Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Aktiebolaget Iggesunds Bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aktiebolaget Iggesunds Bruk.
Aktiebolaget Iggesunds bruk, hvars aktiekapital utgör 3,000,000. kronor
A/Jk fördelade i aktier å 5,000 kronor, bildades 1876, då från egarne till
Österby och Strömbacka inköptes följande egendomar: Iggesunds bruk,
Nianfors bruk, Strömbacka bruk med Movikens hytta och Hedvigsfors bruk
med underlydande samt >/„ af Stocka såg, >/ä af Konstängs grufvan i Dannemora,
4000/333oo af Stenrings och Ramhälls grufvor tillhörande Dannemora, >/* af Vigelsbo
grufvor, >/„ af Herrängs grufvor, s/a5 af Utö grufvor samt Jan Jans och Anders
Lars’ grufvorna i Films socken.
Alla dessa verk äro belägna i den vackra norra delen af Helsingland
vid Svåga elf samt utloppen af Dellensjöarne och Forssavattnen.
Vi lemna här en kortfattad historia och skildring af dem, bruk för bruk.
Iggesunds verken äro belägna i Njutångers socken vid en ypperlig hamn
vid Bottniska viken, der ofvannämda vattendrag utflyta i hafvet genom den
korta Iggesundsströmmen, hvilken kort innan den når hafvet bildar tre vattenfall
af tillsammans 105 fots höjd och gifvande omkring 7,000 hästkrafter, vid
medelvattentillgång.
Liksom alla Dannemoraverken ha äfven dessa gamla anor. Redan 1546
anlade Gustaf Vasa ett ålfiske der och 1572 byggde Johan III en såg för
kronans räkning, hvilken var den första i Helsingland. Sjelfva verken
grundlädes af Carl Xis hofkommissarie Isaak Breant en handelsman i Stockholm,
som fick privilegium härpå 1685. Denne Breant dog 1702 och verken kommo
då i händerna på hans son Isaak Breant d. y. Efter honom öfvertogos de af
hans barn, hvilka 1722 sålde dem till herrar Abraham och Carlos Grill, hvilkas
firma egde dem till 1800, hvilket år de åter såldes, denna gång till Jttrgen
Christopher Muller. De bestodo då af masugn, ett valsverk, ett skärverk, två
spikhammare, två qvarnar, två sågar m. m. jemte grufvor.
1850 såldes ånyo såväl Iggesundsverken som Nianfors till k. sekreteraren
G G. Cervin för firman Michaelson & C:o.
Då tack vare konsul F. Göranssons på Sandviken outtröttliga energi
Bessemermetoden fick praktisk användbarhet, öppnades fullständigt nya vidder
för den svenska jernindustrien. Baron G. Tamm, som på denna tid för baron
P. A. Tam ms arfvingar ledde Österby och Strömbacka, insåg klart, hvilka
fördelar som voro förbundna med användandet af denna metod. Dessa verk hade
emellertid icke sjelfva de nödvändiga betingelserna för en utveckling i stor skala
på grundvalen af densamma. Han kom derför på den tanken att inköpa
Iggesundsverken, hvilka med sin stora vattenkraft och sitt läge vid en ypperlig hamn
vid hafvet hade alla förutsättningar för utvecklandet af en industriel verksamhet
i verkligt stor skala. Verken inköptes på grund häraf också 1870 af egarne
till Österby och Strömbacka, och arbete efter Bessemermetoden började der
omedelbart derefter. En dam byggdes vid det nedre fallet, göt- och
stång-jerns-valsverk samt en ånghammare och ett gjuteri anlades m. m. och jemte
den gamla masugnen byggdes 1874 en ny, en kanal anlades från Viksjön,
hvar-jemte sågverket flyttades och utvidgades. Slutligen fullbordades under åren
1870—73 flottleden utefter Svåga elf och sjön Dellens utflöden.
I detta skick voro verken, när de 1876 såldes till aktiebolaget Iggesunds
bruk, hvars förste verkställande direktör var baron G. Tamm, som likväl afgick
redan 1877 då brukspatron A. Lindman utsågs till verkställande direktör. 1892
efterträddes han af sin son kapten Anåd Lindman, då löjtnant i flottan, hvilken
alltjemt är bolagets verkställande direktör.
Efter bildandet af detta bolag fortsattes den utveckling, som redan
påbörjats af egarne till Österby och Strömbacka, med den största energi. Stora
skogsvidder samt delar i Dannemora och andra grufvor ha sedan dess inköpts,
stora utvidgningar af verkets byggnader ha dels planlagts och dels redan
utförts, arbetarbostäder ha uppförts m. m. Bland mera nämnvärda arbeten på
verkens utveckling, som under denna tid utförts, äro att minnas, en masugn
1885, mekanisk verkstad, sågbladsverkstad, flere ånghammare, Lancashirehärdar,
två valsverk drifna med elektrisk kraft m. m.
Efter att ha lemnat denna korta skildring af Iggesundsverkens historia,
öfvergå vi nu till att omnämna de öfriga af de bruk, bolaget eger, och
hufvud-punkterna i deras historia.
Nianfors, som är beläget i Nianfors socken, två mil vester om Iggesund
vid Nianån, grundades 1794 af egarne till Iggesund, och ha alltid delat öden
med dessa verk. Vid grundläggningen upprättades der en stångjernshammare,
två härdar, en qvarn och en såg.
Strömbackaverken äro belägna i Bjuråkers socken af Gefleborgs län.
Deras historia är väl icke så gammal som Iggesundsverkens, men har dock en
respektabel ålder. Sitt namn ha de tått efter grundläggaren Petter Strömbäck
från Gefle, som anlade dem 1740. Verken passerade genom flere händer, men
lyckligtvis också till personer med stor omsigt och energi. Sålunda inköptes
de 1756 af dåvarande assessorn sedermera landshöfdingen P. A. Örnsköld, som
betydligt höjde deras värde dels genom en skicklig skötsel, dels genom inköp
af jord och framför allt af grufandelar särskildt vid Utö och Herräng. År 1816
inköptes de af öfverstelöjtnanten baron Casper Wrede. De hade då tre
stångjernshammare, fyra härdar, en spikhammare, Movikens masugn, hälften i Österbo
masugn och qvarn, hälften i Norrbo qvarn m. m. samt betydande jordegendom.
Wrede behöll emellertid icke verken länge utan sålde dem redan 1827 till
baron Per Adolf Tamm, hvars namn derefter är oupplösligt förenadt med deras
historia. Han utvidgade och förstorade dem på allt sätt. En vallonsmedja
inrättades och vallonjern af samma slag som på Österby började att tillverkas.
Vidare bedrefs der tysksmide med tre härdar. Friggesund köptes 1828 och
Hedvigsfors 1831.
Emellertid dog baron Tamm 1856, till stor förlust för vår industri, som
han utvecklat och befrämjat mer än de fleste, och hans egendomar öfvergingo
till hans arfvingar under firmanamnet Österby och Strömbacka bruksegare.
Driften leddes först af brukspatron Carl Östberg och öfvertogs 1864 af baron
Tamms äldste sonson, baron Gustaf Tamm, nuvarande öfverståthållaren.
Tysk-smidet utbyttes då mot Franche-Comté smide, under det vallonsmidet fortgick
till 1876, då vid affärens öfvertagande af Aktiebolaget Iggesunds bruk detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:50 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/3/0139.html
