Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Mo-Domsjö Aktiebolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mo-Domsjö Aktiebolag.
UFVUDORTEN för den svenska trävarurörelsen är, som
bekant, Westernorrlands län. Här var det ock grunden lades till
den affär, som nu äfven utgrenar sig till de till Ångermanland
hörande socknarna af Westerbottens län, de verk, som egas af det
stora och mäktiga Mo-Domsjö Aktiebolag.
På framställning af rikets ständer stadgades år 1739, att för de
såg-qvarnar, som saknade särskilda kungliga privilegier och icke voro skattlagda,
tillverkningen skulle begränsas genom landshöfdingar och kollegier, allt efter
landets behof och skogarnas tillstånd, samt vissa afgifter till kronan för
densamma fastställas. Härmed lades grunden till en inrättning, som allt intill
vår tid spelat en vigtig, i mycket hämmande och i sina verkningar absurd,
men ytterst egendomlig roll i Norrlands skogsskötsel, en inrättning, som i
öfrigt med 1800-talets utgång försvann enligt med kronan träffad
öfverens-kommelse, men som beträffande Mo-Domsjö Aktiebolag fortfarande
qvar-står, de privilegier å fångst af visst antal sågtimmerträd, som från 1739
blefvo sågverk i de fyra nordligaste länen meddelade mot en afgift, som
vanligen uppgick till 1 å 2, men kunde uppgå till 6 skilling banko pr träd.
Mo vattensåg, belägen i Själevads tingslag, norra Ångermanlands
fögderi af Westernorlands län, erhöll dessa privilegier år 1759 och fick dem
förnyade 1799. Huru dessa privilegier verkade, synes bäst af följande öfversigt.
De gällde, när de lemnades, rätt till 1516 träd årlig utstämpling.
År 1856 ändrades förhållandena därhän, att bolaget för 637 träd fick sig
tilldeladt besittningsrätt till fyra nybyggen, medan för den återstående
stockfångsten af 879 träd afsattes ett med skogsränta belagdt område af 60,307
tunnland. Detta, som måste ha oerhörda skogsvidders totala nedruttnande
till följd, blef dock omsider 1882 ytterligare ändradt. Bolaget uppgjorde då
kontrakt med d. v. skogsstyrelsen att från detta område mot en afgift, som,
då bolaget ansågs ha halfva eganderätten, sattes så lågt som till 1 krona
15 öre pr träd, under tio år få uttaga alla träd, som fem fot från roten
mätte 11 decimaltum i genomskärning. Mängden af därefter uttagna träd
visade bäst de gamla bestämmelsernas olämplighet. Under denna
tioårsperiod uttogos nämligen, utom den privilegierade årliga utstämplingen,
omkring 1 million träd.
Det bolag, som nu eger de vidsträckta domäner och många verk,
till hvilka Mo vattensåg var upprinnelsen, är Mo-Domsjö Aktiebolag. Det
bildades år 1873 med ett aktiekapital af 1,420,000 kronor, fördelade i aktier
å 5,000 kr. stycket. Dess grundläggare var den om vår träindustris
utveckling så högt förtjente grosshandlaren J. C. Kempe.
De verk, bolaget nu eger, äro: Mo vattensåg, belägen vid Moelfvens
öfre lopp i Själevads tingslag, norra Ångermanlands fögderi af
Westernorrlands län, Domsjö ångsåg och hyfleri, belägna äfven i Westernorrlands län
vid Moelfvens utlopp i hafvet, Mo ångsåg, belägen med underlydande vid
Öreelfvens utlopp i hafvet, samt Håkanäs vattensåg och qvarn med
underlydande talrika hemman i Nordmalings, Bjurholms och Örträsks socknar af
Westerbottens län utefter Öre elf.
Den största af dessa besittningar är, som nämndt, Mo vattensåg.
Om dess historia vet man, jämte det förut nämnda, följande:
Mo finbladiga såg med 2 ramar var först belägen vid den s. k.
Sö-deråforsen. Därifrån flyttades den, sannolikt i slutet af 1700-talet, till Mo.
I början 1800-talet inköptes verket af kapten Johan Wikner. Redan under
hans tid skeppades tillverkningen från Domsjö med egna fartyg på
utlandet, förnämligast Spanien och Portugal. År 1822 öfvertog kapten Wikners
son, Olof Johan Wikner, och J. C. Kempe affären under firma Joh. Wikner
8*3 C:o. År 1836 utgick Olof Johan Wikner ur firman, och J. C. Kempe
blef ensam egare af densamma. Affären drefs dock fortfarande i firmans
namn ända till 1860, då dess firmanamn ändrades till J. C. Kempe. Efter
J. C. Kempes död 1875 bildades Mo-Domsjö Aktiebolag.
Mo vattensåg ombyggdes 1880 och har nu 5 ramar, 2 kantbänkar,
3 kapsågar, 1 dubbel och 1 enkel klyfsåg.
Domsjö ångsåg, hvilken byggdes i början af 1880-talet, har 7 ramar,
4 kantverk, 6 kapsågar, 2 dubbla klyfverk för ribb samt 1 dubbelt klyfverk
för staves med tillhörande kant- och kapverk. 1 förening med Domsjö
ångsåg finnes också ett hyfleri.
Den nyaste sågen slutligen af de bolaget tillhöriga är Mo ångsåg,
belägen på de s. k. Norrbyskären utanför. Öreelfs utlopp. Den blef färdig
1895 samt drifves af 2 ångmaskiner om tillsammans 400 effektiva kästkrafter
och har 12 enkla ramar, 6 kantverk, 4 dubbla klyfsågar och 2 dubbla
stafverk.
Slutligen besitter bolaget, som nämndt, äfven Håkanäsverken med
underlydande. De inköptes 1889 af Håkanäs Aktiebolag.
4____
*
^5W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:50 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/3/0207.html
