Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tanto Aktiebolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tanto Aktiebolag.
Tar man den nya Ringvägen på Söder ner till Sköldgatan och sedan
går denna fram, till dess man passerat den vackraTantolunden, varsnar
| o man snart nere vid Årstavikens strand, omslutet vid Sköld- och
Socker-bruksgatorna ett parkliknande qvarter, mellan hvars högstammiga träd
hvita fabriksbyggnader blicka fram. Parken och byggnaderna tillhöra ett bolag,
som på sitt område drifver ett af de förnämsta industriella etablissementen i
vårt land: Tanto aktiebolag. Byggnaderna inrymma Tanto storartade sockerbruk.
Redan ganska långt tillbaka i tiden var ett sockerbruk beläget på
tomten, som förut inrymt först kronobränneri, sedan dårhus. Detta gamla
sockerbruk härjades emellertid af eld och hade intet gemensamt med det
nuvarande. Dess anor gå ej längre tillbaka i tiden än till 1855, då platsen
inköptes af W. A. Freundt, G. F. Åhrberg, J. E. J. Dubost och C. A. H.
Schwieler, som der började idka sockerbruksrörelse.
Tio år senare ombildades affären till aktiebolag, det bolag, som nu
innehar densamma. Koncessionen söktes af grosshandlarne Frans Schartau,
Sam. Godenius och Carl A. H. Schwieler samt faststäldes af K. M:t den 26
augusti 1865. Bolagets uppgift var att under firma Tanto aktiebolag i
Stockholm bedrifva sockerraffineringsrörelse, och dess aktiekapital bestämdes till
3.300.000 rdr. rmt, fördelade i aktier å 1,000 kr. stycket. Ny bolagsordning,
hvarigenom bland annat aktiekapitalet bestämdes till minst 1,700,000, högst
3.400.000 kr. faststäldes den 17 juni 1893.
Den man, som under affärens första utvecklingstid och äfven sedan
ända till sin död var dess ledande själ, var grosshandlaren Carl A. H. Schwieler.
Under hans energiska och sakförståndiga chefsskap utvecklades den redan till
att intaga en ledande plats inom den industrigren, hVartill den hör och sedan
har genom hans efterträdares energi och affärsblick den kommit att vidgas i
ännu högre grad.
De män, som nu leda densamma såsom bolagets styrelse, äro f. d.
stadsmäklaren Tom Liljewalch, löjtnanten W. Odelberg samt grosshandlarne
A. G. Lindholm och Magnus Elliot, verkställande direktör.
Till en början var det naturligtvis kolonialsocker, som tillverkades vid
fabriken; nu, sedan man tillgodogjort sig våra egna hvitbetor, är det äfven
betsocker; dock för fabriken allt jemt, för att tillfredsställa efterfrågan från
punschbryggerierna, också kolonialsocker. Denna förändring i fråga om
råmaterialet har för öfrigt ej i någon nämnvärd grad inverkat på arbetsmetoden.
1 fråga om affärens omfattning har den genbm den nya råvarans
tillkomst endast ytterligare utvecklats.
Man kan göra sig en föreställning om denna genom att höra, att
tillverkningen, som redan 1871 uppgick till 8,911,000 skålpund socker och sirap,
representerande ett värde af 3,353,683 rdr 28 öre, sedan dess har
m6r än fördubblats. Antalet arbetare har från nämnda tid stigit från 150
till nära 200, af dem en fjerdedel qvinnor. Att det ej stigit än mera beror
derpå att man under de senare åren gjort allt för att förenkla
arbetsmetoderna och underlätta arbetets snabba gång såsom genom ett helt
system af Decauvillebanor inom etablissementet m. m. Råsockret föres
på sådana direkt från kajen in i råsockermagasinet, derifrån på en viadukt
till fabriken och den färdiga varan från denna öfver en annan viadukt in i
det stora 1892 uppförda magasins- och lagerhuset.
I fråga om arbetsmetoderna och tillverkningens gång torde de för öfrigt
klarast framgå ur en redogörelse för en vandring genom det storartade
etablissementet.
Vi se då till en början sockret underkastas en synnerligt kraftig första
reningsprocess genom centrifugering, som på ett förvånansvärdt snabbt sätt
förvandlar det från svartbrunt till nästan hvitt. Sedan sockerlösningen derefter
en viss tid kokat i klarpannor, nedsläppes hela massan i en s. k.
>mon-tejus» och tryckes med ånga genom rörledningar blixtsnabbt upp i femte
våningen. Följande detsamma så fort vi kunna hinna, uppkomma vi i det s. k.
filtertornet. Genom förutnämnda rörledning utfaller sockerlösningen i åtskilliga
cylindrar, eller klarskåp, af hvilka hvart och ett innesluter en mängd
klarpåsar, i hvilka all i sockret befintlig orenlighet qvarstannar. Från
klarpa-sarne afrinner sockret i reservoarer, från hvilka det nedsläppes på de s. k.
decolorationsapparaterna, långa med bensvärta fylda järncylindrar, som
rymma 6,000 å 14,000 skålpund hvardera. Sedan lösningen blifvit
på detta sätt renad och affärgad, ledes den till särskilda reservoarer under
kokapparaterna, de s. k. vacuumpannorna, i hvilka den sedan i mindre
qvan-titeter uppsuges och inkokas, ända till dess man genom anstälda prof har
utrönt, att kristallisationen i vederbörlig ordning kan försiggå: Då genom de
anstälda profven blifvit utrönt, att kristallerna antaga rätta formen, öppnas
kokapparatens botten, och sockerlösningen ned forsar i stora kopparpannor i det
s. k. »fyllhuset». I dessa pannor hålles sockret vid en viss temperatur
hvarefter, om det är ämnadt till toppsocker, det fylles på formar. Sedan
formarne blifvit fylda, upphissas de till vindarne för att befrias från den i sockret
qvarvarande sirupen, hvartill åtgå4 å 5 dagar. Slutligen flyttas formarne till de s. k.
nutsch- eller sugapparaterna, der den ännu qvarvarande sirupen utdrages medelst
sugpump, och topparne utstjelpas nu ur formarne och insättas i de s. k.
torkrummen, der de få qvarstanna omkring 5 dagar för att blifva fullkomligt genomtorra.
De insvepas derefter i sina pappershölj en — och äro färdiga att utsändas
i marknaden.
Utom i:a, 2:a och 3:a raffinad tillverkas här äfven kandi-,
kross-och farinsocker, detta senare af fyra slag, hvitt, gult, ljusbrunt och brunt.
Tillverkningssättet är ungefär detsamma som det förut beskrifna, tills vi följt
sockret till fyllhuset, men om det är ämnadt till kandisocker, fylles
sockerlösningen på större formar, i hvilka trådar äro utspända, å hvilka kristallerna få
afsätta sig. Efter åtta dagar afhälles vätskan, och å trådarne samt formames
innansidor synas nu kristaller afsatta.
För tillverkning af kross-socker erfordras, att råsockret genomgår
alldeles samma procedurer, som för toppsockret äro nödiga. Då tillredning af
farin ifrågakommer, aflyftas topparne från sugapparaten, medan de ännu äro
fuktiga, uttagas ur formarne och nedskäras med dertill inrättade knifvar,
hvarefter sockret torkas, och är sedan färdigt. Den gula, ljusbruna och bruna farinen
tillverkas på centrifugalmaskiner och beredes af lump- och bastersocker,
hvilket erhålles derigenom, att den från topparne afrunna sirapen åter,
naturligtvis med tillsats af råsocker, omkokas och på nytt får genomgå de olika
apparaterna.
En alldeles särskild process undergår bitsockret, som af den redan
fabricerade sockermassan på mekanisk väg krossas, skäres och lägges i
sina lådor eller askar utan att en enda gång har rörts af händer.
I fråga om arbetsförhållandena vid det stora etablissementet är följande
att nämna:
Förutom de vanliga sockerbruksarbetarne utgöres personalen äfven af
tunnbindare, snickare, smeder och kopparslagare.
Sig emellan ha arbetarne till gemensamt understöd bildat en sjuk- och
begrafningskassa.
På bolagsstämma 1870 anslogos vidare 10,000 kr. till bildande afen
pensionsfond, benämnd »Arbetarnes vid Tanto pensionsfond», afsedd till understöd för
gamla orkeslöse arbetare, som tjenat vid Tanto tjugu år och uppnått minst
50 års ålder.
Brukets förste ledare var, som nämndt Carl A. H. Sehwieler. Han
föddes den 11 mars 1822 samt afled i april 1884. Som fabrikens ledare
verkade han från dess grundläggning allt till sin död.
Hans efterträdare A. G. Lindholm föddes den 26 november 1818.
1866 blef han kontorschef vid bruket, 1870 öfvertog han den merkantila
ledningen och ingick i styrelsen. 1884 öfvertog han vid Schwielers död äfven
ledningen af fabriken, som han behöll till 1891. Detta år inträdde den
nuvarande disponenten, grosshandlaren Magnus Elliot, född den 16 maj 1842,!
styrelsen och öfvertog fabrikens skötsel. Året derpå öfvertog han äfven den
merkantila ledningen, men Lindholm qvarstår dock ännu med oförminskade
krafter i styrelsen i egenskap af kassadirektör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/2/0015.html
