- Project Runeberg -  Dagen före drabbningen eller Nya skolan och dess män i sin uppkomst och sina förberedelser 1802-1810 /
LXXXII

(1882) [MARC] [MARC] Author: Rudolf Hjärne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LXXXI V

ännu — ganska litet uppodlad. Emot de få namnen:
Chry-sostomus, Bossuet, Massillon, La Rue, Sterne, Swift, Tillotson
och Lehnberg, huru’ många tusende oskickliga munkar och
prester hafva icke i alla tider gifvits! Och hvilken är det
väl ibland oss, M. H., som icke ofta känt den lifligaste harm
viel åhörandet af de heliga tal, hvilka, i stället för att enligt
sin afsigt upplyfta själen till Gud och lifva hjertat för dygden,
genom ett ostädadt språk och ett ohyfsadt föreställningssätt
endast lockat till sömn eller retat till eckel? Och hvilken
af oss skall icke således med nöje se författarens bemödande
vändt åt denna sida?» — —

Tengberg var, som förut uppgifvits, præses äfven vid
den märkliga sammankomst, d. 2% 1804, dä Livijns Xenier
belönades, oaktadt de vexlande intryck man af dem. mottog.
Men denna sammankomst förtjenar ock bemärkas för den
skarpa granskning, som præses egnade Hammarskölds
inlem-nade, men ej belönade, försök: »Rimmets historia». Af
brefvexlingen lär man känna Hammarskölds och Livijns ifrande
mot rimmet såsom nödvändigt för poesien och huru de
genom egna försök ville lära Sv. Akademien, att poesi kunde
finnas äfven utan rim. Hade de ock rätt i princip, tycktes
dock deras förmåga i den praktiska tillämpningen åtminstone
ännu ej vara stor nog för att tillfyllest med framgång inverka
på nämda akademi.

1 sammanhang med dessa försök står Hammarskölds
ofvannämda uppsats: »Rimmets historia». l)en har ej blifvit
bevarad, såsom ej belönad, och vi känna den blott genom
Tengborgs granskning. Har man förut i Tengborg lärt känna
den smidige talaren, så möta vi här den skarpe granskaren,
som, när det ansågs behöfligt, ej drog i betänkande att
eftertryckligt uttala en öfvertygelse. Hammarsköld, som samma
dag i bref till Livijn berättade, hvad som tilldragit sig,
erkänner, att han »emellanåt var något ovettig så väl på rimmet,
som på dess ifriga försvarare — fransoserna. Men» —
tilllägger han — »herre min Gud livad jag derför fick
på-skrifvet!» *)

’*) Sc brefvexlingen sid. 1)7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:12:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rhdagen/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free