Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Stora Bryggeriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stora Bryggeriet
Bryggeriindustrien som storindustri räknar ej gamla anor i vårt land,
50 år ungefär eller något mera. Den har dock på detta halfva
sekel utvecklat sig till en mycket betydande industrigren.
Det var en f. d. militär, löjtnanten Fredrik Rosenquist af
Åkers-hult, som i Sverige vardt banbrytaren för denna nya storindustri, genom att
i Stockholm år 1843 anlägga det första underjäsningsbryggeriet efter tyskt
mönster. Liksom allt annat nytt hade äfven denna nyhet många motståndare,
men så småningom fingo allt flera och flera klart för sig, att dermed en
vigtig förbättring i maltdryckstillverkningen egt rum. Och nu har denna i
Sverige, tack vare ångkraftens användande och de mindre kapitalens
sammanslagning i stora aktieföretag, blifvit en af vårt lands förnämsta industrier.
Bland de stora etablissement, som tillgodose- allmänhetens behof i
detta fall, intager Stora Bryggeriet, ehuru ännu ungt, en framstående plats.
Det bolag som drifver affären konstituerades med ett aktiekapital af
1,475,000 kronor den 3 mars 1890, och i juni 1892 började det sin
försäljning, sedan de storartade lokaler’ det låtit uppföra på sina tomter ute vid
Hornsberg då voro färdiga och tillverkningen hade fortgått så länge, att en
tillräcklig qvantitet brygd fans lagrad och färdig.
Bolagets styrelse utgjordes då af herrar E. Carlsten, verkställande
direktör, C. W. Schumacher och M. Lindholm.
Det var från början meningen att bryggeriet skulle bli ett
mönster-etablissement. Dess lokaler voro derför också anlagda icke endast i den
största skala — det kan i storlek täfla väl ej med Tysklands allra största,
men dock med dess större etablissement af samma slag — utan ock med
tillgodoseende af den nyaste bryggeriteknikens alla uppfinningar och
förbättringar. Det tillverkar redan en ölqvantitet af öfver 35,000 hektoliter om
året, kan, när det vill, uppdrifva tillverkningen till dubbla qvantiteten och ser
sig i stånd att, utan att utvidga sina lokaler eller öka sitt aktiekapital, om
omständigheterna så påfordra, ge den en ännu större omfattning.
De storartade lokalerna, om hvilka afbildningarne ge ett godt begrepp,
belägna på bolagets 442,000 qv.-fot stora tomt nere vid Ulfsundasjön, äro
till sin inredning utförda efter ritningar af maskinfabriken Germania i Chemnitz.
Fasadritningarna ha uppgjorts af arkitekten J. Lindgren här i Stockholm
och presentera sig synnerligen prydligt. Framför allt gör sig byggnaden
vackert gällande utåt sjön med sina flankerande flyglar, sitt lifligt
grupperade midtparti med högt resta torn, tureller, omfattningar och murband i
tegel, murytor i gul spritputs och sin höga, gråa stenfot.
Om etablissementets storlek kunna följande sifferuppgifter ge ett begrepp:
Byggnadskomplexen, hvars fasad åt sjösidan är 420 fot lång, inrymmer 2
flyglar, den ena 205 fot lång, innefattande i 6 våningar, 2 mälterier, 3
kornbottnar, loft, torkvind samt kölna, den andra, 175 fot lång, lager- och
jäs-källare, rum för sterilisering, jästrenodling och laboratorium m. m. samt
midtparti i 5 våningar med generatorsrum, maskinrum, 2 brygghus, sköljrum för
tomflaskor, logement för bryggeripersonalen, silos, maltbottnar m. m.
Men det är ej blott genom sin storlek utan äfven genom sin
ändamålsenlighet Stora Bryggeriet utmärker sig. I dess inredning äro alla den
moderna bryggeriteknikens förbättringar tillgodosedda. Särskildt är att nämna,
att den största omsorg är nedlagd på att alla ingredienserna måtte bli så
väl rengjorda som möjligt och att vid tillverkningen af ölet, framför allt vid
jäsningen, alla främmande skadliga ämnen hållas utestängda från brygden.
För att förstå, af huru stor vigt dessa båda saker äro, för att allt
skall bli verkligt godt, torde man böra påminna sig några detaljer från varans
tillverkning.
Ölet tillverkas, som bekant, af mältad säd, företrädesvis korn, humle,
vatten och jäst.
Innan kornet användes till mältning bör det först lagras någon tid
för att erhålla en viss eftermognad, och omskyfflas då flitigt och ofta på
bryggeriernas stora, luftiga och torra kornvindar.
Derefter passerar det kornputsen eller trioren. Denna sorterar dess
bättre, ju fullkomligare den är, bort alla lätta och odugliga korn, ogräsfrön,
sten m. m., under det en oafbruten luftström spelar emot det i rörelse
befintliga kornet för att bortblåsa dam och lättare föroreningar. Kornputsen
sorterar kornet i tre sorter, af hvilka endast den ena användes för
ölfabrikationen. De båda andra afyttras eller användas till fat-svagdricka.
Trioren har till ändamål att borttaga alla halfva korn d. s. v. sådana
som vid tröskningen skadats. Om dessa ej bortrensades, skulle de under
mältningen förorsaka mögelbildning i de växande kornhögarne, ty som de icke
skyddas af skalet utan ha sin kärna i dagen så erbjuda de en välkommen
angreppspunkt för den omgifvande luftens mikroorganismer.
Sedan kornet blifvit putsadt slås det i stora kar tillsammans med
vatten och blötes. I dessa s. k. stöpkar får kornet stå i vatten, som
upprepade gånger vexlas under stöptiden; denna varierar mellanj 70—100
timmar.
I större bryggerier, der det arbetas med mera omsorg såsom på
Stora Bryggeriet, genomgår kornet alltid en mekanisk tvättningsprocess,
antingen så att komprimerad luft inpressas genom rör i karets botten och
sätter det under vatten stående kornet i svallande rörelse, hvarigenom kornen
till följd af rifningen och skubbningen emot hvarandra så mycket som möjligt
befrias från uppblött dam och andra föroreningar ; eller också finnes en dubbel
uppsättning af stöpkar, af hvilka de s. k. förstöpkaren befinna sig i våningen
öfver de andra. Under vägen från förstöpkaren till de undre utstöpkaren
passerar kornet långa snedt liggande jerntrummor. I dessa finnas roterande
axelledningar; å desamma tätt placerade skoflar sätta kornet i rörelse uppåt,
hvarvid det mötes af motströmmande vatten. Genom friktionen mellan dessa
båda mötande krafter afskiljas från kornet för detsamma främmande partiklar.
Detta hvad kornets rengöring angår.
Från stöpkaren går kornet sedan till mälteritennen, hvars golf i
Stora Bryggeriet är belagt med Solnhoferplattor, efter groningen till luft
torkvindarne och från dessa till kölnan, hvarefter det färdigberedt lagras
i silos. Nu är det färdigt för sjelfva bryggningen. När ölet är
färdig-bryggdt ledes det för att jäsa till jäskällaren, med dess jäskar, i Stora
Bryggeriet placerade 2 meter öfver golfvet, så att den kolsyra som
uppstår vid jäsningen ej skall skada ölet. Beträffande jästens beskaffenhet
är att framhålla, att den är en liten svamp, af hvilka det finnes många
olika arter. Den nyare vetenskapen har gjort det möjligt att välja ut de
arter, som lämpa sig bäst för bryggningen och att odla dem i alldeles rent
tillstånd, en omständighet som gör att ett bryggeri numera kan välja och
sedan behålla en viss konstant typ på sitt öl. Men emedan sporer af vilda
jästsorter som ogräsfrön flyga rundt i luften och derunder också kunna komma
i bryggeriernas jäskar, är sällan något öl fullt fritt från dem.
Mycket kan dock äfven i detta fall göras för att jästen ej skall bli
förorenad, och detta är som sagdt vid Stora Bryggeriet gjordt.
Men det är ej nog med att kornet blir väl rengjordt och vildjäst ej
släppes till vid jäsningen. Brygden måste äfven under sin beredning hållas
fri från föroreningar.
De apparater, genom hvilka allt detta åstadkommes och som alla
finnas införda vid Stora Bryggeriet, äro, jemte de med tillämpning af förut
beskrifna förfaringssätt inrättade torkvindarne:
Sterilisationsapparaten, hvilken har till uppgift att filtrera den
färdig-kokade vörten ifrån alla grumliga delar och att, medan vörten genomgår
afkylningsprocessen, utestänga den från all vanlig atmosferisk luft, och på så
sätt under vandringen från den kokande bryggpannan till jäskaren hålla den
fullständigt fri från vild jäst, bakterier etc., så att den i fullkomligt rent
tillstånd kan öfvergå till jäsningen; samt
. Apparaterna för renodlingen af jäst, genom hvilka det möjliggöres
att framställa ren öljäst med utestängande af all »smitta» utifrån. Dessa
apparater hafva till mönster dem från det berömda bryggeriet Gamle
Carls-berg i Köpenhamn och äro förfärdigade efter den af doktor Emil Kristian
Hansen gifna anvisningen.
I förbindelse med dem står laboratoriet, hvilket står under inseende
af en från Gamle Carlsberg utgången kemist.
För öfrigt är till fullständigande af vår beskrifning att nämna att
de bilder från bryggeriet planschen visar äro öfverst exteriör från
sjösidan. Derunder komma exteriör från landsidan och stallet med plats för
80 hästar, under den laboratoriet och brygghuset samt nederst jäskällaren
och en bild från bryggeriets framsida med vagnar färdiga att köra ut.
Antalet vid etablissementet anstälda personer uppgår nu till öfver 160.
Bryggeriets förste verkställande direktör var, som nämdt, herr E.
Carlsten. Han efterträddes af herr C. A. Grönwall, och chef nu är herr K. E.
Nilsson, som innehaft sin befattning sedan år 1894. Styrelsemedlemmar jemte
honom äro häradshöfding M. Wallenberg och fabrikör C. W. Schumacher.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/2/0043.html
