Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Rydahls Manufakturaktiebolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rydahls Manufakturaktiebolag.
Seglora socken, Marks härad af Elfsborgs län ligger det äfven
utom Sverges gränser kända Rydahl med sina storartade
industriella etablissement. Belägenheten i en ovanligt naturskön
nejd vid Wiskan, som omgifves af berg och kullar, klädda med
den lummigaste löf- och barrskog, är förtjusande. Som vi veta, har industrien
gamla anor i Wiskadalen. »Marbolärftet» var sedan urminnes tid kändt som
rikets yppersta linneväfnad, och tillverkandet däraf utgjorde ännu på
1700-talet ortens vigtigaste näringsfång. Kort efter Alströmerska väfveriernas
blomstringstid i Alingsås gjordes äfven i denna tid ansats till liknande
verksamhet i nuvarande Rydahls närhet — vid Oinkalunda , men måste inom
få år nedläggas till följd af ogynnsamma konjunkturer.
På 1820-talet uppblomstrade inom Marks härad en storartad
hand-väfnadsindustri, som länge var i ständigt stigande. Kändt är, huruledes den
i svenska industriens historia frejdade Sven Erikson från Stämmemad (f.
1801, d. 1866) snart kom att gå i spetsen för denna näring, och huru han
blef banbrytare för den svenska textilindustriens utveckling. Sålunda anlade
han 1834 Rydboholms mekaniska bomullsväfveri. Det bomullsgarn, som
därstädes användes, måste till största delen inköpas från England. Sedan i
Göteborg och dess närhet bomullsspinnerier uppstått, köptes visserligen en
del därifrån, men allt mer och mer gjorde sig behofvet af ett spinneri i
orten kännbart, och så uppstod så småningom frågan om inrättandet af
ett sådant.
På framställning af Sven Erikson enade sig några af Marks härads
och Borås stads mest framstående personer om att anlägga ett spinneri.
Sedan man först ifrågasatt, att för erhållande af nödig drifkraft härtill
för-värfva eganderätten till Wiskafors vattenfall och sedan Kinnaströms, men
intetdera af dessa förslag vunnit allmän tillslutning, inköptes år 1853 Ryds
i Seglora socken belägna såg med vattenfall jemte därtill närmast liggande
jordareal. På ett i Borås den 21 Maj s. å. hållet sammanträde tecknades
för bildande af ett bolag, som skulle benämnas »Rydsdahls Bomullsspinneri»,
hvilket namn dock kort därefter ändrades till Rydahls
Manufakturaktiebolag, aktier för ett sammanlagdt belopp af 300,000 kronor. Omedelbart
därefter tog byggnadsarbetet sin början och bedrefs så raskt, att
tillverkningen kunde påbörjas i juli 1854.
Tid efter annan inköptes det ena jordområdet efter det andra till
Rydahl, och byggnad efter byggnad uppfördes därstädes. Bolaget eger nu
följande fastigheter: 2’/2 mantal Segloraberg, 1 1 4 mtl Ryd Öfre och
Neder-gården samt 14 mtl Läpparhult, samtliga i Seglora socken, hvartill kommer
Rydahls kraftstation i Kinna socken.
De första tio åren tillverkade fabriken oblekt bomullsgarn, men 1863
inrättades ett efter dåtidens fordringar fullständigt garnblekeri.
Hvad maskinerierna beträffar, utgjorde vid fabrikens igångsättande
år 1854 spindelantalet 8,000, hvaraf hälften throstles och hälften mules.
Detta antal har efter hand ökats, så att spindelantalet vid innevarande års
början uppgick till 17,520, hvaraf 11,596 throstles och 5,924 mules.
Samtidigt med fabrikens uppförande anlades gasverk för upplysning
inom fabriken; men sedan elektriskt ljus blifvit uppfunnet och på åtskilliga
ställen afprofvats, inköptes i början af 1880-talet nödigt maskineri härför.
| För vattenkraftens tillgodogörande användes till en början ett vatten-
hjul (»det bästa vattenhjul i verlden» enligt den engelske verkmästaren
Da-vies utsago), hvilket hade sin plats vid midten af fabriken. Detta hjul, som
införskrefs från England, var af så kolossala dimensioner, att det
erfordrades sexton par oxar ensamt för att transportera axeln från Warberg till
Rydahl. Någon tid senare anskaffades ytterligare ett dylikt, ehuru något
mindre hjul, hvilket uppsattes vid nordvestra ändan af fabriksbyggnaden.
Då emellertid den häraf alstrade kraften ansågs för liten, inköptes år 1860
en ångmaskin om 35 hästkrafter.
Äfven med tillhjälp af ångmaskinen motsvarade dock ej dessa
vattenhjul behofvet, hvarföre de år 1866 utbyttes mot tre stycken från Andrew
! Malcolm i Norrköping inköpta turbiner. Sex år senare anskaffades från
Schweiz tvänne ansenliga turbiner och en ångmaskin.
För närvarande utgöres dragkraften vid fabriken dels af de två
sistnämnda, vid Rydahl uppställda turbinerna, som vid normalt vattenstånd
kunna tillsammans utveckla omkring 300 hästkrafter, och dels af elektrisk
kraftöfverföring från en af bolaget år 1896 anlagd kraftstation vid
Stämmemad, der fyra tvillingturbiner äro insatta, framalstrande på stället 600 hästkrafter
och lemnande vid Rydahl 420. Denna samlade vattenkraft å 720
hästkrafter förbrukas dock icke i sin helhet. Den nyssnämnda, från Schweiz
inför-skrifna ångmaskinen om 100 hästkrafter står fortfarande på sin plats
som reserv.
Tvänne gånger har fabriken härjats af eldsvådor, nämligen den 27
[ September 1872 och den 1 Juli 1877.
Hvad arbetspersonalen beträffar, utgjordes arbetarnes antal vid 1854
i års utgång af 206 st. och är för närvarande, jordbruksarbetarne oberäknade,
246. Allt ifrån verksamhetens början intill senaste brandolyckan arbetades
merendels natt och dag med dubbla arbetslag, men sedan 1880 har ej något
allmänt nattarbete förekommit. Från 1902 års början minskades arbetstiden
| från 12 till 11 timmar.
Rörande affärens gång må nämnas, att medeltalet af de till
aktie-egarne mot kuponger lemnande utdelningarna har utgjort vid pass 5,28
procent. Under slutet af 1871 och början af 1872 såg bolaget sig i tillfälle
att af tillgängliga medel till aktieegarne mot deras räntefria reverser utlemna
tillsammans 300,000 kronor eller 33’procent af aktiekapitalet, i syfte att
minska detta kapital med ett motsvarande belopp. I sådan afsigt ingick
styrelsen år 1874 till kungl. maj:t med ansökan om bolagsordningens ändring,
I hvilken dock blef afslagen. Reverserna återlemnades därefter till
aktie-|j egarne utan vederlag, och uppbringas därigenom
medelutdelningsprocen-ten till 5,953.
Alla till Rydahl hörande byggnader äro storartade och
ändamålsen-liga. I närheten af fabriken ligger en ståtlig hufvudbyggnad med tvänne
| flyglar för tjänstemännen, kontoret m. m., allt omgifvet af en
betydlig trädgård.
Rydahls Manufakturaktiebolags styrelse utgöres af: fabrikören,
kommendören Johannes Erikson (verkställande direktör), ingeniörerna A. E.
Hå-[ kanson och G. Stenberg samt herrar S. Larsson och D. Lindahl. Senaste
f bolagsordning fastställdes den 19 Juli 1895.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:50 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/3/0237.html
