Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen.
För industriens uppsving äro goda sanifärdsmedel, tidsenligt utvecklade
väg- och vattenbyggnader en nödvändig förutsättning. Utan ett
ord-f 6 nadt kommunikationsväsen kan aldrig en industri trifvas. För dess
utveckling i stor skala äro goda kommunikationer en bland de kraftigaste
häf-stängerna.
Att vårt svenska kommunikationsväsen nått en sådan utveckling det
gjort, derför ha vi framför allt att tacka Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som förordnar om uppgörande af planer och granskar de uppgjorda förslagen
dertill, samt den till dess biträde uppsatta Väg- och vattenbyggnadskåren, hvars
officerare ledt eller kontrollerat arbetena derpå. Båda ha derför sin plats
gif-ven i den svenska industriens och de svenska näringarnes historia.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är ett till civildepartementet hörande
centralt embetsverk, hvars befattning, omfattar handläggning af tekniska och
administrativa ärenden angående i) anläggning och förbättring af vägar, broar, färjor,
kanaler, slussar, hamnar och andra dylika företag, 2) sjöars och vattendrags
tillgodogörande för sjöfart, flottning och andra industriella behof och i samband
der-med nödiga anläggningar, 3) för beredande af större odlingsföretagsarbeten, skydd
mot öfversvämning och minskning af frostländighet samt 4) enskilda jernvägar,
af-sedda för allmän trafik. Dessa arbeten äro dels sådana, som utföras af
enskilda personer eller bolag antingen på egen bekostnad eller med
statsunderstöd, för såvidt till arbetenas verkställande fordras K. Maj:ts tillstånd eller
arbetenas utförande och vidmakthållande äro ställda under styrelsens kontroll,
dels sådana, som antingen utföras af staten genom styrelsens omedelbara
försorg eller fortfarande äro ställda under styrelsens förvaltning.
Styrelsen utgöres af en öfverdirektör och chef samt såsom ledamöter
en byråchef för tekniska ärenden (med undantag af dem, som röra jernvägar)
och en kamrerare (föredragande för administrativa ärenden), hvarjemte en
byråingeniör’ är föredragande för ärenden angående enskilda jernvägar. Vid
styrelsen äro dessutom anställde en byråingeniör, en registrator samt en revisor
och bokhållare, hvarjemte 3 extra biträden tjenstgöra å de tekniska
afdel-ningarne.
Väg- och vattenbyggnadskåren är en 1851 bildad, af officerare bestående
kår, som har till ändamål att tillhandagå Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dennas
befattning med allmänna arbeten. Enligt reglementet kunna officerarne under krig
kommenderas till ingeniörstjenstgöring vid armén, men kåren intager vid sidan
af armén och flottan en fullt sjelfständig ställning. Den består af 1 öfverste,
(tillika chef i Väg- och vattenbygnadstyrelsen) 1 öfverstelöjtnant (tillika
byråchef i samma styrelse) 9 majorer (af dem 6 tillika distriktschefer och 1 tillika
byråingeniör), 32 kaptener (af dem 1 tillika byråingeniör och 5 tillika
distrikt-jngeniörer). och 22 löjtnanter (af dem 1 tillika distriktingeniör.)
1 fråga om den historiska utveckling af väg- och
vattenbyggnadsmyn-digheterna i landet är i korthet att märka, att de allmänna arbetenas
förvaltning utöfvades 1819—27 af Kungl. Strömrensningskomitén,
1828-—4oalStor-amiralsembetets tredje afdelning, 1840—41 af styrelsen för allmänna
vattenbyggnader och 1841—82 af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt omhänderhafves från 1882 af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
För öfrigt kunna om utvecklingen och de arbeten, som dessa
myndigheter handhaft, bland hvilka öfvervakandet och utförandet af landets stora en-
skilda jernvägsnät intager en framstående plats, följande detaljer, hemtade ur
den historik, som meddelats i julihäftet af Teknisk tidskrift, vara af intresse.
Redan under 1820-talet, eller från och med 18x9, voro vissa belopp
ställda till K. Maj:ts disposition för allmänna arbetens understödjande. Dessa
summor afsågos dock till utförande endast af rensningar i de norrländska
elf-varna för att underlätta timmer- och tjärflottning derstädes, och medlen
förvaltades och redovisades af en för strömrensningsarbetena förordnad komité. Denna
strömrensningskomité upphörde, emellertid 1827, då storamiralsembetet
inrättades, och åt dettas tredje afdelning uppdrogs att öfvertaga befattningen med
strönirensningsmedlen, hvilka dercfter skulle användas ej allenast för
rensning af strömmar och åar, utan hufvudsakligen till understöd för hamnars
byggnad eller iståndsättande af smärre kanalers anläggning.
Verkställigheten af de arbeten, som under storamiralsembetets öfverstyrelse
utfördes, uppdrogs åt personer, för hvilka nämnde öfverstyrelse hyste
förtroende, och de anslagna medlen lyftes och redovisades af tredje afdelningen
Följaktligen var staten en verkställare af allmänna arbeten, äfven om
menig-heter och associationer lemnade större eller mindre bidrag till utförandet.
Härmed fortsattes till 1840 års riksdag, då statsrådets organisation
förändrades och departementalstyrelsen infördes, i samband hvarmed storamiralsembetet
indrogs. Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, som anbefalldes
öfvertaga storamiralsembetets tredje afdelnings åligganden, organiserades
fullständigt 1841 och erhöll, i jemförelse med hvad det sistnämnda embetet egt,
en betydligt utvidgad verksamhet, enär rikets år 1840—1841 församlade
ständer för första gången och utan att K. Maj:t derom framställt nådig
proposition, beslutade om och till utgående från riksgäldskontoret anvisade
betydliga statsanslagssummor till understöd för en hel mängd större och mindre
allmänna arbetens utförande, hvarjemte fonder till understöd för vägars
anläggning och förbättrande samt till utdikningar af sanka trakter och sjöar ställdes
under vissa vilkor till K. Maj:ts förfogande. Rikets ständer hade vid
förenämnde riksmöte stadgat åtskilliga kontroller till iakttagande vid lyftning i
Riksgäldskontoret, genom intressenter eller bolag, af anvisade statsbidrag till
allmanna arbeten och må härom i korthet anföras:
att för hvarje arbete borde upprättas och af K. Maj:t till efterrättelse
vid verkställigheten fastställas fullständig plan, båstående af ritningar,
betänkande och kostnadsberäkningar;
att, innan ett företag till utförande godkändes, borde vederbörande
menigheter höras och afge yttranden om dess ändamålsenlighet och nytta;
att bidrag icke kunde utfås med mindre än att kontrakt först vore
upp-rättadt och antaget hvarigenom vederbörande intressenter, korporationer eller
menigheter genom utsedda ombud (ai betsdirektioner) tillförbundos att inom
vissa terminer påbörja och fullborda arbetet enligt gillad plan o. s. v.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet ökades följaktligen allt
ifrån 1841, riksdag efter riksdag, och på det att embetsverket skulle kunna
fullgöra de göromål, som i den nådiga instruktionen af 1841 blifvit detsamma
ålagda, pröfvade K. Maj:t 10 år senare vara oundgängligen nödigt alt, till
biträde åt såväl styrelsen som ock åt bolag och korporationer, hvilka ville
utföra betydligare anläggningar, hvartill teoretiska och praktiska insigter hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/1/0033.html
