Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- J. G. Malmsjö, Pianofabrik, Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. G. Malmsjö, Pianofabrik,
Göteborg.
Grundläggaren af denna vårt lands största, äldsta och högt ansedda
pianofabrik, Johan Gustaf Malmsjö, föddes den 14 januari 1815 i
Skåne nära Lund. Fadren, som var inspektor på en egendom
därstädes, dog tidigt efterlemnande enka och fem små barn i rätt små
omständigheter. Johan Gustaf, den fjärde’ i ordningen, kom som fosterson i huset
hos församlingens präst och bestämdes för den lärda banan.
Hans håg låg dock åt praktiska sysslor. Kanske också hans tidigt
vaknade sjelfständighetskänsla dref honom att försöka förtjäna sin utkomst på
egen hand. Blott 13—14 år gammal kom han i lära hos en snickare i Lund,
der han arbetade sex eller sju år.
Han fick emellertid lust att lära sig instrumentmakeriet och tog plats
hos en instrumentmakare Ekström i Malmö. Här stannade han blott en helt kort
tid, tills han lyckades få anställning hos den bekante pianofabrikören Marschall i
Köpenhamn, på den tiden Nordens förnämsta yrkesidkare i sin branche. Hos
honom arbetade nu Malmsjö under god ledning med ifver, lust och energi på
att utbilda sig i sitt framtida yrke och lemnade på sommaren 1843 som lullt
färdig instrumentmakare Marschalls fabrik för att återvända till sitt hemland.
Han reste då öfver till Malmö och hyrde sig hos sin förre mästare,
instrumentmakare Ekström, in uti en liten afdelning af dennes verkstad.
Här tillverkade han under loppet af sommaren tvenne s. k. Taffelpianos,
hvilka han med egna händer förfärdigade, från den minsta lilla mekanikdel till
sjelfva den stora stommen.
Med dessa tvenne instrument reste Malmsjö samma år till Göteborg, der
han genast lyckades sälja dem. Detta biel den enkla början till Malmsjös
verksamhet. Första året med blott tvenne arbetare, ökade Malmsjö så
småningom sin verksamhet, fabriksbyggnaderna utvidgades betydligt, tidsenliga
maskiner anskaffades, antalet tillverkade instrument steg. Det var
l85° 50 ont året
1860.......................................... ,oo » .
1*70.......................................... 160 » .
. 225 »
Hittills hade fabrikationen hu fvudsakligen koncentrerat sig på
tillverkning af s. k. taffelpianos, om det också redan 1846 fabricerades s. k.
piani-nos, uppstående instrument, och —- från början af år 1849 — flyglar.
Småningom hade dock nu i senare hälften af sjuttiotalet pianinot trädt i stället för
taffelpianot.
Från första början af Malmsjös verksamhet som instrumentmakare var
det som kännetecknade honom en minutiös omsorg för äfven de minsta
detaljer i fråga om instrumenten, en säker och van hand, som kunde göra allting
sjelf ett osvikligt öra till att bedöma tonens renhet och karaktär, en
outtrött-lig energi i att finna medel att ständigt förbättra instrumentens konstruktion
och få tonen fylligare och vackrare i klangen.
De första 20—25 åren af fabrikens tillvaro deltog han också ständigt
sjelf personligen i arbetet och lade alltid en afrundande och bestämmande
sista hand vid alla instrument, som lemnade fabriken.
Till slut blef det dock med den växande omsättningen för mycket för
en, och Malmsjö måste taga en verkmästare till hjelp. Efter tre förgångare
blef herr Alfred Agren, varmt rekommenderad af den berömda Steinwayska
fabriken 1 New York, der han i elfva år innehaft en framstående plats,
antagen till denna befattning. Från Steinwayska fabriken i New York medförde
herr Ågren en betydande skicklighet och erfarenhet i sitt yrke, hvilka nu
konimo Malmsjös fabrikat till godo.
Som förut nämts, hade vid denna tid de uppstående instrumenten
börjat komina mera i bruk, undanträngande taffelpianona.
Med stöd af de väsentliga förbättringar, herr Ågren från Steinways
fabrik i New York medförde, konstruerades nu pianinos, som i alla afseenden
stodo i nivå med de bästa på sin tid. Något år senare kom turen till
flyg-larne att undergå en betydande förbättring i konstruktion.
Under årens lopp ha många utmärkelser kommit Malmsjö ,till del för
hans utmärkta instrument.
Vid inalles nitton in- och utländska utställningar erhöll han första pris.
V id industriutställningen i Göteborg tillerkändes han utom guldmedaljen äfven
Handverks och Industri-Föreningens särskilda Heder spris, en utmärkelse, han
blott delade med den kända Rörstrandska fabriken.
Det var endast några veckor derefter, den 13 Sept. 1891, som
Malmsjö, efter ett idogt och gagnande lif, gick ur tiden.
Åtskilliga år förut utnämdes Malmsjö till Riddare af Vasaorden och
till ledamot af Kongl. Musikaliska Akademien i Stockholm. Elter hans
från-fälle öfvertog - såsom disponent — en af J. G. Malmsjös svärsöner, den i
Göteborgs musikaliska kretsar välkände grosshandlaren Vilhelm Seydel
ledningen af fabriken på samtlige sterbhusdelegarnes vägnar, med bibehållande af
ofvan-nämde herr Alfr. Ågren’s utmärkta tekniska bistånd som fabrikens föreståndare.
Tillverkningen af pianinos och flyglar har under de senaste åren
betydligt ökats. Fabriken har likaledes lyckats till icke ringa del finna afsättning
för sina instrument på utlandet.
I december månad 1893 firade fabriken sitt femtioårs jubileum med en
festlighet vid hvilken Göteborgs ledande personligheter på det administrativa
och musikaliska området voro närvarande. Vid denna musicerades af bekanta
konstnärer på ett af Malmsjös förutnämnda år 1843 tillverkade taffelpianos,
hvilket återköpts några år förut samt, till intressant jemförelse, på fabrikens
senast tillverkade stora konsertflygel.
Samma år utnämdes firman till Kongl. Hofleverantör. Till
ofvan-nämde nitton första pris kom ytterligare vid 1896 års industriutställning i
Malmö ett tjugonde, en guldmedalj, som ensam bland alla svenska och danska
utställande pianofabriker tillerkändes J. G. Malmsjös fabrikat.
Många äro likaledes de hedrande vitsord, som under årens lopp
kommit fabrikens instrument till del af auktoriteter på musikens område såsom:
Leonard Emil Bach, Raphael Joseffy, Alfred Grlinfeld, Alfred Reisenauer,
madame Carreno, professor Franz Neruda, Moritz Rosenthal, fru Margarete
Stern, Franz Rummel samt ett större antal af vårt lands musikauktoriteter,
Kongl. Musikaliska Akademien m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/2/0157.html
