Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kohlswa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOHLSWA.
Af jerntillverkningens historia inom vårt iand finner man, att denna
| tillverkning tog ett visst uppsving under midten af 1600-talet.
1 Många af våra jernbruk erhöllo då sina första privilegier. Flere
U af dessa bruk hafva sedan stannat i sin utveckling eller under
tidernas lopp helt och hållet nedlagts, andra åter ha till följd af
gynsam-mare omständigheter och duglig ledning utvecklats till för svenska
förhåll-landen framstående verk. Bland dessa senare intager Kohlswa Bruk sitt rum.
Tiden för detta bruks anläggning är ej med visshet känd. Redan på
1500-talet torde dock bergsmän der hafva idkat jernhandtering. Det första
privilegiet, å en hammare, utfärdades d. 1 Aug. 1641 för borgaren i
Köpings stad Olof Hising, enligt sednare handlingar borgmästare därstädes,
hvilken sagda år af Kirstin, Peder Abrahams enka, inköpte Kohlswa
hammarplats och något år senare af bönder en del omkringliggande skogslotter.
Kohlswa bruks utveckling gick den tiden i likhet med hvad fallet var för
bruken i allmänhet långsamt framåt.
Först efter 50 år synes någon ändring hafva inträdt häri, i det
hä-radshöfdingen Peder Larsson Gyllenhöök år 1692 erhöll privilegium å en
stångjernshammare med tvenne härdar. Häradshöfding Gyllenhöök hade år 1678
inköpt Kohlswa bruk och hemman, som väl då till större delen var
skog-beväxt. I de skogrika trakterna der funnos då goda jagtmarker. Vid sina
utflygter från Kungsör styrde också Carl XI ofta sin kosa dit, och mången
björn och elg torde på Kohlswa mark ha stupat för hans kula. Sitt första
besök der gjorde han den 3 Febr. 1680.
Stadigvarande blef dock ej heller nu utvecklingen. Efter denna tid
förgingo åter nära femtio år utan att något fortskridande i brukets
utveckling är att omtala. Någon dylik är icke att omförmäla förr än 1736, då
Bergskollegium förklarade Kohlswa bruks tvenne stångjernshamrar, den
östra och den vestra, med tvänne härdar i hvardera, för beståndande med
rättighet till 1,200 skeppunds årligt smide, hvilken rättighet tio år senare, år
1748, ökades till 1,450 skeppund eller 725 skeppund för hvardera hammaren.
Under ofvannämnde, tvenne sekel omfattande tid, egdes bruket efter
förutnämnde Hising och hans son Michael, jemväl borgmästare i Köping,
af rådmannen Hans Kohlmäter i Stockholm, af häradshöfdingen Peder
Larsson Gyllenhöök och af sekreteraren Jonas Folckjern, sedermera landshöfding
och adlad under namn af Cedercreutz, tills det under åren 1725—1730
öf-vergick till enkefru Johanna Margareta Tersmeden, född Djurclou, enka efter
brukspatronen Thomas Tersmeden.
Fru Djurclou inköpte under hand en hel del omkringliggande
egendomar; efter hennes död år 1765 öfvergick egendomen till arfvingarne, fyra
döttrar, alla gifta, den yngsta med förvaltaren vid bruket, löjtnanten Martin
Linman, hvilken genom testamente af fru Djurclou tilldelades större delen af
efterlemnade egendomen och öfvertog ledningen af de då ganska vidlyftiga
affärerna.
Af brukspatron Tersmedens döttrar var en, Anna Maria, gift med
Erik Cederborgh. Vi nämna särskildt henne bland hans barn, ty med
hennes och hennes makes namn är äfven brukets senare historia förknippad.
Med en sonsons dotter till dem, Carolina Catharina Cederborgh var den
man, brukspatron Lars Lindberg, förenad i äktenskap, genom hvars kraftiga
och målmedvetna ledning Kohlswa gick sin utveckling till ett industrielt
verk i modern mening till mötes. Dessförinnan hade dock egendomen att
genomgå många skiftande öden.
År 1790 delades den i tvenne lotter, Östra och Vestra
Kohlswa bruk. Den vestra delen inköptes under hand af lagmannen Johan
Reinhold Falkenstedt, också en af fru Djurclous svärsöner, som år 1801 blef
ensam egare deraf. År 1825 inköptes denna del af kammarherren Adam af
Forselles, 1853 sålde han åter bruket till ofvannämnde nydanare och
ban-brytare i Kohlswas historia, bruksegaren Lars Lindberg, som åren 1858 och
1863 jemväl inköpte Öster Kohlswa bruk.
Från hans tid är det som sagdt Kohlswa räknar sin egentliga
utveckling. Omedelbart efter återförenandet af de båda bruken, Öster och Vester
Kohlswa, hvilka skiljas af Hedströmmen, lät brukspatron Lars Lindberg till
östra sidan öfverflytta vestra sidans härd och hammare, omändrade de båda
franche-comté-härdarne till lancashire-enkelhärdar samt bygde under årens lopp
den ena härden efter den andra, så att 1870 funnos nio lancashirehärdar,
hvilka samtliga, efter ett lyckligt utfallet försök, ombyggdes till dubbla.
I sammanhang med smältsmidets utvidgning beslöt sig också
brukspatron Lindberg för anläggandet af valsverk. År 1862 uppbyggdes ett
grof-valsverk och ett finverk, hvilket senare är ett af de första verk af detta slag
i landet. Ytterligare ett finvalsverk byggdes 1871, och tillverkningen
uppgick då till 100,000 centner valsjern årligen.
Men ej blott qvantitaivt var det utvecklingen fortgick under Lars
Lindbergs ledning. I lika hög grad sörjde han för att brukets tillverkningar
stodo på höjden af industriens dåvarande ståndpunkt, och Kohlswa märken
fingo från denna tid renomeradt namn såväl på den utländska som den
inhemska marknaden.
Äfven för sin omsigt att tillgodogöra sig de naturliga tillgångarne för
tillverkningens bedrifvande gjorde sig Lars Lindberg bemärkt.
Som bränsle för jernhandteringens behof började han sålunda använda
torf från närliggande torfmossar, och den dervid följda metoden har länge
utgjort ett mönster för andra dylika anläggningar.
Men det var ej endast med pröfvad erfarenhet, klar blick, fast vilja
och oegennyttiga uppoffringar som brukspatron Lindberg gick mot sitt mål,
Kohlswa bruks utveckling. Med insigt af dess stora betydelse för Kohlswa,
och ofvanför liggande bergslag, arbetade han äfven kraftigt för
åstadkommandet af en jernväg mellan Bergslagen och Köpings hamn, och hans tanke
blef slutligen verklighet. Till sin död var han jernvägsbolagets verkställande
direktör och främjade i sådan egenskap ständigt och oegennyttigt dess bästa.
Hans sträfvanden kröntes också med sådan framgång, att Kohlswa
vid hans död räknades som ett af de förnämsta bruken i vårt land.
Brukspatron Lars Lindberg var född 9/n 1817 och död “/u 1875,
samt var som förut nämts i äktenskap förenad med Carolina Catharina
Cederborgh, född 22/4 1826.
Utom Kohlswa egde brukspatron Lindberg tre fjerdedelar af
Dahl-karlshytte bruk vid Lindesberg liksom äfven delar af Nyqvarns bruk i
Södermanland.
Efter hans död sköttes bruket under 18 år af delegarne i hans
sterb-hus, tills det år 1893 öfverlemnats till ett aktiebolag, Kohlswa Jernverks
Aktiebolag, med Lars Lindbergs arfvingar som hufvuddelegare. Från det
detta bolag bildades har bruket åter haft en jemn utveckling med förbättring
af förutvarande verk samt nybyggnader, såsom ytterligare ett martinverk till
ett förut uppfördt och stålgjuterier med tillhörande förädlingsverkstäder,
mekanisk verkstad och modellsnickarverkstad m. m.
Den ofvannämnde af brukspatron Lars Lindberg och sedermera af
hans sterbhusdelegare egde större delen i Dahlkarlshytte bruk öfverlemnades
äfven liksom Kohlswa till ett aktiebolag, Dahlkarlshytte Aktiebolag. För
begge bruken är det nu söner till brukspatron Lars Lindberg som äro
disponenter: för Kohlswa hans äldste son brukspatron Lars Uno Lindberg,
samt för Dahlkarlshytte bruk hans andre son i ordningen brukspatron
Thore Lindberg.
Dahlkarlshytte bruk ligger i närheten af Lindesbergs stad, der Storån
vid sitt utlopp ur Lindessjön bildar ett större fall, och består af tvenne
masugnar med hufvudsaklig tillverkning af fosforfattigt tackjern. Detta
bruk eger utom andra grufdelar stora delar i Stripa Grufvefält, sedan länge
kändt för sin rikedom på goda, välartade malmer.
Kohlswa Jernverks Aktiebolag eger numera jemväl en större del i
Uttersbergs, längre norrut vid Hedströmmen belägna bruk.
ib
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:50 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/3/0163.html
