Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
öfriga från fordna, lyckligare tider. Deremot, hvilken okunnighet,
hvilken liknöjdhet för de framsteg gaturenhållningen gjort i det
öfriga Europa! Andra nationers methoder voro antingen bortglömda
eller ock alldeles obekanta och den beskyllningen syntes nära att
blifva grundad, att Tysklands och Englands classiska gator voro i
Sverige lika okända som deras classiska författare.
Detta renhållningens svåra förfall blef isynnerhet märkbart för
3 eller 4 veckor sedan, då den nuvarande regnaktiga väderleken
begynte. Gyttjan fick då fria tyglar och de få upphöjdare
sten-raderna, som ännu en tid motvägt förderfvet, söktes ej mera af
några fötter. Vandrare i strumpor och skor ansågos till och med
som de största vidunder och det var endast med yttersta svårighet
och med tillhjelp af knähöga stöflor, som några få vettgiriga voro
i stånd att vada emellan källare och klubbar och dymedelst följa
politiken och riksdagsärendena i sin gång.
Men sedan en förnuftig polis låtit märka sin önskan för
renhållningens upphjelpande i hufvudstaden, upphäfvit det gamla och
infört ett nytt reglemente, samt derigenom satt hvar och en i
tillfälle att på sitt sätt och i sin mån bidraga till snygghetens
befrämjande, kan man lätt förutse den täflan, som äfven i denna gren
af medborgerlig verksamhet måste uppkomma. Till en del liar den
ock redan visat sig. Bland den mängd till större delen mindre
högar, som den gynnande perioden gifvit varelse, äro visserligen
de flesta af den art, att de ej kunna göra anspråk på någon högre
förtjenst af snygghet och renhållningskonst. Men bör väl sådant
förefalla oss underligt? Betraktom dessa första bemödanden, såsom
gyttjans första försök att öfvergifva gatorna, ltedan kan man ju,
åtminstone midt på ljusa dagen, med iakttagande af mycken
försigtighet klifva temligen torrskodd emellan de många små högarna?
Snart sammansmälta de till några få stora. Ett steg ännu och
äfven dessa försvinna och snyggheten och renligheten, dessa för
en stor stad så nödvändiga egenskaper, hafva hunnit sin
efterläg-tade höjd.
Men, för att beredas till detta stora steg, måste man
upplefva gatorna och omlägga dem på grekiska och romerska sättet,
det enda som duger. Det moderna är i jemförelse dermed ett det
gröfsta fuskeri, som låter tänka sig. Man talar om grekiska och
romerska snillet och patriotismen, om llomerer och Virf/ilier, Timo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
