Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXVI
litet aldeles icke angår det rum författaren funnit vardt en
skaldesång.
Då vår auktor, hvad ämnet angår, härmat Leopold,
såhär han, hvad utförandet åter beträffar, velat kopiera La
Fontaine, hvars manér likväl kan hända ej är så mycket att
rekommendera; ty det stycke kan väl aldrig få namn af
poesi, hvars ändamål endast är att på ett obscent sätt måla
den gröfsta sinnlighet. —
Det är derföre af det föregående klart, att hvarken genren,
det valda ämnet eller dess anordnande är att gilla.» Hvad
utförandet angår, säges förf. »onekligen» röja »mycken
qvickhet och stycket eger många rätt vackra ställen. — Deremot
måste man anmärka, att den epigrammiska korthet, som är
så egen för detta skaldeslag, här ganska ofta saknas.»
Efter några ytterligare anmärkningar slutar præses:
»Af anförda skäl kan jag ej anse detta stycke vardt att
belönas, ehuru dess lätta versifikation, dess flera qvicka ställen
och — utom några alltför länga meningar — dess i allmänhet
okonstlade och till berättelsen passande ton förråda en icke
vanlig fallenhet hos författaren och ge anledning att önska,
det ban ville öfvergifva denna smutsiga genre och använda
sitt snille pa ämnen, som mera förtjena ett poetiskt
behandlingssätt.» —
Sista gången Hammarsköld synes ha varit præses, hade
han att bedöma en erotisk dikt: Till Julie af C. E. Hallström.
Dikten, hvars förebild tyckes vara Kellgrens ofullbordade
»Sigwarth och Hilma», är ock skrifven i samma orimmade
jambiska versmått och uttrycker en älskares förtviflan, då
hans älskarinna räcker sin hand at en annan. Den uppgifves
diktad »vid underrättelsen 0111 hennes bröllopsfest».
Innan præses öfvergår till särskilda anmärkningar, anser
ban sig som vanligt böra förutskicka vissa grundsatser, på
hvilka hans uppfattning och omdöme stödja sig. Här gäller
det den erotiska poesien.
»Poesien — säger han — är det, som genom sinnliga
föreställningar väcker idéer, hvilka behaga utan allt intresse,
och erotiska poesien är således underkastad denna första regel.
Ett stycke skrift, som är prydt med de grannaste, de skö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
