Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fagersta Bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAGERSTA BRUK.
I vår jernindustris historia intaga från gamla tider bergslagerna i
mellersta Sverige, i Vestmanland, Dalarne och Vcrmland ett
framstående rum. Jernets mängd öfverträlTas der endast ar dess
godhet, och flydda dagars patriarkaliska bruks- och egomdomsskötsel
har numera blifvit utbytt mot såväl tidsenliga förädlingsmetoder som
äfven i öfrigt mot en på fullt modern grund fotad skötsel af det hela.
Bland de äldsta och största af dessa Sveriges mellersta jernbruk, med
anor från vår storhetstid, intager Fagersta bruk, beläget i Vestanfors socken
af Vestmanlands län, ett framstående rum.
Redan under förra hälften af sextonhundratalet, bedrefs der
jerntill-verkning, dock med endast en hammare.
År 1662 erhöll emellertid dåvarande egaren, fältmarskalken och
riksrådet friherre Henrik Horn privilegium på att anlägga ytterligare en hammare.
Brukets utveckling fortgick derefter under de följande innehafvarne, som
mestadels tillhörde våra genom börd eller förtjänst mera framstående släkter. —
Bland dem, som i högre grad bidragit till egendomens tillväxt, bör nämnas
Salomon von Stockenström, under hvilkens styrelsetid i början af detta sekel,
inköptes och med Fagersta förenades Semla och Vestanfors jernbruk.
Dock först sedan egendomen år 1852 inköpts af brukspatronen
Thomas Aspelin (* 1803 f 1877), fader till den nuvarande disponenten Christian
Aspelin (* 1830), kan Fagersta räkna början till sitt betydande uppsving; och
hvilket blef än mera storartadt i och med år 1873, då inom familjen affären
ombildades till ett bolag, med ett kapital af 2,500,000 kronor upp till högst
5,000,000 kronor, fördeladt i aktier å 5,000 kronor.
Högsta ledningen af Fagersta handhafves sedan många år tillbaka af
brukspatron Chr. Aspelin med biträde i den tekniska afdelningen af herr J.
A. Brinell, sedan 1886 verkets öfveringeniör.
Som lämplig inledning till här följande öfverblick af Fagerstas gradvisa
utveckling som jernverk, måste nämnas, att sedan bruket kommit i den
Aspe-linska familjens ägo, har å nybyggnader endast för bruksdriften nedlagts ett
belopp af ej mindre än omkring 4,000,000 kronor.
Vid bruket drefs, sedan äldre tider s. k. tysksmide. Derjemte fanns
ett plåtvalsverk, det andra i riket, anlagdt i början af århundradet af
brukspatron Salomon von Stockenström.
Under 1850-talet utbyttes det föråldrade tysksmidet mot
Franche-Comté-metoden, hvarefter man öfvergick till Lancashire tillverkning i fem
härdar, och denna sistnämnda måste år 1886 vika för uteslutande fabrikation af
Bessemer och Martinstål.
Sedan Henry Bessemer uppfunnit sin epokgörande
ståltillverkningsmc-tod, och denna af konsul G. F. Göransson vid Edske masugn så fulländats,
att med sagda metod praktiskt goda resultat kunde erhållas, uppförde
brukspatron Thomas Aspelin år 1860 en fast Bessemerugn vid Vestanfors’ då
nyligen uppförda masugn, hvarmed det första vigtiga steget till Fagerstas
nuvarande betydenhet var taget. Enär brukets malmer visade sig synnerligen
lämpliga för nyssnämnda slag af jernförädling, utbyttes 1866 den fasta ugnen
mot tvänne konvertrar af den konstruktion, som ännu allmänt är i bruk.
Det tillverkade stålet afyttrades under de första åren till största delen
i form af göten och gröfre ämnen, men sedan dess lämplighet för all slags
stålmanufaktur blifvit erkänd, låg det nära till hands att söka vid bruket
ma-nufaktuera största delen deraf.
För detta ändamål uppfördes:
1868 nya valsverk;
1870 fabrik för sågblad, cirkelsågar och gevärspipor;
1871 ånghammarsmedja, nu inrymmande 8 ång- och 2 lufthammare;
1873 fabrik för spiral- och buffertfjedrar;
1875 nytt plåtvalsverk;
1876 klippspiksfabrik;
1883 ståltrådsdrageri (1885 nedbrunnet men samma år återuppbygdt
i större skala) och verkstad för tillverkning af ståltrådslinor;
1884/1885 en 7 tons martinugn;
1892 en andra martinugn, denna för 10 tons charge, samt ett götvals-
verk och en kraftstation på 430 hästkrafter, afsedd att lcmria
kraft för drifning af ofvannämnda götvalsverk, elektriska
belys-ningsmaskiner, pumpverk, biåsmaskiner och sågbladsverkstad;
1893 valsverk för tillverkning af vällfria rör;
1895/1896 tvänne 10 tons martinugnar;
1896/1897-ett med elektrisk kraft drifvet tubdrageri för tillverkning af
velocipedrör och vällfria ångpannetuber.
Följande öfversigt af tillverkningsqvantiteten af stål, jern och
stålmanufaktur från 1850 till nuvarande tid utvisar densammas gradvisa tillväxt.
Tillverkningsqvantiteten.
1850—60 cirka 850
1861—70 » 1,500
1871—84 4,800
1885-90 » 5,900
1891—94 » 7,500
1895 » 10,500
1896 » 13,000
hvarjemte för export tillverkats betydande qvantiteter tackjern.
Fagerstaverken disponera öfver en vattenkraft af inalles 3,000
hästkrafter från fyra af Kolbäcksån bildade vattenfall, nämligen vid Fagersta,
Semla, Uddnäs och Vestanfors.
Till förökande af drifkraften vid Fagersta verkstäder anlades 1885 vid
Uddnäs en kraftstation för 370 hästkrafter, hvilka framföras medels trenne
linledningar af c:a två kilometers längd och 1894/1896 vid Semla en elektrisk
kraftstation å 650 hästkrafter, hvilken senare jemväl lemnar kraft till åtskilliga
grufvor, hvaribland tre i Klackbergs gruffält i Norberg samt till Bråfors hytta,
hvilken af aktiebolaget på arrende innehafves.
Som ännu oanvänd drifkraft återstå 700 hästkrafter af Semla- och
400 hästkrafter af Vestanforsfallet.
Fagersta stålfabrikater hafva förskaffat sig ett mycket framstående
anseende ej allenast i Sverige utan äfven i utlandet, dit största delen af brukets
tillverkningar exporteras. Dock afsättas äfven inom landet betydande
kvantiteter af, bland annat, det beryktade »Fagersta-fjederstålet», sågblad,
ståltrådslinor, spiral- och buffertfjedrar, spiralfjedertråd m. m. Uteslutande Fagersta
martinstål användes vidare till pipor och flertalet öfriga delar af de gevär,
som för svenska arméns räkning tillverkas vid Carl Gustafs Stads
gevärsfaktori och till revolvrar vid Husqvarna gevärsfaktori, liksom till eggstål i Hults
bruks välkända yxor; till en god del af Eskilstuna rakknifvar m. m.; samt i
utlandet för många synnerligen grannlaga ändamål, såsom pianosträngar,
velocipedrör, liar, yxor och för diverse verktyg, hvartill förr endast gjutstål
ansågs dukligt.
Att Fagersta bruk ända till närvarande tid varit i saknad af jernväg
— dess närmaste stationer äro Engelsberg och Norberg, båda på cirka 15
kilometers afstånd från bruket — har ej allenast afsevärdt fördyrat
tillverk-ningarne utan äfven gjort skötseln besvärlig. Så hafva under vintrarne
stundom 4- å 500 hästar per dag måst användas för transport af stål, kol,
malm m. m.
Men dessa olägenheter upphöra i och med fullbordandet af statsbanan
Krylbo—Örebro, med station i Vestan fors, 2 kilometer från Fagersta, och af
Vansbro—Engelsbergs jernväg, som erhåller dels med statsbanan gemensam
station vid Vestanfors, och dels egen station vid Fagersta, der nödiga bispår
förgrena sig till verkstäderna.
Enär Fagersta således kommer att ligga vid korsningen af två
jernvä-gar, ledande åt fyra olika håll, samt då hänsyn vidare tages till läget invid
Strömsholms kanal, så torde för närvarande få, om ens något annat svenskt
jernverk kunna upptaga täflan med Fagersta i fråga om bekväma kommunikationer.
Arbetarebefolkningen, inberäknadt hustrur och barn, uppgår till öfver
2,600 personer, de flesta boende i bolagets byggningar.
Aktiebolagets styrelse utgöres för närvarande af Herrar Chr. Aspelin,
disponent, grefve Gösta von Rosen, suppleant och förvaltare, samt J. A.
Brinell, öfveringeniör och chef för den tekniska afdelningen.
n, Boklr.-A-B. Gutonberg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:50 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/3/0039.html
