Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- A. Svanberg & C:is qvarnaktiebolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. Svanberg & C:is qvarnaktiebolag.
Få om ens någon Stockholmare torde vara främmande för det
storartade byggnadskomplex beläget vid början af Kungsholmen och
Mälarens norra strand benämndt »Eldqvam», som tillhör firman A.
I 10 Svanberg & C:is qvarnaktiebolag. Vi lemna här en kortfattad
skildring af det stora etablissementets tillkomst och utveckling.
Historien om egendomens tillkomst, sådan den lemnats i en
beskrif-ning vid firmans 50-års jubileum 1893 är > korthet följande:
Söder om nya Kungsholmsbron något öster om Lasarettets tomt voro
fordom tvänne små skär, som obetydligt höjde sig öfver vattnet. Redan år
1749 begärde kryddkramhandlanden Nils Asklöf af stadens magistrat att få
intaga desamma och ett stycke af sjön, att derå uppföra en husbyggnad för
anläggning af såp- och tvålsjuderi, hvilket företag dock ej kom till stånd.
Öfverintendenten Abraham Nicklas Edelcrantz, som under en af sina
utrikes resor åren 1801 —1804 besökte England och der blef underkhnnig
om den nyuppfunna ångmaskinen, beslöt efter hemkomsten att i Stockholm
anlägga en ångkvarn och utverkade sig den 24 Juli 1805 Kongl. Maj:ts
till-låtelse att från England låta införa och i gång sätta en eld- och luftmaskin,
afsedd att för allmänhetens behof drifva en mjölqvarn om tre par stenar.
För detta ändamål fick han på begäran, enligt magistratens resolution den
25 Oktober 1805, tillstånd att tills vidare mot årliga tomtören intaga
om-förmälda sjöplats
Sedan han genom magistratens resolution den 17 April 1807 tillåtits
att ytterligare intaga ett stycke af sjön och utfylla platsen, uppförde han derå
en stor stenhusbyggnad och inrättade deri en qvarn, hvilken drefs af en
ångmaskin om 20 hästars kraft, förfärdigad i England, och den’ första
ångmaskin som här begagnades. Anläggningen blef färdig år 1807 och erhöll
allmänt benämningen Eldqvarn. Den 26 April 1815 försålde Edelcrantz denna
egendom till handlanden Jacob Wahren för 48,500 Rdr banko. Wahren gjorde
emellertid cession år 1816 och hanskon kursmassa försålde egendomen på
stads-auktion den 25 Aug. 1817 till förste kontrollören vid Kongl. Kontrollverket
Carl Christian Limnell och hans broder askultanten Abraham Niclas Lininell för
27,000 Rdr banko. Dessa bröder, jemte lagmannen Carl af Georgii, hvilka
för sig • och framtida egare af Eldqvarnen den 4 September 1821 undfingo
Kongl. Maj:ts tillåtelse att drifva bagerihandtering i Stockholm, friköpte tomten
den 15 November. 1822, och sålde den sedermera till Kongl. Allmänna
Magasinsdirektionen, som med anledning af Kongl. brefvet af den 14 Juni 1822 för
kronans räkning förvärfvade egendomen med dess byggnader den 10 September
1823 för 40,000 Rdr banco.
Sedan qvarnen några år blifvit använd till förmalning af det mjöl,
som åtgick för kronans brödbakning och andra allmänna behof, samt för den
mäld, som till kronobränneriet årligen erfordrades, var den under en del år
stillastående, tills densamma med inventarier och privilegier af Kongl.
Statskontoret på offentlig auktion försåldes den 30 Juli 1830 till bagaren Jonas
Leonard Berg för 26,700 Rdr banco.
Den nye egaren iståndsatte och förbättrade qvarnen samt anlade ett
bageri, hvarför nödiga byggnader uppfördes. Ett boningshus af sten
upp-bygdes år 1836 i gränsen emot gatan, hvilket han dock knappt hann få
halffärdigt, förrän han bortrycktes af döden.
Sedan Bergs enka förgäfves under någon tid försökt att få afyttra
egendomen, försålde hon omsider densamma med åtföljande privilegier på
stadsauktion den 14 Juli 1838 till handlanden Törner Bergman mot 30,500
Rdr banco. Af honom köpte viktualiehandlanden Adam Ulric Svanberg och
bagaren Fredrik Althainz den 11 November 1843 egendomen jemte
inventarier för 60,000 Riksdaler banco. Köparne förbättrade ännu mera qvarnen
och utvidgade betydligt det förut befintliga bageriet, för hvilket ändamål
de enligt Kongl. brefvet den 6 Novemver 1845 af staden den 18 Februari
1846 inköpte en sjöplats på tomtens vestra och södra sida. Ytterligare
tvenne sjöplatser hafva sedermera åren 1857 och 1879 blifvit inköpta, och
med det förra området sammanslagne, så att i närvarande stund egendomens
areal utgör 69,138 qv.-fot å fri och egen grund.
Sedan bageriet, som under många år var det största inom
hufvud-staden, år (867 nedlades, och efter å egendomen 1878 öfvergången brand
har qvarnen blifvit helt och hållet nybygd.
Om dess utveckling under den senare tiden är att nämna nedanstående.
De delar hvaraf etablissementet nu består och dess efter de nyaste
systemer inredda lokaler äro:
Hveteqvarn med fullständigt rensningsverk; Rågqvarn med fullständigt
rensningsverk; Spanmålsmagasiner efter silosystem; Mjölmagasiner;
Reparationsverkstäder (snickareverkstad, smedja och mekanisk verkstad); Stall för
22 hästar; Vagnsskjul för arbetsåkdon och slädar; Boningshus för ogifta
arbetare; Boningshus med kontorslägenheter och trenne våningar.
Hveteqvarnen, som drifves af en ångmaskin af circa 300 indikerade
hästkrafter, är inrättad efter nyaste system med valsar, siktar, raffiner och
mjölblandningsmaskiner m. m., och förmal 6 å 700 säckar hvete å 100 kg.
per dygn.
Rågqvarnen har en ångmaskin af circa 400 indikerade hästkrafter, och
är likaledes byggd efter nyaste system med förutnämnda maskiner, och förmal
7 å 800 säckar råg per dygn.
Årligen blifva ett större eller mindre antal äldre maskiner aflägsnade
och ersatta med nya, på det att qvarnarne städse skola vara fullt tidsenliga.
För lossning af spanmål finnes en skeppselevator med hvilken en
ångare om 500 tons utlossas på 8 å 9 timmar.
Firman eger äfven en egen ångbåt om 550 tons.
Reparationsverkstäderna äro alla försedda med dertill nödvändiga
maskiner, så att icke allenast reparationer, utan äfven alla nyanläggningar, med
undantag af gjutgodsbehofvet, verkställes inom etablissementet.
Hela detta upplyses med elektriskt ljus, hvilket frambringas af trenne
dynamomaskiner, den ena placerad i hveteqvarnen och två i rågqvarnen.
Firmans grundläggare voro som sagdt Adam Svanberg och Fredrik
Althainz, hvilka genom egen kraft och arbetsamhet från en ringa början bragte sitt
etablissement upp till ett bland de största i sitt slag inom landet, och skapade
åt sig sjelfva ett namn bland våra industriens stormän.
Fredrik Althainz, denne om den svenska qvarnindustrien högt
för-tjente man, var född utländing (i Kurhessen år 1812), och inflyttade 1838
till Sverige. 1 affären qvarstod han ända till sin död 1879, då äfven Adam
Svanberg, som lefde till år 1888, då han bortgick i den höga åldern af 88
år, utgick ur densamma och den öfvertogs af Althainz begge söner, af hvilka
den yngre afled den 16 Maj 1881, men Fredrik Gerhard ännu är affärens chef.
Till 1888 fortgick affären under den gamla firman. Men detta år ombildades
den till aktiebolag under firma A. Svanberg & C:nis qvarnaktiebolag.
Fredrik Gerhard Althainz, firmans nuvarande innehafvare, föddes i
Stockholm den 24 September 1845. Reste vid sexton års ålder till Tyskland
och England och vistades tre år, 1861—64, i nämnda länder för att utbilda
sig i språken, teoretisk och praktisk handelsvetenskap samt lärde sig sedan
qvarnyrket och ingick i faderns affär som kompanjon med sin broder 1874.
Under hans ledning har affären alltjemt utvecklats i enlighet med sina
gamla goda traditioner och står nu i främsta ledet inom denna vigtiga
industrigren, der dess chef intager en af de ledande platserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/2/0031.html
