Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Törefors Sågverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Törefors Sågverk.
När vi nu tala om Norrlands rikedomar sträcka vi ej blott, som för
blott knappt ett decennium tillbaka den stora massan af vårt folk
gjorde, vår blick endast upp till Ljusnans och Ångermanelfvens
floddalar. Det har nu ingått i det allmänna medvetandet, att äfven längre norrut
ligga lika rika som oerhörda vidder. Vi inse nu allmänt, hvad det ligger deri
att norr om Östersund hafva vi halfva Sveriges land qvar och dertill en hälft
af vårt land, som väl ännu till största delen utgöres af obruten mark, är glest
bebygd, der den ej är alldeles obebygd, men som i alla fall i sin jungfruliga
jord eger skatter större än föreställningen ens kan fatta, skatter, som måhända
äro bestämda att en gång göra den ej blott till vår rikaste landsända utan
till hela Europas framtidsland. Vi fatta och förstå nu, hvad öfre Norrland är,
h vilken betydelse dess kolonisation, dess öppnande för samfärdsel och derefter
följande odling har. Men, som sagdt, det är först på allra sista tiden
medvetandet derom kan sägas ha gått upp för oss. Visserligen funnos redan under
ett gånget sekel män sådana som en Hermelin och hans likar nog framsynte
att inse hvad Lule- och Kalixelfvarnes floddalar hade att bjuda oss, och Karl
Johan fattade med sin skarpblick, hvad malmfälten deruppe voro värda.
Men ännu när hela Norrland redan var taget i besittning för den
mäg-tigaste och mest inbringande af alla våra industrigrenar, var det inga svenska
män, som hade klart för sig, hvad som dock borde ha legat nära till hands
att inse, att samma skogsskötsel som gaf så rika skördar söder om Lule elf
hade alla förutsättningar att lemna liknande resultat äfven norr om densamma.
Det var utländingar som först visade oss vägen att öppna sådana
förbindelser med Lule lappmark som gjorde malmfyndigheterna der tillgängliga.
Det var samma utländske män som började en planmessig skogsafverkning
och trävarurörelse i Lule och Kalix elfvars floddalar. Hedern deraf
tillkommer Gellivare aktiebolag.
Dess bättre vaknade, när utländingarne gjorde början, dock äfven hos oss
sjelfva insigten af öfre Norrlands betydelse, och till lycka för vårt land fogade
omständigheterna det så, att dess rikedomar från främlingarne återbördades åt
landets egna söner, att ej blott bergens utan äfven skogarnes skatter kommo
svenske män till godo.
Äfven af det senare tillkommer äran bland andra också den slägt, den
Kempeska, som inlagt så stora förtjänster om trävaruhandteringen i nedre
Norrland. När det engelska Gellivarebolaget upphörde med sin verksamhet,
var det den som i svensk ego återförde ett af de mest betydande
trävaru-etablissementen deruppe, Törefors i nedre Kalix socken af Vesterbottens län
belägna sågverk.
Detta grundades 1888 af Gellivare aktiebolag, men inlöstes i januari
1892 af Töre aktiebolag, som då bildades med ett aktiekapital af 400,000
kronor. Liksom Mo-Domsjö samt Sandö m. fl. bolag egcs äfven detta
af medlemmar af familjen Kempe, och liksom de nyss nämnda affärerna har
äfven Törefors sågverk sett sin egentliga utveckling falla under den tid det
varit i denna familjs ego. Det har nu utvecklats derhän, att det både har en
storartad verksamhet och en inredning fotad på de nyaste metoder.
Törefors sågverk utskeppar för närvarande årligen 7,500 standards virke
förutom splitved och kol, hav en arbetsstyrka som uppgår till 250 man, är
fullt modernt inredt, försedt med fullständig elektrisk belysning o. d.
Dess afsättningsprodukter äro som ofvan nämdes framför allt sågade
trävaror.
De män hvilka nu sitta i Töre aktiebolags styrelse äro hrr professor
R. M. Bmzelius, konsul Frans Kempe och Seth M. Kempe, hvilken sistnämnde
äfven är bolagets disponent.
<2^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:50 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/3/0405.html
