- Project Runeberg -  Dagen före drabbningen eller Nya skolan och dess män i sin uppkomst och sina förberedelser 1802-1810 /
23

(1882) [MARC] [MARC] Author: Rudolf Hjärne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1803.

23

P. S. Har du tagit väl omsorg om det bref från El–,

som jag skickade dig sist? Livijn, kom iliog, att du liar din
väns lif i dina händer.

Cl. Livijn till L. Hammarsköld.

D. 13/9 1803.

Jag tackar clig för ditt bref. Det var muntrare än hvad
jag i allmänhet trodde. Dina deklamationer öfver läsningen
af poeterna voro förträffliga, men deklamationer voro de och
ej bevis, att skalder äro nyttige, det de ej heller kunna
blifva, så länge deras ändamål blott är att förvekliga
män-niskoslägtet. I detta afseende kan jag ej bifalla din tanka.
Dock du och jag tänka merendels olika, men ej i en sak,
d. ä. vänskapen, hvars gudomlighet *) aldrig kan
misskännas.

Jag är din vän. Förr trodde jag clet, nu kan jag tryggt
svärja derpå, tv du anförtrodde mig din så kallade lifsklenod,
hvilken jag ock öfversändcr. Stil och skrifsätt voro alltför
bra, tankarne alltför romaneska. Dock — jag vill ej reta
dig, — jag tiger. I början, — strax jag hade läst det —,
drömde jag om änglar, (att) vandra genom lifvet hand i hand
med en sådan flicka, och flera dylika vackra bilder, såg Nora
i syne skön som Cyperns drottning. Sedan tänkte jag: »lätet
anguis in herba» och det var ju alltför juste tänkt, och nu
finner jag, att alla fruntimmer äro lika och ingen skapad
för mig.

Bror, jag skall evigt blifva ensam, för att evigt ensam
lida. Men hvad säger jag? Licla? När lidandets kalk
räckes mig rågad, skall jag på en gång sluka den, se in i en
annan verld eller ock förlora mig i en evig glömska. Några
krutkorn skola då förderfva den massa, som mina högmodiga

"*) Af "brefskrifvare!! i originalskriften infördt i stället för det öfverstrukna
■nytta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:12:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rhdagen/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free