- Project Runeberg -  Dagen före drabbningen eller Nya skolan och dess män i sin uppkomst och sina förberedelser 1802-1810 /
XCVI

(1882) [MARC] [MARC] Author: Rudolf Hjärne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XCVI

sällskap, förmodligen ej långt efter clenne nyo ledamots
inträde, upplöstes, tyckes han, ju mera medvetandet af egna
gåfvor, egen kallelse, tillväxte, känt saknad af en literär
omgifning, med hvilken han sympatiserade och der han kunde
göra sig och sina åsigter gällande. I Okt. 1807 upplifvade
han alltså, i förening med några vänner, nämda sällskap,
men gaf det blott ett mera lärdt namn. Det kallades M-uns
Amici. Syftemålet var det samma som föregångarens,
ledamöterna afsågo: »vitterhetens odling och sina talangers
bildning» eller, enligt stadgarne: »sträfvande till vitter
fullkomlighet».

Jämte Atterbom utgjordes stiftarne af J. A. Stenhammar
(f. 1788, † 1826, yngste brodern till de i V. V. synlige Carl
och Christian), Gast. Acharius, Georg Ingelgren (f. 1782, †
1813) och Sam. Joh. Hedborn (f. 1783, † 1849). Innan årets
slut tillkom en för sällskapets blifvande syftemål särdeles
betydande ledamot, Per Elgström, (f. 1781, † 1810) med hvars
poetiska riktning och lifsåskådning i synnerhet Atterbom
kände sig starkt sympatisera.

Redan i Atterboms inträdestal och i lians första
prisbelönta dikt blotta sig vissa egendomligheter i hans natur.
Det »öfvervinneliga» och det sökta, granna i uttrycken, äfven

jande: »Atterbom bezog 1807) die Universität Upsala. Einigc jüngere Gclehrte,
die, was damals eine scltcne Erscheinung in Schweden war, die deutselic
Literatur grüiidlich kännt en, nalimen den Ankömmling freundlich auf und dureh sic
gelang es ihm, sieh eino xiemlich vollständige Øbersielit der dcutschon
Literatur YAi verschaffen». — Till dessa »jüngere Gclehrte» hörde väl Lars Chr.
Ek-marek, Hammarsköld och andre medlemmar af A’. V. Atterbom har sjelf
uttalat sin förbindelse till Hammarsköld. 1 en senare upplaga, den 12:te, 1875,
finna vi allt det förut anförda uteslutet och i stället börjar man: »Frühzeitig
hatte er sieh mit der dcutschon Sprache bckannt vax machcn gesucht, dio
wich-tigen Einfluss auf seine litcrarische Laufbahn übte. Mit mehreren Freunden
stiftcte er 1807 eine poetisch-kritischc Gescllschaft, Musis Amici» etc. Hvem
och hvad kan ha gifvit anledning till denna väsentliga förändring, hvarigenom
allt inflytande på Atterboms utbildning från vissa medlemmar i V. V., i
synnerhet måhända Hammarsköld, utplånas? Kan någon svensk i’ådgifvare och
hand deri haft del? Och livad har dermed åsyftats? — I »Nouvello Biographie
Generale», 1—40 T., utgifven under l):r Hoefers direktion i Paris 18.")2—06,
finnas både Atterbom och Hammarsköld upptagna, men mod tillsats af
åtskilliga fria fantasier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:12:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rhdagen/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free