Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Brödrene Cloetta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BRÖDRENE
CLOETTA.
BLAND de många förut okända naturprodukter, som genom
Amerikas upptäckt och den spanska eröfringen af dess tropiska och
semitropiska länder för första gången kommo till Europa, var
äfven cacaobönan. Det är möjligt, att Columbus och hans
närmaste efterföljare ägnade någon uppmärksamhet åt det träd, hvars frukter
lämna det i våra dagar så vigtiga närings- och njutningsmedlet, ty detsamma
tillhörde antagligen redan på deras tid de södra Antillernas och
Centralamerikas inhemska flora. Men härom har historien ej bevarat någon underrättelse,
och det dröjde till Ferdinand Cortez’ eröfring af Mexiko med kunskapen om
cacaots allmännare spridning bland spaniorerna i Amerika och som en följd
häraf till deras hemland i Europa. Cortez fann nämligen vid sitt inträngande
i Montezumas land, hur cacaobönan icke blott var i allmänt bruk som
födoämne hos aztekerna utan äfven utgjorde deras enda gångbara mynt — ett
bevis bland många andra för dess värde och betydelse. Det var i cacao,
som mexikanarne erlade sina skatter till kejsaren, och Cortez fann alltså hos
Montezuma ett oerhört cacaolager af ett par milioner skålpunds vigt. Äfven
hos de af aztekerna underkufvade och undanträngda toltekerna var cacao,
hvars namn återfinnes i det aztekiska cacaohatl, lika användt och
uppskattadt, och dess bruk går sannolikt långt tillbaka i tiden. De rostade,
skalade och sönderstötta bönorna tillsattes af de mexikanska folken med
kallt vatten först spaniorerna införde tillredningen med varmt vatten
— och blandades af de fattigare klasserna med majsmjöl, af de rikare
med honung.
Den sålunda uppkomna drycken kallades chocolatl (af choco =
skumma och att = vatten), hvaraf bildats vår benämning chocolade eller choklad,
öfverförd från Spanien eller Frankrike, sedan bekantskapen om cacao mot
slutet af 1600-talet, eller kanske ej förrän under 1700-talet, väl hunnit äfven
Sverige. Spaniorerna voro nämligen föga angelägna om att till det öfriga
Europa sprida kännedomen om den rara varan, hvilken än i dag utgör
hufvud-beståndsdelen i deras nationaldryck. Till Italien kom sålunda kunskapen om
cacao och choklad först i början af 1600-talet och ej från Spanien utan direkt
från Västindien. I Frankrike infördes bruket af choklad år 1615 med
Ludvig XIII:s gemål; i England öppnades det första chokladhuset 1667, och i
Tyskland var det kurfursten Fredrik Wilhelms af Brandenburg lifmedikus
Bontekoe, som först anbefallde bruket af drycken. Till cacaots jämförelsevis
sena spridning i Europa torde den omständigheten hafva bidragit, att bland
läkarne och naturforskarne rådde stor meningsskiljaktighet om dess
egenskaper och näringsvärde. Många ansågo detsamma värdelöst, ja till och med
skadligt, medan å andra sidan den motsatta och riktigare uppfattningen
framhölls af ingen mindre än Carl von Linné, som genom att gifva cacaoträdet
det vetenskapliga namnet Theobroma, d. v. s. gudaspis, uttryckte sin
tillfredsställelse med den härliga, af dess bönor tillagade drycken.
Firman Brödrene Cloettas grundläggare, bröderna Bernhard,
Christoffer och Nutin Cloetta, voro till börden schweizare och härstammade från
Bergün i kantonen Graubünden. Redan i slutet af 1840-talet kommo de till
Danmark och på 1860-talet etablerade de sin chokladfabrik i Köpenhamn,
först vid Sortedamsmölle och sedan vid Niels Hemmingsensgade. Deras
fabrikat funno inom kort rik afsättning äfven i Sverige och Norge, men för
att bättre kunna tillgodose marknaden i dessa länder anlade de år 1873 en
fabrik i Malmö. Till ledare af företaget utsågs Nutin Cloetta, som gjort sig
känd och aktad som en framstående fackman och utbildat sig i yrket vid de
för sina tillverkningar berömda chokladfabrikerna i Paris och Schweiz.
Genom fabrikatets utmärkta beskaffenhet, som var fullt jemförlig med den
utländska varan i fin arom etc., och genom dess prisbillighet i förhållande till dessa
kvalitéer, vann fabriken snart terräng för sin verksamhet. Ett statistiskt
exempel visar framstegen. Sålunda var värdet af fabrikens omsättning 50,000 kr.
begynnelseåret, och uppgick 10 år senare till 400,000 kr. Nu kändes äfven
fullt behofvet af större utrymme och lades år 1885 grunden till det stora
fabrikskomplex, som reser sig bakom den gamla förbyggnaden å samma tomt
vid Grynbodgatan 13, hvilken byggnad under årens lopp blifvit ytterligare
tillbyggd och nya tidsenliga lokaler inredda, hvarjemte nya och praktiska
maskiner tid efter annan införts.
Anläggningen, som till år 1881 endast sysselsatte sig med tillverkning
af choklad och cacao, började samma år äfven fabrikation af konfekt och
karameller, en industri som under de sedan gångna åren betydligt utvecklats.
Som ett vittnesbörd om hur fabriksrörelsen ökats och uppblomstrat må
anföras, att arbetarepersonalen vid företagets början utgjorde 20 personer och
att den nu vuxit till omkring 180. I Kristiania upprättade firman en fabrik
år 1896. Vid fabrikerna användes drifkraft såväl från ångmaskiner med
tillsamman öfver 200 eff. hästkrafter, som från gasmotor, hvartill den behöfliga
gasen framställes vid fabriken, där eget gasverk anlagts. Också hafva
fabrikerna egna snickeriverkstäder och i Kristiania äfven bleckslageri. Numera
räknar firman, som genom redbarhet i affärer och humanitet som
arbetsgifvare vunnit stort anseende, öfver 300 personer anställde i sin tjenst, och den
årliga produktionen vid fabrikerna uppgår till öfver tre millioner kilogram
choklad, cacao och sockervaror. Firman har vunnit ett stort antal pris vid
industriutställningarna i såväl in- som utlandet allt ifrån år 1865, och särskild
uppmärksamhet ådrog sig densamma vid den stora Stockholmsutställningen 1897.
Medan Brödrene Cloettas gagnande verksamhet sålunda alltjemt
förö-!’ kats och rönt sitt berättigade erkännande, hafva två af firmans grundläggare
skattat åt förgängelsen. Malmöaffärens chef herr Nutin Cloetta afsomnade
nämligen den 6 November 1891 vid en ålder af endast 52 år.
Köpenhamns-fabrikens ledare konsul Christoffer Cloetta dog den 29 Mars 1897. Äfven
änkefru Maria Birgitta Cloetta, som efter sin makes frånfälle dref
Malmöaf-fären vidare, afled den 11 Januari 1897.
Den ledande chefen vid fabriken i Malmö är numera Carl Nutin
Cloetta, äldste sonen till herr Nutin Cloetta, och har han genom studier vid
fabriker i Tyskland och Frankrike inhämtat nödvändiga kunskaper inom
facket; dessutom har han vid sin sida firmans mångårige prokurist herr John
H. Petersson. Vid fabriken i Köpenhamn har herr Fritz Cloetta, son till
konsul Chr. Cloetta, efterträdt sin fader.
Den äldste af bröderna bland grundläggarne, herr Bernhard Cloetta,
som är seniorchef för etablissementen, är bosatt i Schweiz.
Firman Brödrene Cloetta är numera hufvuddelegare i en af vårt lands
förnämsta chokladfabriker, nämligen Choklad-fabriksaktiebolaget Motala
Ljungsbro.
Chokladfabrikaktiebolaget Motala Ljungsbro grundades på hösten 1892.
Tillverkningen har allt sedan bedrifvits vid Råby i Ljungs socken och i af
Råby aktiebolag förhyrda lokaler; men under år 1901 har bolaget låtit
uppföra en ny fabriksanläggning å bolagets egendom Södra Malfors i Vreta
Klosters socken, med station för elektrisk belysning och kraftöfverföring, såg,
lådfabrik och kvarn, hvilka alla inrättningar drifvas med vattenkraft.
Arbetslokalernas i den nya fabriken ytinnehåll utgör sammanlagdt 3,680 kvadratmeter
(c:a 42,000 kv.-fot). För fabrikens behof af äpplen för marmeladtillverkningen
har bolaget under år 1898 låtit anlägga en trädgård med 1,400 st. äppleträd.
Inflyttningen i den nya fabriken ägde rum på nyåret 1902. —
Tillverkningsvärdet var år 1893 151,000 kr. och år 1900 408,000 kr. Bolagets styrelse
utgöres af hrr Carl Cloetta, verkställande direktör, Georg Cloetta och O. G.
Svensson, disponent.
Slutligen må erinras om, att firman Brödrene Cloetta innehar Räppe
Stärkelsefabriks Aktiebolags fabriker i närheten af Växiö för tillverkning af
stärkelse, glykos, sago och dextrin. Dessa fabriker drifvas med kraft från
två ångmaskiner om c:a 100 hästkrafter. Arbetareantalet är omkring 50 personer,
och tillverkningarna uppgå f. n. till 500,000 kg. stärkelse, 400,000 kg. glykos,
50,000 kg. sago- och potatisgryn och 25,000 kg. dextrin, med ett
tillverkningsvärde af omkring 400,000 kr. Verkställande direktör är herr Georg Cloetta.
Samtliga nu nämnda fabriker hafva filialer i Stockholm för försäljning
af tillverkningarna.
Vid filialerna i Stockholm sysselsättas 20 personer, med herr Otto
Andersson som kontorschef.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/3/0185.html
