Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XLIV
ett af de minst utredda, i literaturen. Det vore en förtjenst
att i vanlig lärobokston med urskilning utstaka regler för
denna gren af vitterheten; det är en ännu större att med
eder styl varna för ett gift, som man vanligtvis med ett
sådant begär insuper. Den förra gagnar blott konst.idkaren>
den senare mänskligheten.
Träffande är den målning, som ni framstält af dessa
missfoster, bröclscribenter, som ni kallat dem, billig eder harm
mot författare (sådana som dem) till Lovisa Duval och dess
likar, nyttige blott för att genom kontrasten upphöja värdet
af en Rousseau, en Miehardson, Göthe och Tmfontaine m. fi.,
män värda menniskoslägtets odelade tacksamhet för
inbillningskraftens lifligare väckelse, passionernas förädlande och
förståndets upplysande. Ja, utan fruktan att beskyllas för
öfverdrift, nekar jag offentligen den namn af människa, som efter
läsningen af Werther eller .Den nya Heloisa icke erfarit ädlare
känslor, icke fått en fastare kärlek för dygd och naturen.
Men, M. H., ni torde förlåta mig, då jag icke fullt gillar
edert yttrade hat mot de slags romaner, som ni kallar de
svärmiska. Klandra vi den man, som, då han icke finner sig
väl på ett ställe, öfvergifver det för att sätta sig ned på ett
behagligare? Må vi derföre icke heller vara till clen grad
orättvisa, att (vi) fördöma cle olycklige, som, då de ej finna
annat än lidande i den verkliga verlden, drömma sig in i
den romaneska.
Hvad åter clet angår, att flere sådane romaners läsning
förskämmer ynglingens karakter, så är det väl temligen
afgjordt, att den, som förbyter tänkesätt vid läsningen af hvarje
ny bok, hvarje målning af någon ny hjelte, ej må säga, att
romanerna beröfvade honom denna själens fasthet, — han
egde den aldrig.»
C. G. Wadström hade till ämne för sitt tal valt: f>
Orsakerna, hvarföre greker och romare hunnit till en så stor höjd
uti vältaligheten framför de senare åldrarnach I ett litet
utkast, snarlikt en bättre gymnasistkria, kommer han till det
resultat, att nämnda orsaker äro att söka: »i det värde, man
i dessa stater satte på vältalighet, och i den granskning ett
vältalighetsstycke undergick, innan det gjordes allmänt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
