mill. krs tillverkningsvärde. Samtliga andra fabriksklasser stanna under ett
produktionsbelopp af 2 mill. kronor, men 12 fabriksgrupper, bl. a.
elektriska apparatfabriker, kemisk-tekniska fabriker, skeppsvarf, porslinsfabriker,
stearinljusfabriker, väfverier och snickerier öfverstiga 1 mill. kronor.
Jemför man de fabriksgrupper i Stockholm och Göteborg som under
1895 redovisat ett tillverkningsvärde af öfver 1,000,000 kr., erhåller man
följande resultat:
Härmed afsluta vi denna korta öfversigt, som endast varit afsedd att
ge en öfverbick i stora drag af ställningen inom landets industri nu vid kung
Oscars jubileum. Till en utförligare framställning och historik af vår industris
utveckling återkomma vi efter afslutandet af arbetets fortsättning.
Stockholm. Göteborg.
Produktions-
Produktionsvärde. värde.
Mili. kr. Mill. kr.
Jern- och stålfabriker 11 4 j,j
Bryggerier 5.» 3.’
Socker ra (Fi naderier................................... 4.5 6,2
Tobaksfabrikcr 4,2 2,4
Kcmisk-tekniska fabriker ...................... 1,9 o.j
Skeppsbyggericr 1,8 O.i
Charkutcrivanifabriker och svinslagtcrier................ t,7 0,9
Porslinsfabriker ........... ...................... 1,6
Elektriska apparatfabr................................... i,s 0,08
Vafvericr 1,5 i-6
Punschbryggerier.......................................... 1,4 o.j
SÄp och tvälfabrikcr ............... j.j 0,2
Stearinljusfabriker . . . ............................. ii2 _____
Gasverk.................................................. 1,2 0,8
Snickeri- och möbelfabriker ............................. it, j ,
Skofabriker.............................................. xt, 0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
