Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXVII
dj eliarne skola rysa för hans qval. Lugnet har flytt honom
för evigt, elden har bortbränt tårarne utur hans öga och
sorgen drifver sömnen från hans ögonlock. I enslighetens
sköte frampustar han oupphörligt denna evigt saknade flickas
namn och under nattens mörker sväfvar hon för hans
förvillade inbillning.
Lägg" härtill, att han kanske ar nödsakad att i sällskap
qväfva utbrottet af sin smärta, — och stige den fram, som
fordrar, att denne olycklige skall le åt den gryende dagen,
att han skall finna nöje uti att skalkas med en annan flicka,
långt under idealet för hans känslor, eller att han kring den
rykande bålen skall instämma i ljudet af rusiga dityramber.
Ja, alla nöjen äro förbittrade för denne usling. Den
sköna, den leende naturen förminskar ej hans smärta;
vänskapens ljufva och milda gudamakt skänker honom blott
hälften af sin vällust, och den yppersta glädje af alla, den
öfver uppfylda pligter, är honom äfven förnekad. Q va len
hafva bortfrätt all styrka från hans själ, förslappat hans
förstånd, stört och förvillat hans inbillningskraft. Blott den
evigt älskades namn ser han tecknadt på hvarje rad i den
bok, som han läser, blott hennes bild sväfvar för lians tanke,
blott hon står tecknad i hans minne. Den tid han borde
använda att göra sig värdig ett embete, bortgrätes öfver några
lemningar af flyktade lyckligare dagar. Söndersliten af en
lågande passion, förföljd af förebråelser öfver en förslösad tid,
öfver en dyrkad välgörares bedragna väntan, ser han för sig
blott en mörk, förskräckande framtid.
Mine bröder! Denna teckning har icke för eder blifvit
framstäld i den afsigt att förskräcka eder för den bana, I
beträden. Det är blott ropet ur min egen barm, som jag
tecknat på papperet.
O, mine bröder, mätte ni blifva lycklige, måtte sorgen
aldrig tränga sig till edra boningar! Matte ni i en dyrkad
makas famn, omgifne af älskade barn, smaka himlarnes
vällust, njuta belöningen för edra närvarande bemödanden! Och
underrättelsen om denna eder sällhet skall äter gjuta en
droppe glädje i mitt hjerta, skall äter locka löjet pä mina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
