Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- E. V. Beronius Mekaniska Verkstad Eskilstuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. V. Beronius Mekaniska Verkstad
Eskilstuna.
Ett af de yngsta men icke dess mindre ett af de största industriella
L etablissementen i Eskilstuna är E. V. Beronius, Mek. Verkstad. Att
Y verkstaden, trots sin ungdom, intager en sådan plats beror
ingalunda derpå, att företaget startades med något stort grundkapital, ty ett godt
och redigt hufvud, en sällsynt viljekraft en praktisk och mångsidig teknisk
utbildning i förening med ett par kraftiga armar och en orygglig föresats att
bryta sin egen bana, det var det kapital, hvaröfver E. V. Beronius förfogade,
då han 1878 öppnade sin egen verkstad i Eskilstuna, en verkstad, hvars personal
bestod af chefen sjelf och en (säger en) arbetare. Det kapitalet är dock icke
att förakta: resultatet af 18 års arbete har visat hvad dermed kan
åstadkommas. Men af hvad man allmänhet plägar anse såsom nervus rerum egde
den nye fabrikören intet eller så godt som intet.
Tillverkningen, som bedrefs i ett litet till verkstad apteradt rum, bestod
till en början af roterande blomsterbord och serveringsbord af gjutjern, hvartill
gjutgodset togs från andra verkstäder, mest Köping. Dertill kom sedan små
tryckpressar, (visitkortspressar). Efter någon tid flyttades verksamheten till en
större fabrikslokal vid de nedre fallen, som Eskilstuna ström bildar, och om
ytterligare några år till Karl Gustafs stads gevärsfaktoris stockmakareverkstad,
som af ingeniör Beronius betydligt utvidgades och försågs med kraftigare
turbin. Då faktoriet sedan behöfde stockmakareverkstaden för egen räkning,
inflyttade fabriken i egna nya och präktiga byggnader belägna å egen rymlig
tomt midt emot Munktellska verkstaden. Tomtvärdet är 45,000 kronor.
Naturligtvis hade verkstaden, som genomgick en så rask utveckling, måst
uppsöka andra tillverkningsföremål än blomsterbord och visitkortspressar, Ingeniör
Beronius, som sjelf en kortare tid haft anställning vid snickerifabrik, kastade
sig på tillverkning af träbearbetningsmaskiner. Fabrikatet vann från lörsta
stund erkännande och har nu icke allenast tillkämpat sig god marknad i
Norrland, der sågverken förut merendels importerade sina maskiner från Jensen &
Dahl, Kristiania, utan äfven vunnit god terräng på utländska marknader. Till
Finland, Danmark, Holland m. fl. länder har, särdeles under de två sista åren,
en vacker och alltjemt stigande export egt rum. Tillverkningarna utgöras af
trähyfvelmaskiner af olika dimensioner och typer samt för öfrigt
träbearbetningsmaskiner af alla slag, äfven som en del verktygsmaskiner. Hittills har
| fabriken tillverkat i det närmaste 2,000 st. trähyfvelmaskiner och andra
trä-| bearbetningsmaskiner. Fabrikatet har tillerkänts guldmedalj och hedersdiplom
på utställningar i Sverige och Tyskland, förutom åtskilliga. silfvermedaljer vid
olika utställningar.
De för några år sedan nppförda verkstadsbyggnaderna bestå af
maskin-uppsättningsverkstad, klensmedja, sliphus, ångpannehus, modellverkstad samt
magasiner. Arbetsmaskinerna — jernsvarfvar, borrmaskiner, jernhyflar,
fräs-maskiner m. m. - drifvas med en 55 hästkrafters kondenseringsångmaskin,
och verkstaden har eget elektriskt belysningsverk. För närvarande är under
anläggning ett större gjuteri, hvars drilkraft erhålles genom elektrisk
kraft-öfverföring.
Några siffror från denna lifskraftiga fabriksverksamhet äro lika
öfver-raskande som intressanta. Tillverkningsvärdet utgjorde under verkstadens första
arbetsår 1,000 kronor. Tio år senare, år 1888, var det 97,000 kr. och år
1895 uppgick det till 205,000 kr. Antalet arbetare var 1 år 1878, 30 år
1888 och är nu 75 man. Då man betänker att här icke varit något våldsamt
språng i utvecklingen, och att intet kapital på grund af spekulation plötsligt
slungats in i rörelsen, må det medgifvas att förhållandet är sällsynt i vår
industris annaler.
Ensam egare till affären är dess grundläggare, ingeniör E. V. Beronius,
som fortfarande sjelf leder densamma såsom chef. Han är född i Falun 1851,
son af med. d:r V. M. Beronius och hans maka Emma Troselius. Efter
genomgångna studier var han en tid anstäld vid Motala mek. verkstad och blef
sedermera verkmästare vid Köpings mekaniska verkstad, men började, såsom här
ofvan nämts, tidigt egen verksamhet, hvilken, som läsaren af ofvanstående
funnit, krönts med den framgång, som i längden endast ett energiskt, ärligt
och insigtsfullt arbete kan skänka.
Vid grundläggarens och egarens sida stod under många år såsom
verkmästare C. G. Åhl, en sjelflärd man — han hade börjat sin bana som husar
— men utrustad med de rikaste mekaniska anlag, som han genom sjelfstudium
och praktisk verksamhet högt uppdrifvit. Pligttrogen, samvetsgrann och i
ovanlig grad intresserad för affären arbetade Åhl i densamma till sin
död 1894.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/2/0093.html
