Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tekniska skolan i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tekniska skolan i Stockholm.
Af den allra största betydelse för utveckligen af ett lands industri
är naturligtvis, att inom landet läroanstalter finnas, der blifvande
yrkesmän erhålla dén bästa och mest tidsenliga praktiska och
teoretiska utbildning. Till dessa anstalter höra, utom tekniska
högskolor, der den slutliga utbildningen bibringas dem som skola intaga
chefs-och ledareplatser, de tekniska skolorna. Att vår svenska industri tagit en
sådan utveckling som den gjort och nu står så högt som den gör, derför
ha vi i mycket hög grad att tacka våra tekniska skolor, det sätt hvarpå
stat och kommuner understödt dem och det, hvarpå de dugande män som
stå i deras spets organiserat och leda dem.
Dylika tekniska skolor ega vi i Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro
m. fl. städer.
Mest utvecklad och omfattande samt äfven störst är naturligt nog
den i landets hufvudstad, inrymd i den bekanta, af stockholmare och resande
lika kända byggnaden vid Mästersamuelsgatan mellan Slöjd- och Sergelgatorna.
Tekniska skolan i Stockholm (f. d. Slöjdskolan) har till ändamål att
meddela en allmänfattlig och praktisk undervisning i de läroämnnen, som äro
nödvändiga för en på insigt grundad utöfning af de industriella yrkena, och
dymedelst främja svenska näringarnas samt konstflitens utveckling och
för-kofran. Läroanstaltens hufvudafdelningar äro, sådan dess organisation nu
genomförts, fem:
I) Tekniska afton- och söndagsskolan: afsedd för ynglingar och män,
företrädesvis sådana, som redan inträdt i fabriks- och handtverksyrkena.
Ämnena och ämnesgrupperna äro valfria samt ordnade så, att eleverna kunna
välja mellan 18 olika yrkeskurser.
II) Tekniska skolan för qvinliga lärjungar: meddelar de vetenskapliga
och konstnärliga insigter och färdigheter, som äro grundläggande för den
tekniska verksamhet, hvilken af qvinnor kan med fördel utöfvas. Ämnena,
äfven här valfria, äro delade på io yrkeskurser.
III) Högre konstindustriella skolan: upptager både manliga och qvinliga
lärjungar, som fylt 16 år, och kräfver hela eller större delen af deras tid
under tre arbetsår. I den första af dess afdelningar utbildas blifvande
tecknings-, skrif- och modelleringslärare för rikets allmänna läroverk, för tekniska,
elementära och folskoleseminarier. I den andra hufvudafdelningen, som
indelas i 5 fackafdelningar, utbildas; inom den första mönsterritare (äfven för
möbelsnickeri, konstsmide o. d.), i den andra dekorationsmålare, lackerare
o. s. v. i den tredje modellörer, ornamentsbildhuggare o. d. i den fjerde
träskulptörer samt i den femte ciselörer och gravörer.
Tekningslärareafdel-ningen inrättades 1879 och har en två- eller treårig kurs. Såsom
öfnings-material åt densamma äro två barnklasser anordnade. Kursen i
välskrifnings-metodik tillkom 1890.
IV) Byggnadsyrkesskolan: med treårig fullständig kurs och obligatoriska
ämnen, bibringar de kunskaper, som erfordras för handhafvandet af närmaste
ledningen vid byggnaders utförande. Teoretisk undervisning lemnas den 1
Nov. till 30 April. Den öfriga delen af året är afsedd för vidare praktisk
utbildning.
V) Maskinyrkesskolan (inrättad 1890): meddelar sådana kunskaper,
som fordras för handhafvandet af den närmaste arbetsledningen inom de
mekanisk-tekniska yrkena, och mottager liksom den förra elever, som fylt
16 år. Kursen är tvä- eller treårig med i allmänhet obligatoriska ämnen,
och dess fackafdelningar äro till antalet 7. I den första utbildas verkmästare,
maskinister och ritare vid mekaniska verkstäder, i den andra qvarn- och
såg-verksbyggmästare, i den tredje undermaskinister, maskinarbetare, plåtarbetare
för ångpannor, smidesarbetare, mekaniska instrumentmakare, urmakare etc.,
i den fjerde fartygsbyggnadsarbetare; den femte är afsedd för plåtarbetare
för hus-, bro- och jernvägsbyggnader, rörläggare o. s. v., den sjette för gjutare,
den sjunde för elektrotekniska arbetare.
Tekniska skolans samtliga ordinarie läroämnen äro: geometrisk
kon-struktionsritning, linearritning, beskrifvande geometri, perspektivlära,
frihands-teckning, konstindustriel fackteckning, figur- och landskapsteckning, målning
(efter ornament, basrelief, draperier, fristående föremål, växter, djur o s. v.),
modellering (efter ornament och figurer) aritmetik, algebra, geometri, mekanik
jemte maskinlära, maskinritning och mekanisk teknologi, experimentalfysik,
kemi och kemisk teknologi, varukännedom, verktygslära,
byggnadskonstruk-tionslära, byggnadsformlära jemte ritning, elementen af fältmätning och
af-vägning, uppsatsskrifning, bokföring, textning jemte skönskrift, högre
konstindustriel fackteckning, skärning i trä, ciselering och gravering, gipsgjutning,
första grunderna af konsthistora, upprättande af konstnadsförslag och sedan
1887 särskild mönsterritning med tillämpning för läderplastik samt
porslins-och glasmålning.
Af icke ringa vigt är äfven undervisningen i extra läroämnen, för
hvars anordnande skolan har att tillgå ett särskildt statsanslag, och som f. n.
omfattar stillära och ornamentkomposition’ (föredrag), dekorations- och
yrkes-målning samt konstsömnad, form anatomi, jemte ritning, fotografi och gymnastik.
I lärosalarne inrymmes ett dyrbart förråd af sådana modeller och
plan-cher, som äro direkt afsedda för undervisningens behof. Skolan har vidare
ett stort bibliotek och museum. Biblioteket innehåller omkring 10,000 band,
mest teknisk literatur, jemte öfver 25,000 väl ordnade mönsterplancher.
Museet innefattar flera tusen modeller, mestadels gipsafgjutningar från
berömde byggnadsmonument, en samling limfärgskopior efter italienska
dekora-tionsmålningar, modeller för läderplastik, träskulptur, konstsmide, textilkonst,
emaljering, porslinsmålning m. m., och vidare en teknisk samling (fargstoffer,
väfnadsämnen, träslag o. s. v.)
Beträffande lärarepersonalen är följande att observera: öfverlärarnes
antal är 29, underlärarnes 37; de senare anställas, alltefter behofvet, på viss
tid eller tills vidare. Dertill komma de för extra läroämnen anstälda lärarne.
Styrelsen utgöres af en ordförande (förordnad af K. M:t), skolans
föreståndare (utn. af K. M:t) och fem andra ledamöter, bland hvilka en är
utsedd af K. M:t, en af Stockholms stadsfullmäktige, en af lärarekollegiet vid
Tekniska högskolan, en. af Akademien för de fria konsterna och en af
Svenska slöjdföreningens styrelse. Det anslag skolan för närvarande af stat
och kommun åtnjuter uppgår till 101,575 kronor. Det lärjungeantal som
der undervisas uppgick under läseåret 1894—95 till öfver 1,500.
På detta vis är alltså Tekniska skolan i Stockholm för närvarande
organiserad och doterad, men den har haft en lång väg att gå, innan den
från en ringa början utvecklats till hvad den nu är. Se här en kortfattad
redogörelse för dess utvecklingsgång.
Tekniska skolan leder sin upprinnelse från en af artisten Mandelgren
i förening med ornamentbildhuggaren Ahlborn och snickaren Berlien 1844
inrättad enskild söndagsritskola för handtverkare i Akademiens för de fria
konsterna hus. Denna skola, som räknade 40 lärjungar och meddelade
undervisning i liniearritning, perspektivritning, frihandsteckning och
modellering, öfvertogs 1845 af den särskildt för detta ändamål då stiftade Svenska
slöjdföreningen och ombildades till Svenska slöjdföreningens söndags- och afton-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:32 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/1/0021.html
