Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skönviks Aktiebolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skönviks Aktiebolag.
Skönviks Ängsåg och Lastageplats är belägen å Birsta bys område
jRgvJ i Sköns socken, provinsen Medelpad.
Denna socken är särdeles rikligt utrustad med industriella
anläggningar, synnerligen ångsågar med lastageplatser för trävaror m. m., dels från
äldre tider anlagda, dels äfven tillkomna under senare år.
Den mest framstående af dessa är onekligen Skönviks ångsåg och
lastageplats, hvars historia vi här i korthet söka skildra.
A denna plats anlades år 1811 ett glasbruk af filosofie magister Olof
Lidén och en herr Olof Borg; detta glasbruk nedlades 1856.
Skönvik var äfven ursprungligen en upplagsplats för trävaror från
Oxsjö, Gussjö, Ljungå, Fagerviks och Österströms vattensågar, belägna i Medelpad
och Jemtland, och egdes vid den tiden af firman Rew. Presscott & C:o i England.
År 1856 öfvergingo samtliga ofvannämnda verk och skogar jemte
Skönviks lastageplats genom köp till grosshandlaren Fredrik Biinsow i Sundsvall.
Ar 1860 lät egaren å platsen uppföra en ångsåg med 6 ramar, och
det är från denna tid som Skönviks ångsågar och lastageplats blifvit allmänt
bekanta och dess fabrikat välkändt i verldshandeln, enär derifrån årligen
hundradetals fartyg, lastade med förädlade trävaror, utgått till de olika verldsdelarne.
Är 1861 bildades af grosshandlaren Fr. Biinsow, Skönviks Aktiebolag,
med ett aktiekapital af 1,500,000 kronor i aktier å 1,000 kronor, som då
öf-vertog samtliga verk och dess skogsegendomar. Sjelf ingick förutvarande
egaren som störste delegare och chef. Under hans insiktsfulla ledning har
Skönviks aktiebolag under lyckliga förhållanden gjort det ena förvärfvet efter det
andra af skogsegendom och det hela ledts med chefens stora detaljkännedom i
allt och efter hans kloka beräkningar, tills han 1888 afträdde som chef och
öfverlemnade det stora bolagets och sitt verks ledning till sin son, nuvarande
disponent-direktören, riddai ;n af K. W. O. Wilhelm Biinsow som med energi
fullföljt sin faders planer och skapelse.
Skönviks och östrands ångsågar med anläggningar äro med ett ord
mönstergilla, och inga kostnader hafva sparats för att förbättra och införa
nutida uppfinningar och maskiner m. m.; så finnes t ex. elektricitetsverk, som
drif-ver lokomotiv för forslandet af tvävarorna ut i brädgårdame. flyttbara elektriska
kapverk m. m. Skönviks ängsåg och hyfleri har 15 ramar, 3 hyflar och 8
flyttbara elektriska kapverk.
Bolaget har ock eget gjuteri och mekanisk verkstad.
Tillverkningen vid dessa är endast för eget behof och sysselsätter ett
femtiotal arbetare. Här är ock anlagd en kemisk-teknisk fabrik för tillverkning
af tjära, träsprit, denatureringsmedel m. m. Vid Skönvik finnas poststation
och telegrafstation.
östrands ångsåg, hyfleri och lastageplats, — Östrands nuvarande ångsåg
byggdes 1886, — är belägen i Timrå socken och skiljes endast af en smal vik
från Skönviks anläggningar; den har 11 ramar, 2 kantverk, 2 hyflar, 8 elektriska
kapverk m. m.
Ortvikens sågverk i samma socken inköptes 1894 och har 10 ramar
och 3 kantverk m. m. men är f. n. utarrenderadt till J. A. Enhörnings
Trävarubolag å Kubikenborg.
Stafre ångsåg, belägen i Refsunds socken i Jemtland, har 2 ramar samt
fullständigt cirkelsåg-system. Sågningen bedrifves här endast under månaderna
juni—november, och tillverkningen är cirka 2,000 stds. sågade trävaror per år.
Oxsjö sågverk i Lidens socken drifves af vattenkraft och har en ram.
Tillverkningen hufvudsakligen för husbehof.
Österströms jernväg med flere anläggningar i Holms socken.
Rörande denna i sitt sfåg enda anläggning i länet får anföras:
Österström är utbrutet ur hemmanet Östbyn i ofvannämda socken och
var till en början anlagdt för öfverföring af timmer och andra trävaror från de
stora skogarne vid den 3 mil långa Holmsjön till Indalselfven, hvilket göromål
länge verkstälts med hästkrafter. Under denna tid var detta ifärd med 5 å 600
hästar hvadan en mängd stallar behöfdes jemte boningshus för arbetsfolket
Dessa byggnader uppfördes vid vestra sidan af Qvarnån. År 1850 anlades af
egaren, grosshandlaren Fr. Bönsow, en s. k. hästbana, byggd af trä med stångjern
till räler och hvilken drefs med 80 å 90 hästar.
Sedan samtliga egendomarne öfvergått till n. v. bolaget beslöts 1870 att
i ungefärligen samma sträckning som hästbanan anlägga en jernväg med
lokomotivtrafik, hvilken var färdig för begagnande redan 1874. Jernvägens längd
är omkring 20,000 fot.
Vid dess slut vidtager en s. k. timmersläppningsränna som med sin öfra
ända ligger 600 fot öfver Indalselfven, är 2,800 fot lång och utmynnar vid
Glimåns utlopp i Indalselfven.
På hästbanan öfverfördes på sin tid cirka 80 å 100,000 timmer, nu
öfverföras på jernvägen för bolagets räkning cirka 300,000 timmer och
bjel-kar samt en mängd för andra personer och bolag.
Arbetet dermed drifves endast under den tid af, året som sjöar och
vattendrag äro isfria.
Till denna inrättning höra dessutom storartade maskiner, såsom en
lyftkran, en lastningskran samt ett bundtkoppelverk för lastningen af trävaror,
hvilka alla drifvas med ångkraft. Vid lossningsplatsen släppas stockarne,’direkt
från vagnarna i släppningsrännan, der de med svindlande fart åka ned i
sam-lingsbommen vid slutändan i Glimån för att sedan utsläppas i Indalselfven och
föras till sina olika bestämmelseorter. Här är ock ångbåtsstation (turistleden
Sundsvall—Bispgården.) Deijemte finnas vid Österström 1 vattensåg med en ram
1 qvarn för förmalning af säd, 1 större knippsmedja och 1 tegelslageri. Alla
dessa verk drifvas med vattenkraft och tillverkningen endast är för eget
behof. Bogseringen af timmer å Holmsjön verkställes af 2 ångbåtar.
Från den ofvan omtalade släppningsrännan öfra ända har man en den
ståtligaste naturtafla man vill önska sig; den är ock en stor dragningskraft som
sevärdhet å turistleden på Indalselfven. Derifrån visa sig tvenne ådalar: den djupt
liggande Indalselfven, öfver hvilken synvidden sträcker sig cirka 1 ’/4 mil, samt
Glimå-dalen, som skönjes a/4 m il bort, i fonden mellan dessa det stora Åsberget, medan
Indalselfven går som ett i stål och silfver skiftande band, djupt nere emellan
gröna stränder, kullar och nipor, de sednare uppkomma genom Ragundasjöns
utgräfning på 1 700-talet
Bland bolagets många skogsegendomar må här endast nämnas:
Ncdansjö, belägen i Stöde socken vid östra ändan af Stödesjön, der
Ljungan bildar ett vattenfall. Här var det bolagets mening att anlägga ett
större jernverk med masugnar för produktion af tackjern och tackjemets
tärsk-ning efter Bessemermetoden. För tillgodogörandet af vattenkraften byggdes tätt
invid den utefter vattendraget löpande jernvägen (Sundsvall—Änge) en dyrbar
kanal af sten, till en mindre del af sin sträckning gående genom ett berg.
Emellertid har bolaget ansett med sin fördel förenligt att tillsvidare inställa
fiill-följandet af denna sin stora byggnadsplan.
Norafors egendom, belägen i Sättna socken. Här anlades 1785 af
magister Israel Nordberg och handlanden Petter Mutzell i Sundsvall ett jernbruk,
hvars privilegier äro utfärdade den 20 April 1785. Bruksrörelsen är sedan
flera år nedlagd.
Ljungå egendom är belägen i Hellesjö socken af Jemtlands län: förutom
betydliga skogsarealer finnas här äfven 1 vattenqvarn med 3 par stenar och 1
vattensåg.
Dessutom eger Skönviks aktiebolag en mängd hemman med betydliga
skogsarealer efter Indalselfven och Ljungans floddalar och bivattendrag i
Medelpad och Jemtlands provinser.
Årliga utskeppningen rör sig om cirka 12,000 standards sågade och 7
å 8,000 standards hyflade trävaror jemte 15 å 20,000 stycken hollandstimmer,
och cirka 200,000 hl. träkol.
Skönviks och Östrandsverken sysselsätta cirka 500 arbetare.
Verkets grundläggare, grosshandlaren Fredrik Biinsow, var född i Kiel
den 10 Juni 1824, afled å sin egendom Merlo (vid Skönvik) den 7 Sept. 1897
samt innehade vid sin död riddaretecknen af K. W. O. och K. N. O. och
Storhert. Sachsen-Weimars orden Hvita Falken.
Bolagets nuvarande styrelse utgöres af disponent-direktören och
riddaren af K. W. O. Wilhelm Biinsow, civilingeniören och riddaren af K. W. O. C.
G. Norström och kontorschefen Nils Welin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:50 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/3/0265.html
