Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad de icke avsågo - Med en banvakts ögon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
något så enkelt som att tolerera franskt
överkommando inom järnvägsdistriktet, framtvingat
den självklara franska motåtgärden att driva bort
det tredskande järnvägsfolket. Det går mycket
väl, det är ju gjort tusen gånger så visst som en,
att bevisa, att det är banvaktens fel, att tåg och
bil stött ihop och ramponerats. Men det gör
intet intryck på honom. För han vet med orubblig
visshet, att det var inte fransmännens rätt att köra
bort honom från hans bommar, och han ser ju
själv, att de inte klara hans jobb.
För alla som intressera sig för folkpsykologiska
fenomen, var det märkligt att iakttaga, hur
världspropagandan mot Tyskland, sedan den gjort sin
rond och sitt verk över världen, slutligen också
kom till Tyskland och skapade där en besynnerlig
och bedrövlig ovisshet och osäkerhet hos den
enskilde vid bedömandet lav sig själv och sitt land.
Den berövade honom den självfallna tryggheten
och tilliten till sig själv, sitt folk och sin framtid.
Något inom honom uppreste sig mot orimligheten
i propagandan, något viskade, att det kunde finnas
ett korn av sanning däri. Han visste varken ut
eller in, tillhörde han världens mest föraktliga
eller mest misskända och sublima nation? Tyskar,
som kämpade ute vid fronten, ha berättat hur,
efter det kriget varat ett par år, ovissheten om
krigsmålen, osäkerheten huruvida deras regering
förde en fullt renhårig politik smög sig över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
