Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Graningeverkens Aktiebolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Graningeverkens Aktiebolag.
De båda industrigrenar, som hos oss äro de mest nationella, äro utan
all gensägelse järn- och trävaruindustrierna. Den förra har sitt
stamhåll såväl i mellersta som norra Sverige, den senare framför
allt i norra.
Der vid de talrika elfvarnes utlopp ser man sågar och lastageplatser
snart sagdt å hvarje ställe, som för deras anläggning varit tjenligt.
Klart är, att när Norrlands skogsresurser, som så länge stått orörda
och utan annan direkt uppgift än att förse ortens befolkning med dess hus-
behof, med ens under 1860 och början af 1870-talet framträdde såsom en
verklig rikedomskälla, affärsverksamheten i många fall tog en osund riktning
och att afverkningarne bedrefvos, man må säga, lika hejdlöst som planlöst
och utan tanke på skogens återväxt och vård.
Flertalet af de stora bolag, i hvilkas händer hufvudparten af skogs-
rikedomarne så småningom samlats, se dock sin uppgift icke i att under
ödslande med skogarne skörda den högsta tänkbara vinst, som för en gång
kan ernås, utan söka genom en rationel skogshushållning trygga sitt och
orternas framtida bestånd.
I det afseendet intaga många af de träförädlingsbolag, som hafva sin
verksamhet inom Vesternorrlands län, d. v. s. inom provinserna Ångerman-
land och Medelpad, framstående rum. Rika möjligheter för träförädlings-
industriens utveckling äro också till finnandes inom detta län.
Länets egen skogsbärande mark uppgår nemligen till öfver en million
hektar och dertill kommer att en stor del af det timmer, som afverkas inom
Jemtlands och Vesterbottens län förädlas vid de sågverk, som äro belägna
inom Vesternorrlands.
Hufvudorterna för Vesternorrlands läns träförädlingsindustri är den
närmaste trakten kring Sundsvall samt Ångermanelfvens nedre del. Bland
de stora aktiebolag som hafva sina possessioner utmed Ångermanelfven, in-
tager Graningeverkens Aktiebolag, som der eger bruk och skogar till ett
taxeringsvärde af mer än 2 millioner kronor, helt visst det främsta rummet.
Under detta bolag lyda nämligen Graninge, Forsse, Sollefteå och Bollsta
bruk, alla belägna inom Ångermanlands mellersta domsaga, af hvilka numera
det sistnämnda Bollsta såsom hufvudplats för bolagets sågverksrörelse och för
en icke obetydlig tackjernstillverkning är det förnämsta.
Men när vid detta bolags bildande år 1873 det erhöll sitt namn
Graningeverkens Aktiebolag, så låg deri ett uttryck icke blott för det sak-
förhållandet att bolagets värdefullaste skogar lyda under Graninge bruk, utan
äfven för, hvad man må kalla, en historisk pietet. Dessa industriplatser kunna
nämligen med skäl sägas ega en historia, Graninge i främsta rummet ty det
stället har såsom bruk egt bestånd i mera än 200 år; dess första anlägg-
ning daterar sig från år 1673 och det var, då det anlades, det första jern-
bruket inom provinsen Ångermanland.
Ehuru yngre än Graninge, äro dock de öfriga nämnda bruken icke
senare tiders verk utan hafva äfven de en respektabel ålder. Första privi-
legier för Sollefteå bruk äro från 1737, de för Bollsta Masugn från år 1738,
och de för Forsse bruk från år 1805.
Det ligger utom ramen för den kortfattade redogörelse, som här lämnas, att
skildra verksamheten vid dessa bruk i deras tidigare skeden, endast det må sägas
att de, ursprungligen hvar för sig baserade på jerntillverkning, varit för pro-
vinsens industriella lif banbrytande samt att de med knappast nämnvärdt
afbrott hafva under hela den tid de egt bestånd, lydt under samma egare
och för den skull bildat en egendomskomplex för sig. — Från 1700-talets
början intill dess bruken år 1848 uppgingo i Holms och Graninge Bruks-
bolag, det nuvarande bolagets närmaste föregångare, innehades dessa bruk
af den i Sveriges jernindustri bemärkta familjen Clason och af familjer med
denna befryndade. — I nyssnämnda bruksbolag ingingo äfven till en början
Holms säteri och Björkå bruk, men dessa blefvo efter få års förlopp derifrån
åter sålda.
När Holms och Graninge Bruksbolag år 1873 försålde alla sina
egendomar och tillydenheter till Graningeverkens Aktiebolag innebar detta —
mera en formel än reel ändring i förhållandena, enär alla bruksintressenterna
ingingo såsom aktieegare i det nuvarande bolaget.
Men en reel förändring hade derförinnan så småningom inträdt i bo-
lagets verksamhet, som från att förut hufvudsakligen hafva afsett jerntillverk-
ning småningom öfvergått till att i främsta rummet vara sågverksrörelse. —
Med denna förändring har äfven följt att Bollsta bruk och lastageplats nu-
mera blifvit bolagets mest bemärkta possession. — Naturskönt beläget inom
Ytterlännäs socken och försedt med det utrymme som för nutidens träindustri
kräfves samt med en särdeles god hamn ter sig denna plats såsom för sitt
ändamål synnerligen lämplig. — Det första sågverket härstädes anlades år
1853, men denna gren af rörelsen drefs dock under det första derpå följande
decenniet i en relativt liten skala. Denna första såg drefs med vattenkraft
och hade 4 dubbla ramar. År 1872 byggdes en ångsåg med 3 dubbla
ramar, hvilka dock år 1875 förändrades till 5 enkla ramar med kantverk. —
Den nuvarande stora och med alla den sista tidens förbättringar försedda
sågen uppfördes år 1890. Den har 10 ramar, 4 kantverk samt klyf- och
stafsågar. Sågverket är det näst största i Hernösands distrikt med en
för-sågning af mera än 300,000 timmer årligen, som lemna vid pass 12,000
standards sågade trävaror.
Den här altjemnt vidmagthållna masugnsdriften lemnar årligen ungefär
4,000 tons tackjern. — Arbetsstyrkan vid bruket uppgår till vid pass 350 man.
Vid de andra bolaget tillhörande bruken drifves — utom skogsafverk-
ning — manufaktur- och något stångjernssmide, sågning af mindre timmer,
qvarnrörelse samt jordbruks- och mejerihandtering.
Aktiekapitalet utgör 1,800,000 kronor, fördeladt i 360 aktier å 5,000
kronor stycket.
Bolagsstyrelsens säte är numera vid Bollsta.
Sedan bruken i fråga, såsom ofvan nämnts, år 1848 sammanförts till
bruksbolag och detta sedermera år 1873 förvandlats till aktiebolag hafva så-
som disponenter fungerat Erik Renman (1848—1850) Johan Erland Gave-
lius, (1851 —1891) bolagets egentlige stiftare, med hvilkens namn utvecklingen
af bolagets verksamhet under de senare årtiondena är nära förknippadt, Johan
Petter Dahlberg (1892) samt Edvard Laurell (sedan år 1893) nuvarande
disponent.
Bolagets nuvarande styrelse består af Bankdirektören Knut Wallen-
berg, Bruksegaren, Ledamoten af Riksdagen Första Kammare Johan Petter
Dahlberg samt Disponenten Edvard Laurell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:32 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/1/0179.html
