Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lessebo Bruks Aktiebolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lessebo Bruks Aktiebolag.
Ett bland vårt lands största och egendomligast utvecklade industriella
etablissement är Lessebo bruk beläget vid Lesseboån i Hofmantorps
J socken af Kronobergs län.
Bruksegendomen, som sedan 1895 eges af Lessebo Aktiebolag
omfattar Lessebo bruk med underlydande egendomar, Åryds jernverk med
underlydande gods, samt Klefve bruk och nickelverk med underlydande gods
Det hela utgör 30 mantal utom frälseräntor och V* i
Karlskrona-Wexiö jemväg.
Lessebo bruk anlades redan 1602 och pappersbrukets privilegier äro
af år 1719. Sin egentliga utveckling erhöll dock etablissementet från 1802,
då det inköptes af bergsrådet J. L. Aschan, som blef det stora verkets
skapare och vid sin död grundläde det familjebolag, Lessebo bolag, som nu
öfvergått i Lessebo Aktiebolag.
Då man kan säga att Lessebo historia är Aschans och hans arfvingars
historia tar skildringen af dess utveckling lämpligast formen af en skildring af
Aschans lif och verksamhet.
Johan Lorentz Aschan föddes den 26 Juni 1772 å Aplarp, beläget 1
mil från Eksjö, uti Flisby socken af Linköpings stift. Föräldrarne voro
rektorn vid Eksjö Trivial-skola, Pehr Georg Aschan och Anna Catharina Lundius;
elter slutade studier vid Eksjö skola och Linköpings gymnasium, blef han
student i Upsala 1787, således vid 15 års ålder; tvänne år därefter blef han
inskrifven i medicinska fakulteten som medicine studiosus. Den 9 April 1790
åtföljde han, i sällskap med 36 andra medicine studerande, dåvarande
öfver-direktören vid fältlasaretterna, Pehr Afzelius till Finland och tjenstgjorde som
underläkare på Tölö sjukhus vid Helsingfors. Ar 1791 lemnade Aschan denna
befattning och fick i uppdrag att från Helsingfors till Stockholm sjöledes åtfölja
qvarvarande sjuke och tillfrisknade af Vestmanlands och Östgöta regementen.
Samma års hösttermin återtog han sina atbrutna studier i Upsala och
blef med. fil. kandidat 1792; disputerade pro ex. i Upsala 1793. blef falt|g‘
läkare vid Sätra brunn s. å.; med. kandidat 1794 och tjenstgjorde s. å. såsom
uppbördsläkare på örlogsflottan; med. licentiat och vice provincialläkare 1
Svartsjö län 1795, kongl. hofmedikus s. å.; tjenstgjorde derefter vid hofvet
på Drottningholm och i Stockholm till den 7 Februari 1797, då han blef
provincialläkare i Nora och Lindesbergs distrikt; promoverad till med. doktor s. å.;
kirurgie magister 1798; brunnsintentent vid Loka s. å.; regementsläkare vid
Smålands lätta dragonregemente 1803.
Under tjenstgöring som provinsialläkare i Nora distrikt hade Aschan
haft tillfälle göra bekantskap med ortens förmögnaste och mest ansedde
bergsman, riksdagsmannen Nils Nilsson på Grythyttehed. Han egde 7 döttrar och
en af dem, Karin, hemförde Aschan som brud. Blifven förmögen genom sitt
gifte kom han än mera i tillfälle att gagna ej blott såsom läkare utan äfven
genom annan verksamhet.
Han inköpte 1803 Lessebo jern- och pappersbruk, och ditflyttade 1803;
Beläget i den minst bördiga trakten af Kronobergs län, samt omgifvet af
ouppodlade fält och skogsmarker, lemnade det tillräckligt utrymme för en verksam
odlare. Han sökte och erhöll afsked från tjensten 1813. Härmed slutade han
sin tjenstemannabana och öfvergick helt ock hållet som näringsidkare till den
mångsidiga industriella verksamhet, åt hvilken han redan flere år förut med
lötkärlek egnat sig. Genom sina vetenskapliga insigter sattes han i stånd att
följa med industriens framsteg. Alla de olika näringsgrenarne egnade han
samma intresse och grundliga verksamhet. I jordbruket arbetades rastlöst med
nyodlingar och flere uttappningar af sjöar och mossar, ’hvarigenom jordrymden
betydligt ökades.
Med varmt intresse egnade han sig åt bruksrörelsens utvidgande.
Åtskilliga nya förbättringar uppfunnos och infördes. Berzelius, som var hans
intime vän, gick. honom dervid tillhanda med goda råd. Vid Lessebo började
han redan år 1803 att af ortens sjö och myrmalmer tillverka gjutna kokkärl
af jern, hvilka snart blefvo företrädésvis begärliga, och vid alla de jernverk
han tid elter annan inköpte och samtidigt egde, Åryd, Ohs säteri och bruk
med masugn, Klafveströms jernbruk med manufakturverk och Diö, sökte han
oaflåtligt förbättra tillverkningen. Förr än någon annan svensk jernverksegare
kunde han också från sin masugn vid Ohs till Motala mekaniska verkstad redan
1824 leverera gjuttackjern af sjö- och myrmalmer, och af den godhet att det
i de flesta afseenden var jemförligt med det vida dyrare engelska, som
förut ansetts för grannlaga maskindelars gjutning oumbärligt, men allt sedan
den tiden blifvit ersatt medelst svensk tillverkning.
En kopparhammare anlades vid Lessebo år 1807. Till dennas
sysselsättning köptes garkoppar från andra håll. Sannolikt var det hans önskan att
kunna sjelf tillverka den för manufakturverket erforderliga metallen tillika med
den uppmuntran, som den berömde bergsmannen Anton von Swabs, under
1700-talet afgilna officiela berättelse om denna grufva, lemnade, som föranledde
Aschan att år 1825 inköpa Klefve gamla ödelagda koppargrufva i Alsheda
socken af Småland. En mälthydda uppfördes likväl först år 1836 vid Kibbe
kvarnfall i Emmån. Anläggningen gjordes å samma plats, der redan vid
medlet al 1700-talet Ädelfors gyldiska kis vaskades till guldslig under von
Swabs ledning och anvisning. Redan under de första tvänne år den nya
kopparhyttan kom i sin verksamhet visade sig den erhållna kopparen
svår-handterlig och omöjlig att under sista reningsprocesserna hålla i härden flytande.
Ett prof afsändes till Professor Berzelius å den stelnade metallmassan, som af
honom undersökt befans hålla en myckenhet nickel, hvilken dyrbara metall
Berzelius och Ullgren samtidigt sökte och funno uti den kopparmalmen
följak-tiga magnetkisen, hvarpå Klefva grufva redan dä visade rik tillgång. Berzelius
lyckönskade Aschan till den värderika metallen och uppmanade på samma gång
att med biträde af i ämnet kunnige bergsmän utarbeta den lämpligaste
processen för metallens utbringande.
Med sällspord uthållighet och en betydlig, under många år fortsatt
penninguppoffring, sökte Aschan realisera de förhoppningar Berzelius gifvit honom
om ett slutligt godt resultat. Icke mindre än 15 år förflöto innan Klefva
nickelgrufva gaf någon nämnvärd behållning; men under lika många år hade
han att glädja sig åt en ganska god inkomst, ehuruväl han ej sjelf i rikaste mått
fick njuta af framgången af sitt verk. Men hans arfvingar kunde deremot
tacksamt erkänna den bortgångnas uthålliga verksamhet, då Klefva under flere år
gaf dem en årlig behållning af cirka 100,000 kr., som under ett par år t. o.
m. stegrades till 200,000 kr., först sedan de stora malmfynden af nickel
upptäckts på Nya Cäledonien, blef det omöjligt för Klefva att på den stora
marknaden uppträda som konkurent, hvarföre grufvan nedlades, och numera
verkställes der blott försvarsarbete.
Med icke mindre nit och omtanke egnade sig Aschan åt
papperstillverkningen. Icke nog med att han vid Lessebo uppdref och förbättrade
tillverkningen, han inköpte tid efter annan och dref derjemte samtidigt icke mindre
än 5 andra pappersbruk: Tånga, Almefors, Brittedal, Angerum och Brokulla.
Vid Lessebo inköptes efter hand 2:ne pappersmaskiner från England.
Aschans arbetsamhet och arbetsförmåga var ofantligt stor. Han bestred t. ex.
sjelf kässör-sysslan, och hvad detta innebär i en affär med så många näringsgrenar
kan man knappast föreställa sig nu för tiden med dess underlättade
kommunikationer och bankväsen. Alla råmaterialier och hela tillverkningen skulle i regel
k y: K______«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/1/0163.html
