Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Norrköpings Tapetfabrik. Ljusfors Pappersbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrköpings Tapetfabrik.
Bruket att bekläda väggarne i bonings- och praktrum med mer eller
mindre, dyrbara väfnader kan följas tillbaka till de äldsta tider. Till
de enklare tapeterna (väggbeklädnaderna) höra äfven åtskilliga
svenska, särskildt skånska allmogeväfnader, med t. ex. blå eller röda
figurer och ornament med hvit botten. Jemte de väfda tapeterna började man
alltifrån 1600-talet att vid inredande af praktfullare bostäder använda
lädertapeter. Dessa ersattes under 1700-talet delvis af tapeter af vaxduk, men
någon synnerligen allmän användning synas dessa tapeter likväl aldrig hafva
erhållit.
Det slag af väggbeklädnad som i nyare tid utträngt de äldre slagen
är dock papperstapetema. Man kan spåra dess användning redan under
1600-talet. Under 1700-talet blefvo de allt allmännare. Målningen af tapeterna
skedde i början för hand; sedermera användes chabloner.
I våra dagar drifves tapettrycket fabriksmessigt och mönstren tryckas
från en eller flere roterande valsar å hvilka de äro graverade.
Främsta rummet ibland Sveriges tapetfabriker intager Norrköpings
Tapetfabrik i Norrköping, hvilken fabrik anlades 1880 af dess nuvarande
egare fabrikören J. A. Hedenström.
Tillverkningen uppgick 1896 till 3,450,000 rullar tapeter och bårder,
eller mera än alla öfriga svenska tapetfabrikers sammanlagda
tillverknings-qvantitet.
Fabrikatet exporteras till de flesta europeiska, samt äfven till
transatlantiska länder.
Norrköpings Tapetfabrik eger egen fabrik för tillverkning af kemiska
färger och eget pappersbruk vid Ljusfors.
Kemiska Färgfabriken.
I denna fabrik, belägen uti Tapetfabrikens egendom i Norrköping,
tillverkas på kemisk väg alla de färger som användas vid tapetfabrikationen
Ljusfors Pappersbruk
är beläget vid Motala Ströms utlopp i sjön Glan, i Kullerstads socken af
Östergötlands län och cirka 1,5 km. från både Ljusfors och Skärblacka stationer på
Finspong-Norsholms jernväg.
Pappeisbruket eger ett vattenfall om, i gynsammaste fall, 3,9
meters höjd.
Anda sedan 1600-talet har af detta vattenfall en ringa del användts för
drifvande af valsverk och spikbruk.
År 1893 inköptes vattenfallet af fabrikören J. A. Hedenström, som derå
samma år påbörjade uppförandet af Ljusfors Pappersbruk, med dertill hörande
träsliperi och sulfitfabrik.
För uppförande af de storartade dambyggnaderna har nedlagts betydligt
arbete och stora kostnader. Motala Ström, med sin väldiga vattenmassa,
enligt majoren i väg- och vattenbyggnadskåren G. N. Morsing, beräknad till
högst 360 kbm och lägst c:a 30 kbm per sekund, har förr haft fri passage i
ett djupt endast 13 meter bredt klippass, hvilket äfven synes af bilden öfverst
till höger i förgrunden, tagen innan dammarne fullbordats.
Nu är hela strömmen öfverbygd af en c:a 50 meter lång
reglerings-damm, med en 3 meter bred laxtrappa, jemte såväl luckpartier som skibord.
Förmedels denna damm regleras vattentilloppet till de tre olika
turbin-kanalerna som sammanlagdt hafva en bredd af 26 meter och alla utsprängts i
fasta berget.
I dessa kanaler är plats beredd för icke mindre än 18 st: turbiner på
25, 50 och 150 hkr, om tillsammans 1425 effektiva hkr.
Dessa drifva dels träsliperiet och dels sjeliva pappersfabriken jemte
dynan,omaskin för belysning och elektrisk kraftöfverforing.
Den för papperets tillverkning erforderliga veden erhålies ull största
delen ur skogarne kring Glans stränder och forslas af fabrikens ångbåt och
pråmar direkt till träputseriet, der den undergår nödig rensning och
sönder-delning.
Derifrån transporteras veden till defibrörerna i sliperiet.
Den slipade massan, hufvudsakliga beståndsdelen i allt det tillverkade
papperet, transporteras till holländareverket, der den för de olika
pappers-sorter erforderliga massablandningen, limningen och färgningen eger rum i s.
k. holländare.
Härifrån rinner den färdiga pappersmassan ned i stora murade kar,
tillhörande den 2,5 meter breda och 35 meter långa pappersmaskinen.
Hufvudsakliga tillverkningen utgöres af tapetpapper om 45 å 70 grams
vigt per qvadratmeter, men äfven af så olika papperssorter som 41 å 500
gram pr qvadratmeter har tillverkats.
Medels pråmar, som gå ända upp till sjelfva pappersfabriken, forslas
papperet under seglationstiden till Eksunds jernvägsstation på Östra stambanan
f. v. b. dels till Norrköpings Tapetfabrik och dels för export.
Den 20 mars 1896 börjades tillverkningen af trämassa och papper och
har sedan dess oalbrutet fortgått.
Den årstillverkning som beräknas sedan hela anläggningen blifvit
fullbordad är:
Slipmassa, rå och basad, torr beräknad 3,500 tons
Sulfitmassa.............................. 1,500 »
Papper .................................. 5,000 »
Utom de egentliga fabriksbyggnaderna, hvilka äro uppförda af
vällugns-slaggtegel, äro en hel del för bruket nödiga byggnader uppförda, såsom
ång-pannehus med två st. Gallwayångpannor, afsedda att apteras för eldning med
torf från af bruket inköpt torfmosse, magasin, kontors- och befäls- samt
arbetarebostäder m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/2/0129.html
