Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Aktiebolaget Keros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aktiebolaget Keros
TANKEN att öka en gaslågas lyskraft genom att däri införa en fast kropp, som sättes i glödning, är tämligen gammal. Den
tillämpas redan 1826 af kalkljusets uppfinnare, Drummond. År
1835 gjorde Talbot ett experiment, som torde ha lagt första
grunden till Auers epokgörande uppfinning. Han doppade en bit papper
i en lösning af klorkalcium och upphängde det öfver en spritlåga, hvarvid
papperet brann upp och ett tunt lysande askskelet återstod. Den första
praktiskt brukbara glödkroppen gjordes 1884 af en svensk, ingeniör O.
Fahnehjelm. Han utpressade af en deg af oxider med kaolin och kvarts
smala stafvar, hvilka i form af kammar upphängdes i en vätgaslåga och af
denna bragtes till glödning.
Så kom 1885 österrikaren Auer von Welsbach med sitt första patent.
Hans glödkroppar bestå af oxider af de sällsynta jordarterna, väsentligen
torium, och framställes genom att inaska en med dessa jordarters nitrater
impregnerad väfnad. Auers patent blef 1898 upphäfdt, men hans
arbetsmetod är i hufvudsak densamma som ännu användes. Den nutida
glödstrumpan är ingenting annat än en i hög grad förbättrad upplaga af Auers
geniala uppfinning. Genom omsorgsfull rening af de till fabrikationen
använda salterna samt lämpligt val af proportioner mellan de i glödkroppen
ingående beståndsdelarna har ljusstyrkan stegrats från 40 normalljus med
en gasförbrukning af 110 liter, som Auers glödkropp lämnade, till 90 å 100
normalljus. Genom användande af nya garnsorter, bland hvilka ramiegarn
och konstgjordt silke äro de viktigaste, har glödkroppens ömtålighet för ’
stötar och skakningar kunnat minskas afsevärdt. Skakningarna vid
gatu-trafiken inverka icke störande på gaslyktorna. Det är verkligen förvånande,
att aska kan erhållas i en så sammanhängande, stark och ändå åtminstone
i början mjuk och seg form, som den har i en modern gasglödkropp.
Tillverkningen af gasglödkroppar i Sverige bedrefs före år 1901 i
tämligen obetydlig skala, och så godt som alla glödkroppar importerades
från tyska fabriker. Nämnda år bildades Aktiebolaget Keros, som började,
blygsamt sin verksamhet i en lokal om tre rum vid Fabriksgränd, och har
haft nöjet se sin tillverkning med hvarje år fördubblas. År 1903 måste
bolaget flytta från Fabriksgränd till Polhemsgatan 20, där det dock efter
endast fyra år funnit stugan för trång. År 1907 valde man att söka komma
under eget tak, och Södertelje utsågs till bolagets blifvande hem.
Därstädes är f. n. en fabriksbyggnad i fem våningar jämte disponentbostad och
arbetarebostäder under uppförande.
Vid en promenad genom fabriken i den ordning, i hvilken de olika
stadierna i glödkroppens tillverkning följa på hvarandra, kommer man forst ^
in i det — eller rättare de - rum, där garnet väfves till långa slangar, f
För detta ändamål använder fabriken fem spol- och ett tjog stickmaskiner,
af hvilka några stickmaskiner äro synnerligen komplicerade och fordra
särdeles väl inöfvad personal för sin betjäning. Den stickade väfven undergår
därpå i en annan afdelning af fabriken en omsorgsfull tvättning, bland annat
under användade af destilleradt vatten, försatt med olika rengöringsmedel,
hvilket nödvändiggör begangnandet af försilfrade kittlar. Den tvättade och
torkade väfven klippes sönder i lämpliga längder och föres sedan till
pre-pareringsafdelningen, der den indränkes med en af hufvudsakligen
torium-och cernitrat bestående lösning. De preparerade och torkade råstrumporna
vandra nu till afbränningsafdelningen, där inaskningen samt formningen af
askskelettet sker. Bränningen verkställes med komprimerad och luftblandad
lysgas, s. k. selasgas.
Afbränningen har under de första åren af fabrikens tillvaro bedrifvits
uteslutande för hand, men kommer att med flyttningen till Södertelje
delvis utföras med maskiner af ny och mycket säkert arbetande konstruktion.
Ventilationen i de af gaslågorna eljes för starkt upphettade rummen
oinbesörjes af elektriska fläktar. Från afbränningsrummet föras
glödkropparna till schellakeringsrummet, där de fernissas med kollodium (s. k.
schel-lak) för att tåla transport. De schellackerade glödkropparna föras till
em-balleringsrummet, där inpackningen verkställes i cylindrar af papp eller af
bleck, hvilka senare hoplödas. En särskild afdelning af fabriken,
kartongfabriken, har full sysselsättning med att tillverka papphylsorna för
embal-leringen. 1 verkstaden tillverkas brännare för fabrikens eget behof samt de
byglar af nickeltråd, i hvilka glödkroppen vid anbringandet å sin brännare
skall hänga.
I bolagets kemiska laboratorium tillverkas de lösningar, med hvilka
strumporna prepareras. Dessutom är här en kemist ständigt sysselsatt med
kontrollqrof å fabrikatet, samt med utexperimenterande af nyheter inom
branschen.
Fabriken sysselsätter f. n. cirka 170 personer.
En icke obetydlig del af fabrikatet exporteras. Exporten uppgick år
1901 till 2,617 glödkroppar, år 1904 till 109,882, år 1905 till 215,693 och
år 1906 till 279,515 st. Hela tillverkningen var år 1901 13,173 stycken
och hade år 1906 vuxit till 508,438 st.
För att undvika en del med transporten på långa sträckor förbundna
olägenheter har Keros år 1906 upprättat en filialfabrik i Riga för att
tillgodose den ryska marknaden.
Vid Norrköpingsutställningen 1906, den första utställning i hvilken
bolaget deltog, erhölls silfvermedalj »för utmärkta glödstrumpor».
Nl*
t?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:50 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/3/0393.html
