- Project Runeberg -  Dagen före drabbningen eller Nya skolan och dess män i sin uppkomst och sina förberedelser 1802-1810 /
62

(1882) [MARC] [MARC] Author: Rudolf Hjärne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

1803.

Gyritha är återgången i sitt mörker oeh skall förmodligen
aldrig af mig få någon plats i den lärda verlden. Hela första
akten, som var färdig och som jag sjelf tyckte bra, befinner
sig (på behörigt ställe) i bitar tillika med åtskilliga af sina
älskade syskon, franska jaeobinertal och en stor del andra,
som sett dagsljuset efter ankomsten till Stockholm, alla
fram-kläckta af samma afvelsamma far. De hvila i ro och jag yrar.

Det är förbannadt, att det ej skall blifva krig. Jag
skulle då gå ut, ty någon vore väl då nog barmhertig att
skänka mig en kula. Nu skall jag kanske bli prest — —
O,- jag vill tända eld på verlden, och när hafvande mödrars
jämmerskri uppfylde mina .öron, när jag såg små barn nnder
outsäglig smärta vända och slänga sig deruti, när jag hörde
hela verdens förbannelse öfver mig, skulle jag storskratta,
kasta mig i lågorna och, om det gifves någon Gud, af honom
undfå belöning, ty jag hade förstört ett huggorma-slägte.

Sedan jag sist skref, har jag läst igenom Gray*). Det.
har kostat mig möda, men jag är ersatt, så väl genom de
framsteg, som jag gjort i språket, som ock genom de
skön-heter jag funnit. Yi känna denne poet genom Silfverstolpes
(A. G.) nästan lika lyckliga öfversättning af hans Elegy written
in a Country Churchyard. Det enda, som förlorat, är rimmen,
om det är någon förlust. Hans första ode, Ön the Spring,
är gudomligt. Jag vågade en öfversättning, men den var så
långt från originalet, som jorden från himmelen, hvarföre jag
sönderref den. Äfven det 4:de, Till motgången **), är skönt.
Jag har ej sett någon lyckligare imitation af de gamle
gö-terne än det 6:te, The Bard, och det 7:de, The descent af
Odin; båda, isynnerhet det förra, med Pindari höghet och en
norrmans starka oböjliga karakter. O, hvad det är förtjusande
denne bards tal till konungen! Man skulle tro sig höra
Ossians harpa klinga för att nedkalla alla olyckor öfver en
elak kung och besjunga fallna hjeltar. Evald har i sin Balder,
i Valkyriorna, lemnat oss en imitation af hans The fatal
Sisters, onekligen sämre än Grays. Båda ha öfversatt samma

*) Engelsk skald f. 1716, † 1771.

*"*’) To adversity.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:12:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rhdagen/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free