Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
1803.
vara rörelsen i ett mekaniskt verk — kan bestå med dessa
begreppens medföddhet, som utgöra samvetet, och om icke
Gud, just genom medfödandet i oss af denna känsla, skulle
bevisat sig vara den största tyrann och oss utan ändamål,
emedan han gjort det omöjligt för oss att misstaga oss och
tvifla?
Svarar du med mig, att samvetet är icke annat än
begreppet om det rätta, sanna och goda, — det må lemnas
derhän från hvilka grunder dessa begrepp uppkomma, emedan
det kan vara möjligt, att vi icke rätt känna det —, så frågar
jag dig ännu en gång, om dessa begrepp mer än andra äro
människan medfödda och om du således billigt kan påstå,
att samvetet, som i intet annat består än i sjelfva dessa
begrepps renhet och användning, skall förr vara till än sjelfva
cle grunder, af hvilka det hemtar sin varelse, sin styrka och
sitt värde?
Mon du tvekar kanske ännu? Hör mig då vidare!
Jag måste antaga, att någonting måste vara sant, rätt och
godt, och jag tror, att djefvulen sjelf icke skall kunna neka
mig det. Du säger: »efter jag icke är säker om dessa
begreppens rätthot, dem jag anser for rätta och goda, sä blir
samvetet ändock overksamt och en nullitet». Tar då
förnuftig och inse, att samvetet likväl är någonting verkligt,
äfven 0111 det hos dig och mig förlorat sitt inflytande; om
vi, fängslade af fördomar, icke kunna begagna och bringa
det. till sin fullkomlighet; om det således hos oss och de
flesta människor måste blifva vacklande.
Eller se, så här argumenterar jag: förnuftet misstager
sig ofta i samma mon, som de själen bibringade begrepp äro
falska eller sanna. Följaktligen är förnuftet en nullitet. Är
icke det lika billigt slutadt, som om vi ville säga: samvetet
felar och är olika hos olika upplysta människor efter
renheten af de begrepp, som hos hvar och en ligga till grund för
den känsla af sant, rätt och godt, af hvilken det hos hvar
och en utgöres. Ergo är samvetet en nullitet. Kan du
påstå, att dessa slutsatser äro sanna? Är en knif onyttig för
det, att ban kan såra, om man har slipat honom för skarpt
och nyttjar honom ovärdigt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
