Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXII
imiterar med förkärlek den senare och vinner härför nva pris
i Y. Y. Sjelf anser han nämda imitationer för sina mest
lyckade alster. Han öfvergår framdeles till studiet äfven af
Sofokles och Moschos, och grekiska literaturen sättes af
honom främst af alla, ja, den moderna europeiska vitterheten
har der, liksom ur sin källa, hemtat sina egentliga skönheter.
I sin sangviniska hänförelse glömmer han nu den
gemensamma källa han förut uppgifvit. Frukten deraf blir, att ban
tror sig finna, att man hardt när har nog för sitt lifs studium,
om man stannar inom Hellas skönhetsverld.
Då Y. Y:s egna versifierade vitterhetsförsök synbarligen
i sig sjelfva ej ega det värde, att prof deraf här borde
meddelas, ha vi ansett mera lämpligt att, på grund af dem och
efterföljande brefsamling, visa, på hvad punkt sällskapets
medlemmar, i synnerhet de sedermera mest kända och
verksamma, stodo i afseende på vitterheten. Syntes man ock till
en början i viss mon hylla Sv. Akademien som en slags
förebild, så ser man dock, att detta i det väsentliga var ett
sken och blef det mer och mer, i don mon de estetiska
studierna vidgades snart sagdt åt alla håll. Den inre
brytningen utvecklar sig småningom och blir slutligen
fullständig. Här har man alltså att söka uppslaget till den nva
riktning, som i sinom tid blef uppenbar. Tidpunkten och
sättet för dess offentliga framträdande berodde endast af
tillfälligheter eller hvad man kallar: omständigheterna.
So der Y. Y:s betydelse i vår andliga bildningshistoria.
Yi ha meddelat sällskapets täflingsämnen för öfning i
Skaldekonsten och vilja nu låta äfven de i Vältaligheten tala
för sig. Försöken deri voro ej många, ganska få
finnas ock i behåll, men ett och annat deraf intygar, att man
lyckades bättre i obunden än i bunden stil.
I Vältaligheten:
De uppgifna täflingsämnena voro: Äreminne öfver en
stor man. — Har samhällsinrättningen förbättrat
människan? — Biografi öfver någon namnkunnig man. — Ett
teaterstycke. — Är man säll för det man är lycklig? —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
