Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pfalzresan - Krigsrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
sätter för att kunna genomföras, en obesticklig,
obeveklig och solidarisk ämbetsmannakår.
När vi kommo in i domsalen, voro redan de
stora fallen för dagen avdömda. En av de få
kvarvarande borgmästarna inom området hade
dömts till, jag vill minnas, ett år, därför att han
vägrat att förmedla en av fransmännens order åt
befolkningen. Två andra tjänstemän, som likaledes
gjort sin plikt som hederliga män, hade fått
vandra samma väg.
Nu voro endast enklare fall före. En
sjuttiofem-årig gubbe, som var så litet orienterad i nutiden,
att han (efter ett besök i en vinstuga) blev arg
och slog till den franske posten, som avfordrade
honom pass, var den ene. Den andre var en
mycket stolt och rakryggad tysk pojke med ett
oändligt bittert uttryck. Han var anklagad för
att ha rivit ner franska kungörelser.
Ransaknings-fängelset hade tydligen tagit hårt på honom.
Vapenbrodern och jag studerade ingående dessa
fem officerare, som utgjorde rätten, slagna båda
två av kontrasten mellan dem och de tyska herrar
vi voro vana att se. Utom de få, som med orätt ha
blivit uppflyttade över sin forna standard: krigs-,
freds- och reparationsvinnare, verka tyska herrar
alltid mer eller mindre nedflyttade från en annan
standard. Man ser att de måste spara på kläder
och spara på mat och dryck, att de berövats all
ekonomisk rörelsefrihet. Därför frapperas man
ovillkorligen av det överklassintryck, som dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
