Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Stora Varfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stora Varfvet
Vår industri har i allmänhet som storindustri åtminstone ej
synnerligen gamla anor. Skall man söka svenska industriella etablissement
med en historia, som går utom århundradets gräns, skall det
egentligen vara bland textuindustrien och den mekaniska industrien.
En hedersplats såväl hvad anciennitet som anseende angår intages
inom den senare af det allmänt kända och uppskattade etablissement, åt
hvilket denna artikel-är egnad.
Stockholms Stads Stora Skeppsvarf, såsom den ursprungliga
benämningen löd, inrättades redan genom Kgl. resolution af den 28 sept. 1686.
De första åren drefs affären för stadens egen räkning. Från den 6 maj
1691 och allt framgent har dock rörelsen genom arrendeaftal varit
öfver-låten till enskilde. Intill år 1781 innehades varfvet af flera arrendatorer, och
utgjorde vid slutet af denna period den årliga arrendésumman 6,000 daler k:mt.
Den 1 juli 1781 utarrenderades varfvet på 90 år mot ett årligt arrende,
som utgjordes utaf räntan å 6,000 R:dr specie, hvilken summa deponerats af
arrendatorerna i stadens kassa. Arrendatorerna voro då ett antal s. k.
intressenter, hvilka i sin ordning omkring 1848 öfverlåto rörelsen på
skeppsbyggmästare Weilbach. Denne hade då i egenskap af byggmästare varit i
intressenternas tjenst omkring 9 år.
År 1853 afled Weilbach, och rörelsen öfvertogs nu af William
Lindberg, som redan år 1844 öfvergått till varfvet och antagit tjenst som
smides-mästare. När kontraktet med staden af år 1871 utgick afslutade Lindberg,
1S72, i eget namn nytt arrendekontrakt med staden på 30 år. Sjelf dref
han rörelsen till sin död, som inträffade 1877. Efter William Lindbergs död
öfvertogs rörelsen af ett Aktiebolag,. W. Lindbergs Verkstads och
Varfs-aktiebolag, för hvilken bolagsordningen vann Kgl. m:ts stadfästelse den 31
dec. 1877. Aktiekapitalet bestämdes till 500,000 kronor. Bolagsordningen
har hittills icke genom Kgl. resolution undergått någon förändring, men
förslag till förändring är nu hvilande hos Kgl. m:t. Det nya förslaget har till
syfte att undanrödja de hinder, som bolagsordningen med sin nuvarande
lydelse ställer för genomförandet af på bolagsstämman fattadt beslut om
införande af vinstandelssystem till förmån för bolagets stamarbetare.
Om de män som hittills med framgång och nit ledt bolagets
verksamhet är följande att nämna:
Den förste bolagsdisponenten blef ingeniör R. Telander. År 1886
efterträddes Telander af ingeniör G. Lindberg, söm i sin ordning år 1894
efterträddes af den nuvarande verkställande direktören ingeniör A. F. Viking.
Den nuvarande styrelsen utgöres af kapten G. O. Wallenberg, kapten A.
Fredholm och ingeniör A. F. Viking.
Bland mera kända män, hvilkas namn varit nära förbundna med Stora
Varfvets eller Södra Varfvets, som det allmänt kallas, utveckling och historia,
äro att märka förutom de. redan nämnda arrendatorerna Weilbach, William
Lindberg, ingeniör R. Telander, byggmästare K. Agerskov, kamrer A.
Thavenius och ingeniör F- Flodman.
Ingeniör Richard Telander tillträdde sin första befattning vid varfvet
år 1852 och blef, som ofvan är anfördt, aktiebolagets förste disponent år
1877. Hans namn är välbekant såväl på grund af hans verksamhet vid
Södra Varfvet som äfven på grund af hans arbete i kommunens tjenst.
Hans förtjenster hafva ock blifvit vederbörligen uppskattade äfven på högsta
ort. Bevis derpå hafva gifvits i form af Vasaorden, Nordstjerneorden och
Patriotiska sällskapets guldmedalj.
Byggmästare Kai Agerskov beklädde mellan åren 1853 och 1886
befattningarna som konstruktör och byggmästare. Han hade dock redan förut
varit i varfvets tjenst mellan åren 1843 och 1846. Äfven byggmästar
Agerskov har hugnats med Vasaorden och Patriotiska sällskapets guldmedalj.
Såväl ingeniör Telander som byggmästar Agerskov hafva nu dragit
sig tillbaka med pension från aktiebolaget.
Kamrer Axel Thavenius innehade sin befattning mellan åren 1848
och 1888, då Thavenius afled.
Ingeniör Flodman inträdde i varfvets tjenst som maskinkonstruktör år
1872 och innehar fortfarande denna sin befattning.
Beträffande varfvets arbetslokaler och utvecklingsgången i dess
verksamhet förtjenar följande att förvaras i minnet.
Intill år 1852 bedrefs all rörelse å den från staden förhyrda tomten,
belägen .vester om Tegelvikstorget. Nämnda år inköpte William Lindberg
den Liljewalchska egendomen, belägen å motsatt sida af torget, dock skiljd
från detsamma af den Kockska egendomen, det s. k. engelska garfveriet.
Denna senare egendom köptes af Lindberg år 1870.
Å dessa senare tomter äro maskinverkstad, ångpanneverkstad, smedja,
mindre verkstäder samt kontoren belägna. Derjemte finnes å annan sida
af torget 2:ne byggnadsbäddar under tak. Å vestra sidan af Tegelvikstorget,
stadens tomt, bedrifves alltjemt det egentliga skeppsbyggeriet, omfattande
skeppsplåtslageri, snickeri och timmermansarbete. Derjemte finnes här ramsåg
och hyfleri. Den här anlagda fartygsbädden medgifver en längd hos
ny-byggnaden af upp till 80 meter. Derjemte finnes här en mindre slip. 2: ne
spirkranar finnes äfven å denna sida af hvilka den största medgifver en
last af 40 ton. Elektrisk belysning är införd å denna sida, hvarjemte
metoden att öfverföra kraft medelst elektricitet äfven der är tillämpad.
Beträffande arten af den verksamhet som bedrifves vid Södra
Varfvet, så framgår densamma ju redan af sjelfva namnet. Utvecklingen har
varit denna: Intill 1853 byggdes och reparerades uteslutande träfartyg. Åren
1853 och 1854 byggde varfvet sitt första jernfartyg, hjulbåten Götha. Från
den tiden och tills nu hafva öfver 200 jern- och stålfartyg blifvit byggda vid
Södra Varfvet, tillgodoseende många grenar af vår sjöfart. Sålunda hafva
passagerarebåtar med sidohjul, akterhjul och propeller der blifvit byggda. Bland
de senare märkes Sveriges elegantaste passagerarebåt, Birger Jarl. Vidare
hafva derifrån utgått lastångbåtar, bogserbåtar, ångslupar, bergnings- och
dykeribåtar, fyrfartyg, lustfartyg m. m. En kanonbåt och en större
petro-leumcisternbåt för Kaspiska hafvet äro ock att ihågkomma bland varfvets
tillverkningar. Slutligen hafva de under namn af Colibri- och Express-båtar
kända små ångsluparna ock sin upprinnelse vid Södra Varfvet. Vid sidan
af nybyggnader bedrifvas vidare en omfattande verksamhet med
ombyggnader och reparationer af fartyg och maskineVier.
Inom sjöångmaskinstillverkningen står Södra Varfvet oöfverträffadt.
Den första trippelångmaskinen i Sverige konstruerades och byggdes vid detta
varf åren 1887—88 för ångf. Gauthiod. Dess konstruktör, ingeniör Flodman
erhöll härför offentligt erkännande i form af Vasaorden. Vid denna maskin
och vid senare såväl kompound som trippelmaskiner har ett af ingeniör
Flodman uttaget patent å slidregleringar blifvit tillämpadt och visat sig vara af stor
praktisk nytta. Det företräde hos ingeniör Flodmans ångmaskiner, som först
faller i ögonen, är det ringa utrymme i axelns längdriktning, desamma kräfva,
hvilken fördel tydligtvis är af största betydelse för en fartygsångmaskin.
Som naturligt är visar det sig sålunda att varfvets förnämsta
verksamhet legat inom skeppsbyggeriets område. Dock är det visst icke
uteslutande inom denna vigtiga industrigren det verkat, utan äfven inom andra
grenar af den mekaniska tekniken. Sålunda byggas der jemte fartyg äfven
ångmaskiner och ångpannor för landtbehof, ångkokningsapparater, broar,
pumpar m. m. En specialitet för Södra Varfvet är den s. k. Colibripumpen
äfven den konstruerad af ingeniör Flodman.
Värdet af varfvets tillverkningar har under den senaste fem-årsperioden
uppgått till nära en million kronor pr år. Bland nya anordningar af
administrativ art må framhållas den för en varfsrörelse synnerligen lämpliga af
räkenskapsårsts afslutande med den 30 juni i st. f. 31 dec., såsom i allmänhet
brukas annorstädes.
Af hvad ofvan säges synes bäst af hvilken betydelse för vår industri
varfvet är samt hur det med bibehållande af gamla goda traditioner alltjemt
utvidgas. Men det är ej endast tekniskt och som affar verket intager en
framstående plats. Äfven beträffande behandlingen af den svårlösta frågan om
arbetarnes ställning söker man med öppen blick för fördelen af att arbetarne
känna sig solidariska med sin husbonde och märka att hans intresse och deras
äro gemensamma och ej motsatta, gå i spetsen för en tidsenlig utveckling.
Såsom ofvan är anfördt, har exempelvis å bolagsstämman beslutats,
att ett vinstandelssystem skall införas till förmån för bolagets stamarbetare.
Systemet sådant man vid varfvet skall tillämpa det är grundadt på rationella
principer, och dess ordning och arbetssätt äro fastslagna medelst antagna
stadgar. Oaktadt Södra Varfvets arbetare redan äro i åtnjutande af
jem-förelsevis goda löneförmåner, så hafva likväl de nuvarande egarne som sagdt
velat äfven i löneväg intaga en banbrytares ställning och hoppas att på detta
vis genom den känsla af samhörighet alla element inom etablissementet på
så sätt böra erfara, ha det bästa stödet i sina sträfvanden att ej blott
vidmakthålla varfvets genom århundradens arbete vunna och aldrig rubbade
anseende utan äfven fortgå på den så vackert började vägen att utveckla
Södra Varfvet till och bevara det såsom ett verkligt mönstervarf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/1/0143.html
