Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Stockholms Skofabrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms Skofabrik.
Skofabrikationens utveckling till storindustri har inom hela Europa
för-siggått under de senaste decennierna. Först genom nutidens utveckling på maskinteknikens område har det nämligen blifvit möjligt att
tillverka skodon på maskin lika fulländadt, som man förut gjort för hand. Ännu
i dag finnes det dock mycket folk, som under maskinskodon föreställer sig
någonting helt annat, än hvad den gamle skomakaremästaren fabricerar, detta
delvis med rätta, ty än i dag är det nog en del s. k. skofabriker, hvilkas
produkter äro egnade att upprätthålla allmänhetens misstroende mot
maskinskodon. Liksom väfnadsindustrien så småningom har måst fullkomna sig, har
äfven, ehuru mycket långsammare, emedan betydligt större svårigheter varit
att öfvervinna, den mekaniska tillverkningen, af skodon skridit framåt så
småningom. Att det med tillhjelp af nutidens uppfinningar är möjligt att
frambringa med s. k. handarbete fullkomligt jemförliga skodon, är emellertid
ådaga-lagdt af den stora marknad, som en del maskinskodon på senare tiden eröfrat.
En af de mest betydande och efter nutidens fordringar inrättade
skofabriker, som finnas icke blott i Sverige, utan i hela Europa, är Aktiebolaget
Stockholms Skofabrik. Dess historia är i korthet följande:
Ar 1886 etablerade firman Lublin & C:o i Stockholm en fabrik för
tillverkning af läderöfverdelar, s. k. nåtlingar, vid Hornstull under firma
Stockholms skonåtlingsfabrik. Denna fabrik leddes af disponenten G. Pott, som
kom till Sverige år 1885 i och för etablerande af en dylik fabrik efter utländskt
mönster, efter att hafva berest Skandinavien för försäljning af utländska
produkter inom läderbranchen.
Fabriken öfvergick småningom till att äfven tillverka s. k. smertingskor
och barnskodon, hvartill i början användes ytterst få och primitiva maskiner.
Det mesta arbetet utfördes af skomakare för hand.
År 1890 beslöto egarne att ombilda affären till ett aktiebolag.
Samtidigt byggdes vid Bränkyrkagatan 167 en stor, för fabrikation af skodon afsedd
fabrik efter nyaste system och försedd med de bästa och modernaste skomaskiner.
Arbetspersonalen uppgick då till omkring 100 personer. Den nya
byggnaden visade sig emellertid snart för liten, hvarför den 1894 utvidgades
till dubbla storleken. Den består numera af ett stort trevåningshus med en
areal af cirka 11,000 qv.-fot. I källaren, hvilken intager husets hela längd,
befinna sig en 24 hästars gasmotor och en 30 hästkrafters ångmaskin samt dynamo
för elektrisk belysning. Derjemte befinner sig der ett väldigt magasin för
magasinering af sulläder.
I bottenvåningen ske de förberedande arbetena med materialierna, såsom
tillverkning af ofvanläder och stansning af bottenläder o. d. I första våningen
äro, skilda genom pelare, två stora salar, som upptaga husets hela längd och
bredd, i hvilka skodonen på flyttbara ställningar flyttas från den ena maskinen
till den andra. Hvarje maskin utför endast en liten del af hela arbetet. Ett
par skor gå sålunda, innan de äro färdiga, genom mer än 60 olika händer.
Maskinerna förrätta här allt arbete, som skomakaren annars utför för hand,
och äro till största delen ganska komplicerade samt sinnrikt inrättade.
Ett faktum är, att en del maskiner utföra dylika arbeten bättre, än den
skickligaste handarbetare skulle förmå. I öfra våningen, som äfven inrymmer
en stor sal, ser man långa rader olika symaskiner, vid hvilka flitiga
qvinno-händer sammanfoga de olika läder- och foderstyckena till färdiga skaft.
Elektrisk belysning, värmeledning, hustelefoner, kontrollapparater,
venti-lering finnas öfverallt i de höga, ljusa efter nutidens fordringar inredda salarne.
Arbetspersonalen består för närvarande af 219 män och 132 qvinnor,
eller sammalagdt 351 personer. De hafva sin egen sjukkassa och äro af
bolaget olycksfallförsäkrade. De äldre arbetarne äro äfven så tillvida
intresserade i affären, att efter hvarje års bokslut ett större belopp insattes på deras
namn i Stockholms stads sparbank i enlighet med särskildt uppsatta stadgar.
Bolagets styrelse består nu af bankdirektör G. Lettström, grosshandlaren
Joseph Lublin och direktören Gust. Pott. Aktiekapitalet är 200,000 kr.
Bolagets fabrikat säljas öfver hela landet samt i Norge. Dess fabriksmärke, som
innehåller ordet »Garanti», visar, att genom användning af uteslutande prima
materialier samt genom det möjligast största tillgodogörande af nutidens på
maskinteknikens område vunna erfarenheter bolaget icke tvekar att sätta sina
produkter vid sidan af de bästa handgjorda i handeln förekommande skodon.
Inom Sverige intager Aktiebolaget Stockholms Skofabrik inom skofabrikationen,
såväl hvad arbetets beskaffenhet som omsättningens storlek angår, första
rummet. Dess specialitet är herr- och damskodon; dock tillverkas äfven bamskodon.
Få äro de fabriker, hvilka inom en så kort tid som denna från en
ringa början hafva nått en så stor betydenhet. Till och med i Tyskland äro
de fabriker, som kunna mäta sig med Aktiebolaget Stockholms Skofabrik, räknade.
Förtjensten häraf tillkommer i första rummet bolagets verkställande direktör hr
G. Pott. Ofantligt stora svårigheter voro att vid affärens startande öfvervinna,
ty det fanns år 1890 ännu ingen större skofabrik i Stockholm, och hvarje
arbetare måste inläras från början. Ännu i dag fordras det en öppen blick
och sundt omdöme för alla de praktiska nyheter, som oupphörligen komma
fram på ett så nytt område som den mekaniska skofabrikationen.
Hr G. Pott föddes 1862 i Burscheid i Rhenpreussen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/2/0237.html
