Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Höganäs Stenkolsbolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Höganäs Stenkolsbolag.
Bland representanterna för den högt utvecklade skånska stenkols- och
lerindustrien intages ett framstående rum af det etablissement, hvars
namn läses här ofvan: Höganäs Stenkolsbolag.
Skånes stenkolsindustri kan räkna mer än 300-åriga anor, ända
från 1581, då k. fullmakt utfärdades för Christoffer Schonewalde att vid
Helsingborg bryta stenkol. Under 1600-talet idkades äfven stenkolsdrift der, men
i slutet af 1600- och början af 1700-talet var det klent med driften.
Gruf-brytningskonsten stod lågt och fälten föreföllo föga gifvande. Så upptäcktes
1796 vid Höganäs ett stenkolsfält och 1797, alltså för jemt 100 år sedan,
bildades för dess bearbetande det bolag, från hvilket det nuvarande Höganäs
bolaget räknar sina anor. Detta bolag, Höganäs stenkolsverk, bildades med
ett aktiekapital af 60,000 rdr. rmt. och sin första bolagsordning fick det den
6 juni 1797. Kapitalet ökades 1825 till något öfver 200,000 rdr. b:co, 1826
till 250,000 rdr. b:co, 1874 till 1,000,000 kr. och 1893 till 1,500,000 kr.,
med nya bolagsordningar 1826 för Höganäs stenkolsverksbolag och 1846 för
Höganäs Stenkolsbolag.
Under hundra år har sedan koldriften utan afbrott fast med olika
ekonomisk framgång, här fortsatts, stundom under stora svårigheters
bekämpande, men ock under århundradets första hälft med kraftigt understöd af
såväl Kungl. Maj:t som riksdag i form af lindringar uti utskylder, kontant
understöd och lån samt tull å utländsk stenkol jemte tillverkningspremier.
I början arbetades uti en öfre flöts på circa 15 m:s djup under
jordytan och schakten anlades då nära hvarandra, så att ett schakt icke användes
mer än en kortare tid, ibland blott ett år. Redan 1806 voro 20 schakt
upptagna och 1821 34 stycken, men sedan man härefter börjat bearbeta en
djupare belägen flöts på mellan 50 till 100 m:s djup måste man bedrifva
arbetet under jorden från dessa uti större utsträckning stundom, så vidsträckt, att
hästar — bortåt ett 50-tal — måste användas i och för transporterna under
jord. Inberäknadt de nu under sänkning varande tvenne schakten, äro
tillsammans ett 50-tal schakt bearbetade vid Höganäs.
För att fullt ekonomiskt kunna tillgodogöra sig stenkolen och den
under densamma varande eldfasta leran, hafva många industrigrenar försökts,
många kostbara anläggningar utförts, allt med mer eller mindre framgång. De
industrigrenar, som fullt lyckats och drifvits till fulländning, äro tillverkning
af lerkärl, af eldfast tegel och af glacerade lerrör.
Redan vid århundradets början tillverkades lerkärl med och utan glasyr
dels för hushållsbruk och dels för andra ändamål, och har denna industri sedan
alltid fortsatts, visserligen tidtals i ringa skala, men ock tidtals såsom nu
under de senaste åren uppdrifven till en ganska aktningsvärd höjd.
År 1825 anlades första tegelbruket för eldfast tegel med maskinella
anordningar och med en produktionsförmåga af 47,000 tegel, och har denna
industri ständigt utvecklats både till varans kvalitet och kvantitet samt
marknaden derför utsträckts utom Sverige och Norge äfven till länderna rundt
Östersjön samt till inre Ryssland och Polen. Inberäknadt det år 1894 anlagda
stora ugnskomplexet, är fabrikernas produktionsförmåga nu circa 15,000,000
stycken normaltegel, allt med ugnar apterade för gasbränning.
Tillverkning af saltglaserade lerrör började år 1872 och har betydligt
utvidgats och förbättrats. Senaste ugnssystem anlades år 1895, så att
tillverkningsförmågan nu är öfver 600,000 stycken rör af olika slag pr år, och har
kvaliteten äfven följt jemna steg med kvantiteten, så att utländska rör nu blifva
allt sällsyntare inom landet och marknad tillkämpats för denna vara allt mer
och mer äfven utom landet.
Alla dessa grufvor och fabriker utgöra tillsammans ett etablissement
med inberäknadt de fyra lokomotiven för inre transporter, ett 40-tal ångpannor
i dagligt bruk.
Den uppfordrade kolkvantiteten användes hulvudsakligen på platsen, och
försäljningen häraf, utom i närmaste trakten och till närmaste jernvägar, är
derför jemförelsevis ringa.
Efter den stora inmutningsfebern på 1860-talet började en del andra
kolfält inom Skåne att upptagas, dels nya, som förut icke voro kända, och
dels äldre som under långa tider varit helt och hållet nedlagda eller endast
använda till husbehof.
Å ett förut icke bekant, nära Eslöf beläget gruffält upptogs ett schakt
vid Stabbarp och arbetades några år, fast med klent resultat. På grund
såväl af ringa kolkvantitet som deraf att kolen voro af medelmåttig kvalitet,
nedlades arbetet åter efter ett par år.
Från 1875 till 1881 var affären åter i gång under olika bolag och
ofta med klent lif. Oaktadt nya schakt upptogos, blefvo kolen allt mindre
gifvande, men å andra sidan påträffades eldfasta leror af framstående egenskaper,
högeldfasta och plastiska, hvaraf ett synnerligen utmärkt tegel tillverkades.
Efter en eldsvåda, som år 1881 öfvergick fabriken, nedlades tillverkningen tills
Höganäs Stenkolsbolag år 1889 öfvertog affären och återuppbyggde fabriken
samt utvidgade den till en produktionsförmåga af 2,000,000 normaltegel pr år.
Höganäs var sålunda den första stenkolsgrufva som kom i gång i Sverige.
Sin plats på verldsmarknaden för sina lervaror började bolaget tillkämpa sig
under midten af detta sekel. Höganäs eldfasta tegel, den berömda
»ankarstenen», äro välkända och högt uppskattade på kontinenten som ovanligt goda,
hårdt brända, men dock lätt skurna eldfasta tegel, och när de äro gjorda af
lera från Stabbarp-grufvan, kunna de, praktiskt taladt, bestå eldprofvet i hvilken
temperatur som helst.
Höganäs dräneringsrör ha visat sig vara utomordentligt väl
saltglaserade, starka, lätta utan att vara sköra.
Höganäs lervaror och prydnadsföremål äro erkända vara de starkaste,
mest hållbara och bäst glaserade, samt de vackraste i hela Skandinavien.
Att här framlägga analyser och attester om Höganäs produkter skulle icke
vara på sin plats, och är knappast ens nödvändigt, ty det faktum att
Höganäs under hundra år gått framåt med jemna steg och blifvit belönadt med
fyra guld-, sjutton silfver- och åtta bronsmedaljer, talar för sig sjelft.
Det fins ännu ett faktum och ett mycket viktigt sådant, som gör att
Höganäs intager en framstående plats i den industriella verlden, och det är
dess arbetares moraliska, intellektuella och materiella ställning, äfvensom det
goda förhållande som herskar mellan dem och deras arbetsgifvare. Höganäs
arbetare, öfver 1,100, bilda en särskild kommun med egen kyrka och präst,
skolor med sexton lärare — tre för ekonomi och slöjd — bibliotek och
läsrum; musikkorps, park, läkare och apotek, sjukhus och epedimisjukhus med
sköterskor, allt för den moraliska och intellektuella odlingen, den fysiska
utvecklingen och rekreationen hos arbetarne och deras familjer; äfven för deras
materiella behof är väl sörjdt, t. ex. med relativt höga löner för åtta timmars
arbetsdag, med goda bostäder — bolaget förser dem med tomt och lånar dem
pengar att bygga för — med stora fonder för sjukdomsfall och med riklig
pension åt de gamla och sjuka, hvilket sista året uppgick till 3 procent af
kapitalet.
Ett erkännande åt de ovanligt tillfredsställande anordningarne för dess
arbetare mottog bolaget äfven redan så tidigt som 1867, vid internationella
utställningen i Paris, då en af franska kejsarens tio stora, extra guldmedaljer,
med tiotusen francs, skänktes till Höganäs.
Men Höganäs kan glädja sig åt andra resultat af arbetarnes ställning
af ännu större betydelse nemligen det oafbrutna, hjärtliga och förtroendefulla
förhållande, scm är och alltid varit mellan bolaget och dess arbetare, på
hvilket Kungl. Patriotiska sällskapets guld- och silfvermedaljer, som nu bäras af
85 af de äldste af Höganäs arbetare, äro ett lysande bevis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/3/0135.html
