Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Öfverums Bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfverums Bruk.
När valloner och holländare på 16oo-talet inkallades för att framkalla
»SMS» en industriell blomstring i vårt land, vände de sig, naturligt nog, i
pjfU e) främsta rummet till sådana trakter härstädes, der goda
malmfyndigheter, riklig skogstillgång och kraftiga vattenfall läto hoppas en
gif-vande bruksrörelse. Sålunda dels upptogos dels kallades till nytt lif talrika
verk i sjelfva bergslagen, men äfven på andra håll, såsom i Östergötland och
norra Småland. Från denna tid härstammar äfven Öfverums bruk i Lofta
socken af Norra Tjusts härad.
Det var, såsom ofvan antydts, valloner, som anlade bruket. År 1655
lemnade Karl X Gustaf privilegium åt Abraham de Besche och hans
bolagsmän att å Öfverums skattehemman anlägga en masugn och två hamrar, der
de älven skulle tillverka kanoner och ammunitionsstycken till kronan. Ar 1683
utfärdades ytterligare privilegier för Gilius de Besche och Pierre de Try. Den
senares son, Henrik, sökte å egna och öfriga sin faders sterbhusdelegares
vägnar och erhöll år 1706 tillstånd att anlägga en ny stångjernshammarc. Trettio
år derefter inköpte hofintendenten Georg de Besche egendomen, på hvilken
an-lades ytterligare 1 hammare med 2 härdar. År 1747 såldes bruket, som äfven_
omfattade kvarn och sågverk, samt 7’/s mantal jord, af kammarherren G. G.
de Besche till brukspatronen Carl Sten för 168,000 daler kopparmynt. I och
med denna försäljning gick egendomen ur den ursprungliga släkten, de Besches
ego. År 1770 såldes Ölverum jemte ytterligare 1 mantal jord af C. Sten
för 320,000 daler kopparmynt till hans broder Joh. Dav. Sten, som år 1776
anlade en manufaktursmedja med 1 större och 2 mindre hamrar för 1
stock samt 2 eldar, och år 1801 en stjelpugn. 1. D. Stens son, Carl Sten,
afyttrade år 1816 Öfverum till friherre J. C. Adelsvärd för 166,666-/3 riksd.
banco. Till egendomen hörde då 9V1 mantal jord, Sjösa jerngrufvor i
Södermanland och Stenbo jerngrufvor i Ukna socken samt lastageplatser vid
Lerbo-holm och Gamleby.
Friherre J. C. Adelsvärd var en af Sveriges rikaste män. Han offrade
enorma summor på Öfverum såsom blifvande enkesäte åt hans friherrinna.
Men det var ej blott åt herrgården, som friherre Adelsvärd egnade sitt intresse.
Manufakturverket blef äfven ombyggdt och utvidgadt, så att bruket bestod af
gjuteri med mekanisk verkstad, masugn, stångjernssmedja med 4 härdar samt
knippsmedja jemte 4 hamrar.
Hvad som närmast blef följden af denna utvidgning var att bruket
började tillverka landtbruksredskap i stor skala. Sedan enkefriherrinnan M.
Adelsvärd år 1852 blilvit egarinna af Öfverum ombyggdes masugnen och
hammarsmedjan, allt lör att kunna fylla de ständigt ökade beställningarne och
vidmakthålla brukets stigande anseende.
Förtjensten af detta uppsving tillkom främst verkmästaren Carl Petter
Spångberg. Han både konstruerade och tillverkade en stor del af modellerna
till de plogar, som sedermera utgjort hulvudtillverkningen vid öfverum. Den
första jernplogen härrörde från honom och under hans kraftiga och insiktsfulla
ledning ble! Öfverum landets största verkstad för tillverkning af
landtbraks-redskap. I trettiosju år kvarstod Spångberg som chef för verkstäderna, hvilka
han lemnade med mer än 10 gånger större arbetspersonal än de egde vid
hans tillträde.
År 1861 bytte egendomen åter egare, i det den, efter friherrinnan
Adelsvärds frånfälle, tillföll hennes svärson och dotter, grefven och grefvinnan
Adolf Stackelberg på Stensnäs.
Sedan har det ytterligare flera gånger ötvergått i nya händer.
Detta inträffade först år 1873, då Öfverum såldes till ett engelskt
bolag, hvilket 6 år senare öfverlät stället till ett annat engelskt bolag, med
ett kapital af 1,000,000 kr., aktiebolaget Öfverums bruk.
Öfverum ter sig vid ett besök i våra dagar som en af landets
ståtligaste bruksegendomar.
Hufvudtillverkningen är, som sagdt, landtbruksredskap och maskiner.
Vid en vandring genom bruket inkommer man först i kontorslokalerna.
Från dem för en spiraltrappa ned i förrådet, der man sgr alla för verkstadens
behof nödiga materialier. Omedelbart derifrån utkommer man på
verkstadsgården. Der ser man först gjuteriet, en stor nybyggd, ljus lokal med tvenne
kupolugnar af nyare konstruktion. Hela golfytan är i det närmaste öfversållad
med gjutflaskor, der såväl genom formmaskiner som genom ett omedelbart
handarbete utföras de vackraste arbeten. För att transportera jernet, då större
pjeser gjutas, finnes placerad en å traverser öfver hela gjuteriet gående större
lyftkran.
Omedelbart invid det större gjuteriet ligger ett mindre, afsedt
förgiut-ning af metaller, äfvensom en större torkugn.
Från gjuteriet kommer man till manufaktursmedjan med räckarvällugn,
2 större smidesässjor, 2 vattenhamrar, en med rem dragen hejare samt en
större maskinsax, afsedda lör brukets tillverkning af plogbillar samt af mindre
smidesämnen för verkstadens behof. Vidare har man att observera
svarfvar-verkstaden, der 12 jernsvarfvar, 6 gängningsmaskiner, 2 borrmaskiner, 2
fräs-och 2 hyfvelmaskiner äro uppställda.
I andra våningen af svarfvarverkstaden är fil verkstaden förlagd. Kring
dess väggar äro anbragta arbetsbord med skrufstycken samt midt i
lokalen 25 borrmaskiner, en kilspårmaskin, 2 smergel- och fräsmaskiner. 1 samma
lokal är äfven inrymd plåtslagarverkstad med dess tillhörigheter. y—
Ytterligare finns stora klensmedjan. Der finnas icke mindre än 32
härdar, en större maskinhammare, en maskinsax samt diverse stuk- och
böjnings-maskiner. Här pågår hufvudsakligen plogtillverkningen. Härifrån kommer man
tiil den s. k. plogverkstaden, der plogkroppar och plogdelar hopsättas. I denna
lokal finnas 4 borrmaskiner, 1 slipmaskin samt 1 större pressmaskin. Här
iordningsättas plogdelar för omkring 15,000 plogar pr år.
Omedelbart derefter följer sliperiet, hvarest de olika plogdelarne slipas
och poleras. Detta innehåller 10 stycken slipstenar och smergelskifvor.
Från sliperiet kommer man in i bultverkstaden, upptagande 3 stycken
värmugnar samt förutom bult- och muttermaskiner en större press, i hvilken
plogvändskifvor och dylika delar pressas för att erhålla sin form. En för
bruket speciell tillverkning är fabrikationen af skrutbultar rned muttrar.
1 snickeriverkstaden, der allt träarbetet för de olika maskinerna utföres,
finnas 3 cirkelsågar, 3 borrmaskiner, 2 hyfvelmaskiner, 2 träsvarfvar,
fräsmaskiner, stämmaskiner, m. m.
I öfre våningen af denna verkstad är modellverkstaden belägen, der
brukets alla modeller tillverkas. För hopsättningen af de tillverkade redskapen
finnes ock en större nybyggd s. k. hopsättnings verk stad, der de olika
maskinerna och redskapen uppsättas och färdiggöras.
Årligen iordningställas här omkring 500 radsånings- och 500
slåtter-maskiner, 600 höräfsor, 250 sädesrensare, 350 hackelsemaskiner,
krossmaskiner m. m.
Förutom nu nämda maskiner för jordbruket tillverkas äfven en
mångfald andra maskiner och redskap såsom vågar af många storlekar och slag,
deribland jernvägsvågar, smörkärnor, smörältare, ostpressar, mekaniska
vef-manglar m. m. , . . .
Från uppsättningsverkstaden transporteras de uppsatta maskinerna in 1
målarverkstaden, der de slutligen erhålla den yttre utstyrseln. Derifrån
insättas de i de omedelbart vid målarverkstäderna liggande förrådsmagasinen.
Utom sjelfva verkstaden finns vid bruket vidare att beskåda en masugn
med tillhörande rostugn och malmkross. Större delen af året pågår
tackjerns-blåsningen dels för eget behof och dels för en ansenlig export.
Nedanför verkstaden vid ett större vattenfall äro dessutom stångjerns-,
manufaktur- och knippsmedjor belägna. Hammarsmedjan inrymmer 2 vällugnar,
en större och en mindre ånghammare samt 2 vattenhamrar, 4 lancashirehärdar,
samt en större smideshärd för tillverkning af städ, skeppsknän, ankare m. fl.
gröfre smiden. Knipp- och manufaktursmedjan innehåller en vällugn, 4
knipp-hammare och en större manufakturhärd.
På cirka 1 kilometers afstånd norr om bruket finner man ytterligare en
ångsåg <med träförädlingsverk. Vid ångsågen sågas timmer från både egna
och främmande skogar för såväl eget behot som ock för en ej oansenlig export-
Träförädlingsverket eller snickerifabriken inrymmer 30 st. olika
arbetsmaskiner. Här förfärdigas de hufvudsakligaste träarbetena för mekaniska
verkstadens räkning samt för export alla möjliga byggnadssnickerier, såsom fönster,
dörrar och golf m. m. Denna tillverkning uppgår pr år till betydande belopp.
För denna sågverks- och snickerirörelse är en arbetsstyrka på 130 man
sysselsatt. Vid verket och anläggningårne i deras helhet äro något öfver 400
arbetare sysselsatta. För dessa är väl sörjdt. Vid bruket finns en enda
handels-affär, som drifves under firma Öfverums hushållsförening; delegarne äro
tjenste-männen och arbetarne. Det är sålunda en fullständig kooperativ handelsbod efter
engelskt mönster. Af bruket hålles en sparbank, i hvilken arbetarne insätta sina
besparingar. Vidare finnas sjuk- och begrafningskassor, i hvilka de flesta arbetarne
ingått. Bland föreningar märkas vidare en missionsförening med brukspredikanten
till ledare, en goodtemplarloge, en blåbandsförening, 2 musikföreningar och ett
sångförbund. På en höjd ofvanför bruket, hvarifrån man har utsikt öfver hela
etablissementet, har bolaget för några år sedan uppfört en mycket rymlig och
ljus samlingslokal, hvilken får af arbetarne fritt användas för sammanträden och
för ungdomens nöjen.
Tillverkningsvärdet vid bruket har på senare år gått upp till 450,000
Af brukets tillverkningar går, utom det som sprides öfver Sverige, en
stor del till utlandet, särskildt till Ryssland och Finland, men äfven till Spanien,
Sydamerika, Afrika, Ostindien och ännu andra håll.
Brukets nuvarande styrelse består af hrr W. Hasluck, G. F. Berndes,
C. I.ybeck, H. de Maré och Howard Hasluck. Den sistnämde efterträdde år
1894 nuvarande disponenten för Billesholm—Bjufs aktiebolag, hr W. Schwartz,
som disponent på platsen.
Disponenten Howard Hasluck är född 1865 i Birmingham, blef direktör
i bolaget 1887 och dess disponent 1894.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/1/0159.html
