Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K. Tekniska Högskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hittills bibehållits, till 49,500 kr. 0111 aret, utan lemnade derjemte ett extra
bygghadsänslag för anskaffandet och inredandet af en allt mer af behofvet
påkallad tidsenlig egen lokal af icke mindre än 480,000 kr.
Tack vare detta ökade anslag kunde redan 1858 dels
lärarebefattnin-garne i flera ämnen förvandlas till professurer, dels flera_.nya ämnen införas,
nämligen mineralogi och geognosi, allmän byggnadslära och
husbyggnadskonst samt väg- och vattenbyggnadskonst. Vidare skärptes ytterligare genom
en stadgeändring af den 19 november 1858 inträdesfordringarne något.
År 1859 inköptes’ för 50,000 kr. den tomt i qvarteret Paris vid
norra ändan af Drottninggatan der högskolan än i dag har sin lokal, och
under : 860—63 uppfördes efter ritningar af F. W. Scholander dess byggnad
derstädes. Den var i början af september 1863 färdig för inflyttning.
Påföljande år utvidgades ytterligare lärarekrafterna genom en professurs delande
i tvenne och höjdes anslaget från 49,500 till 55>5°° kr- Nästa steg i
institutets utveckling togs 1866, då Bergsskolan i Falun förenades med detsamma
och med anledning deraf dels årsanslaget ytterligare höjdes till 75,000 kr.
dels ett nytt byggnadsänslag beviljades af 106,000 kronor för hvilket ett
särskildt hus för Bergsskolan uppfördes på tomten norr om den som
upptogs af institutets hus.
Med anledning af Bergsskolans och institutets sammanslagning
förändrades än en gång dettas stadgar den 22 mars 1867. Dessa stadgar som
ytterligare undergingo en mindre förändring 1871 genomförde än strängare
institutets ombildning till en verklig högskola med mot universitetets
fakulteter svarande olika fackskolor.
Som nya läroämnen upptogos metallurgi och hyttkonst, grufvetenskap
och bergsmekanik, och lärarepersonalen ökades med en professor och en
adjunkt i metallurgi och hyttkonst, en professor i grufvetenskap och en ny
lärare i tillämpad mekanik Uti de nya stadgarne blef nu också uttryckligen
före-skrifvet, hvad i sjelfva verket alltsedan läroverkets reorganisation år 1848
egt rum, att undervisningen uti csta afdelningen skulle för alla elever vara
gemensam, men sedermera vara olika alltefter elevernas val af olika
lefnads-yrke. Läroverket skulle derföre, utom den förberedande afdelningen,
innehålla 4’ fackskolor, hvar och en med 2-årig lärokurs, nemligen: en för
maskin-byggriadskonst och mekanisk teknologi; en för kemisk teknologi; en för
bergsvetenskap, med olika bildningslinier för blifvande bergsmekanici,
hytt-ingeniörer och grufve-ingeniörer; samt en för väg- och vattenbyggnads-konst.
Kunskapsfordringarne för inträde blefvo nu äfven ökade med kännedom af
de första grunderna i fysik och kemi.
År 1869 var Bergsskolans lokal färdig för begagnande; så att från
hösten detta år tog undervisningen i fackskolan för bergsbruk fullständigt
sin början.
En begäran om ökadt anslag för att förändra de treåriga kurserna
till fyråriga för väg- och vattenbyggnadsingeniörer och mekanici blef väl af
1870 års riksdag afslagen, men ytterligare mindre ökningar i anslaget
beviljades dock, så att 1876 det ordinarie årahslaget var 86,000 kr., hvilken
anslagsökning naturligtvis följdes af ytterligare fördelningar af vigtigare ämnen.
Vid samma tid inträdde det senaste skedet i högskolans utveckling,
då den ytterligare utvecklades beträffande sin förmåga att meddela verklig
vetenskaplig fackbildning, från teknologiska institutet, som bekräftelse på sin
karakter af fackskola för den högre tekniska undervisningens olika grenar,
erhöll namnet K. Tekniska högskolan den 12 maj 1876, samt den 2 mars
påföljande år nya stadgar.
Dessa stadgar som antogos den 2 mars 1877 och ännu gälla, pointerade
ytterligare högskolans karakter af sådan samt fullständigade fackundervisningen
genom att till de redan befintljga fackskolorna lägga ännu en
fullständig-sådan för arkitekturen.
Indelningen i fackskolor ordnades i detalj på följande sätt:
a) en för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi med dels treårig och
dels fyraårig lärokurs;
b) en för kemisk teknologi med treårig lärokurs;
c) en för bergsvetenskap med tre underatdelningar, nemligen:
1:0 för bérgsmekanik med fyraårig lärokurs,
2:0 för metallurgi och hyttkonst med dels tre- och dels fyraårig lärokurs, samt
3:0 för grufvetenskap med dels tre- och dels fyraårig lärokurs;
d) en för arkitektur med fyraårig lärokurs och så ordnad undervisning, att de
elever, som sådant önskade, kunde, efter att hafva genomgått den tredje årskursen,
fortsätta sina studier vid Akademien för de fria konsterna; samt
e) en för väg- och vattenbyggnadskonst med fyraårig lärokurs.
Jemte den noggranna ämnesindelningen lemnåde stadgarne äfven en
genomförd plan för undervisningens bedrifvande i hvarje särskildt ämne.
Beträffande dess gång i det hela bestämdes ått undervisningens första terminen
skulle vara gemensam, sedan lämpad för de ’ olika’ fäckskolornas behof.
Eleverna indelades i ordinarie elever, som hade att äflägga kunskapsprof
utvisande, att de voro mogna att börja undervisningen i dess helhet,
specialelever som åtnjuta undervisning blott i vissa ämnen efter aflagda
kunskapsprof i dessa samt extra elever som ej behöfva aflägga inträdesexamen men
ej heller som de andra erhålla afgångsbetyg.
’ Skolans styrelse utgörés enligt stadgarne af en ordförande utsedd af
K. m:t, läroverkets föreståndare samt fem ledamöter, tre utsedde af K. m:t
och två af fullmäktige i jernkontoret.
Skolan fick nu 11 professorer, 6 lektorer, 8 extra lärare och en lärare
i verkstadsarbete. . .
Läroverkets anslag bestämdes f. o. m. höstterminen 1877 till 139,200
kr. af dem 111,700 till aflöningar, 3,000 till stipendier och 24,500 till
bibliotek, samlingar och expenser m. m. För närvarande utgör det 166,300 kr.
De utvidningar som sedan egt rum bestå hufvudsakligen uti att
lektorernas antal ökats méd 1, de extra lärarnes med 2, att två docenter
tillkommit och att assistenternas antal nu går upp ända till 16. Dessutom
uppehälles ytterligare en professorsplats på förordnande.
Men ej nog härmed, man förbereder äfven ytterligare utveckling,
närmast upprättandet af en ny fackskola, den elektrotekniska. Vidare har
en omfattande såväl ut- som invändig restaurering af byggnaderna egt rum,
ett anslag af ej mindre än 306,000 kronor af senaste riksdag lemnäts för
uppförandet af en särskild ny byggnad för kemiskt laboratorium och i samband
dermed hafva utvidgningar och omändringar af de gamla lokalerna planlagts,
afsedda såväl att kunna bättre tillgodose undervisningens behof inom de
nuvarande gränserna som att kunna mottaga flere elever. De båda byggnader
som för närvarande inrymma högskolan hafva tillsammans ej mindre än 237
rum med en massa auditorier, ritsalar, laboratorier af största slag, verkstäder
samt rum för samlingar och bibliotek. Hittills ha de äfven inrymt flere
bo-ställsvåningar. Dessa börjar man emellertid nu att indraga för att bereda
sjelfva undervisningslokalerna ökad plats.
Det är ock åt ett betydande antal elever högskolan nu kan lemna
undervisning. Innan skolan 1848 ombildades till. verklig vetenskaplig
undervisningsanstalt hade tillsammans 2,183 söknedags-. -och söndagselever der
varit inskrifna. Hur stort antalet var af dessa som verkligen erhöllo någon
genomgående undervisning är dock ej godt att säga.
Hur antalet lärjungar varit från 1848 till nu synes bäst af följande
tabell, elevantalet var:
184S 30
1855 vår 77, host 86
186; 106. . 122
i8/5 • 249- ■ 279
1885 . . 190. * 204
Senaste läsåret var det det högsta det hittills varit eller 336.
På detta vis fortgår tekniska högskolan att i allt mer vidsträckt mån
verka för den högre tekniska bildningens och derigenom för industriens
höjande i vårt land.
Hvad som framför allt i detta fall gifver den värde och betydelse är
dess lärarepersonals duglighet. Den har haft den lyckan att många inom
vetenskapen och tekniken fräjdade män där utöfvat sin verksamhet. Bland redan
aflidne professorer må nämnas: Hjalmar Holmgren, hvilken lärare i sällsynt
grad lyckats vinna sina lärjungars tillgifvenhet, F. L. Ekman, Viktor Egger t z
och M. Isaeus samt bland dem, som från sin lärareplats vid högskolan
öfver-gått till annan verksamhet: A.-H. Fock, A. T. Gellerstedt och A. R. Åkerman.
Af den nuvarande lärarepersonalen äro att märka samtliga de
framstående ämneslärare, hvilkas drag vi återgifva samt i främsta rummet
högskolans nuvarande energiske och skicklige föreståndare, den outtröttlige
förkämpen för dess vidare utveckling professor G. R. Dahlander.
Gustaf Robert Dahlander, föddes i Göteborg den 7 Juni 1834, aflade
1856 civilingenjörsexamen vid Mariebergs läroverk, som då var Sveriges
förnämsta tekniska läroanstalt, blef samma år lärare i fysik och mekanisk
teknologi vid Chalmerska slöjdskolan i Göteborg, hvarest han 1862 blef
lektor samt utnämdes 1870 till professor i allmän och tillämpad fysik vid d. v.
teknologiska institutet i Stockholm. ■
När år 1872 fråga uppstod om dess förening med andra läroverk
blef D. sekreterare i den för utredningen häraf tillsatta komitén, och sedan
dennas uppdrag utvidgats till reorganisation af hela den tekniska
undervisningen i vårt land, tillika ledamot i komitén. I samband dermed blef D. af
d. v. ecklesiastikministern, statsrådet Carlson, anmodad att biträda vid
utarbetande af de förslag rörande den tekniska undervisningen, som förelädes
riksdagen och hvilka samtliga vunnö dess godkännande ■ samt åt denna gren
af Sveriges undervisningsväsen gåfvo en betydande utveckling. Sedermera
blef D. ledamot i komitén för upprättande af förslag till ett konstindustrielt
museum i hufvudstaden äfvensom i komitén för utarbetande af förslag till
under-visningsplan för tekniska afton- och söndagsskolor. Sedan år 1883 är han
ordförande i tekniska skolans styrelse och sedan 1890, då öfverdirektör Styffe
lämnade sin befattning, och en utvidgning af tekniska högskolan skulle ega
rum, t. f. föreståndare för detta läroverk samt ledamot af en för detta
ändamål tillsatt ny komité, hvilken år 1891 afslutade sin verksamhet. Sedan
dess har D. haft ledningen af det omfattande arbete, som pågår för
högskolans organisation i syfte att åt detta läroverk gifva en tidsenlig utveckling.
D. blef 1873 ledamot af vetenskapsakademien samt 1893
hedersdoktor vid Upsala filosofiska fakultet.
CJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
